Men det fanns många som ville säga sin mening utan att slutresultatet påverkades.

Efter två timmars debatt klubbades beslutet igenom.

Delegaterna höll inte emot styrelsen

Konsekvensen är att att en röstmajoritet måste finnas kvar i den ideella föreningen vid ett eventuellt bildande av ett aktiebolag.

Delegaterna ville inte alls göra som Riksidrottsstyrelsen hade föreslagit.

Ändå hade fler än 20 personer begärt ordet och debatten gick i vågor. Många ville markera sin uppfattning. Positionera sig, om ni så vill, men i själva verket handlade frågan om att var och en skulle få bestämma. Vad ishockeyn gör berör dem och ingen annan. 

22 idrottsaktiebolag

- Det finns två sätt att se på den här frågan. Antingen ser man den som en ideologisk fråga och att den därför måste regleras i RF:s stadgar. Eller också ser man den främst som en praktisk och demokratisk fråga, som varje förbund bör kunna besluta över själv, sa RS-ledamoten Tommy Ohlström.

Han menade att styrelsen har stor respekt för båda synsätten och förslaget var ett försök att genom ökade krav på bland annat upplåtelseavtalet hitta en balans mellan dem

Det hjälpte inte att RS i sitt förslag till RF-stämman betonade motivet att det upplåtelseavtal som ska upprättas mellan föreningen och bolaget innehåller tillräckligt starka krav för att garantera att idrottsrörelsens kärnvärden skyddas.

Förlorar pengar?

För att ytterligare stärka skyddet föreslog RS också att upplåtelseavtalet skulle godkännas av både specialidrottsförbundet och RS.

De som vill ha kvar regeln i RF:s stadgar menade att frågan, även om den berör få föreningar, är principiellt viktig. De tror helt enkelt att de skulle förlora pengar på en förändring.

I dag finns 22 idrottsaktiebolag fördelade på sex förbund.