Centrum för Idrottsforskning (CIF) har presenterat sin årliga uppföljningsrapport om effekterna av det statliga idrottsstödet till idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth (m).

Dyster rapport

Jämfört med för tio år sedan är det dystra siffror.

- Den stora utmaningen är att få ideella ledare att entusiasmera ungdomar som kanske inte tycker att det här är det viktigaste av allt. Idrottens målsättning är ju att alla ska kunna vara med, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.

Förklaringen till att så många hoppar av är inte riktigt klarlagd.

- Vi vet alltför lite om orsakerna, säger Norberg som är benägen att tro på nya beteendevanor.

För tävlingsinriktat

- Det är svårt att säga om detta främst är ett problem för föreningsidrotten eller ett uttryck för minskad fysisk aktivitet.

Det finns kritik mot en överdriven tävlingsiver och många ledare envisas med att ungdomar tidigt måste bestämma sig för en idrott.

En lägre ambitionsnivå är något som idrotten har svårt att acceptera. Förståelsen för att många kan uppnå ett genombrott under de sista tonåren är liten.

- Vi ser att idrotten gör väldigt mycket, men det man gör är enligt den traditionella tävlingslogiken. Man är bra på att få de som trivs att trivas ännu bättre, men det är inte dessa ungdomar som slutar, säger Norberg.

Ny strategi

Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber känner till problemen och ser fram emot RF-stämman i Luleå nästa helg:

- Vi har lagt ett förslag om en bred strategidiskussion inom hela idrotten där en central fråga blir hur vi kan bredda vår verksamhet för att möta önskemålen och behoven hos de ungdomar som väljer att lämna föreningsidrotten.

CIF har granskat det lokala aktivitetsstödets (LOK-stödets) utveckling 2004-2011. 2004 registrerades 59,3 miljoner deltagartillfällen. Därefter har antalet sjunkit till strax under 54 miljoner 2011 - en minskning på 9 procent. Störst nedgång finns i åldersgruppen 17–20 år och bland flickor.