Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

"Vad vill staten egentligen med idrotten?"

Hur mycket ska staten stödja idrotten och efter vilka riktlinjer? Foto: Fredrik Sandberg, Scanpix


Johan R Norberg, gör en utmärkt sammanfattning av statens stöd till idrotten här på Idrottens Affärer. Jag delar hans åsikter på de flesta områden, men ser skäl att försöka förtydliga min syn på en del punkter.

Den kommersiella idrotten, oavsett driftsform skall självfallet betala samma skatter och avgifter som deras konkurrenter som är alla andra företag inom upplevelseindustrin. D.v.s varken mer eller mindre.

Många självklarheter, egentligen

Vi har ett antal domar som slagit fast att ett aktiebolag som ägs av en ideell idrottsförening, skall betraktas som vilket AB som helst (enligt Örgrytedomen) och det är självklart och logiskt.

Den kommersiella idrotten genererar tiotals miljarder i skatteintäkter för staten och växer. Det är naturligt och det är bra för Sverige att även den kommersiella idrotten är med och delar våra åtaganden för vårt välfärdssystem.

Den kommersiella idrotten skall bidra på samma sätt som vi ställer krav på andra företag att bidra.

Samhällets stöd till ungdomsidrotten skall styras av samhällsnyttan, dvs så länge ungdomsidrotten med alla sina tiotusentals ledare och föreningar levererar minskad barnfetma, bättre skolresultat, bättre motorik, värdegrund, minskat utanförskap och högre anställningsbarhet så har staten anledning att stödja ungdomsverksamheten. 

Anpassa stödet efter motprestation

Om vi nu antar den enkla tesen att ökad barnfetma, sämre skolresultat, sämre anställningsbarhet är en utveckling som kostar för samhället så bör satsningen på ungdomsidrott ställas i relation till vad som är positivt för samhället.

Det finns ingen fast summa utan staten bör utifrån sitt uppdrag att leverera maximal nytta till sina invånare anpassa stöd utifrån motprestation.

Samhällets högst eventuella stöd till breddidrott för vuxna (frisksportavdrag för arbetsgivare) har som motprestation lägre sjukvårdskostnader och lägre vårdkostnader bland äldre.

Här finns stora vinster för individen i form av ett mer kvalitativt liv så behovet av stöd är relativt litet. Här finns nu det aparta utifrån hur regeringen agerar i övrigt att motion på kommersiella gym är avdragsgillt men inte på ideella Ågesta GK.

RF har kommit så snett, så snett

Är det då frid och fröjd i relationen mellan stat och idrott såväl som mellan idrott och samhälle? Nej, självfallet inte.

Läget är just nu en ren katastrof i relationen mellan regering och idrott.

Det primära skälet är att RF som företräder idrotten har skapat fel bild av idrotten bland politiker och media. Dvs man har fokuserat på bilden av den ideella föreningen det är synd om. Regeringen har samtidigt struntat fullständigt till och med i sina egna regeringsförklaringar om idrotten.

Idrotten har gjort fel saker och regeringen ingenting alls om man sammanfattar.

Skapar långt utanförskap

Ungdomen sviker idrotten på grund av samhällsutveckling, IT-utveckling och, för stora växande grupper, för att avgifterna för att ha ett idrottande barn blir för höga.

  • Idrotten blir då ett tydligt första tillfälle för ett sedan ofta livslångt utanförskap för många ungdomar som inte har två anställda medelklassföräldrar som både vill och kan betala.
  • Idrotten klarar inte längre att leverera det man skulle kunna leverera i form av fysiskt aktiva ungdomar som blir anställningsbara för att de klarar skola och lär sig jobba hårt, ha drömmar, göra som ledaren säger och fungera i ett lag. Pengarna finns inte och det går inte att ta ut mer av föräldrarna.

Vad vill staten med idrotten?

Ett beslut från stat och kommun om mer pengar till ungdomsidrott skall alltså inte baseras på vad idrotten vill ha av staten, utan av vad staten vill ha av idrotten.

Är det billigare för samhället stödja ungdomsidrott än att inte göra det skall man göra det med tydliga krav på leverans. Idrotten har inga skäl att be om hjälp, det är samhället som behöver hjälp av idrotten.

Delar av elitidrotten straffbeskattas genom lagen om poliskostnader som av den tyska regeringen setts som en lag som kan få tyskarna att tappa förtroendet för polisens våldsmonopol. Tyska inrikesministieriets enkla slutsats var "Polizeikosten hat der Staat zu tragen, ansonsten wäre das Gewaltmonopol des Staates nicht zu rechtfertigen"

RF missade enskild träning

Om staten skall bevara legitimiteten för polisens våldsmonopol kan man inte debitera poliskostnader, fritt översatt.

Här införde sosseriet en dum lag, det enda positiva nu är att samma gruppering verkar vara den enda som vill ta bort den. Sen måste vi skilja på det gemensamma ansvaret att lösa problemet med huliganer och lagen om poliskostnader.

När det gäller våra vuxnas breddidrott är det så illa att här har idrottsrörelsen missat helt. Vi gymmar, springer, promenerar på egen hand i renodlat kommersiella anläggningar med vårt eget välbefinnande som enda syfte. Men, det enda viktiga för samhället är att vi gör det, så det spelar ingen roll hur.

Sammanfattningsvis så kan idrotten leverera mer samhällsnytta för i sammanhanget försumbara kostnader och elitidrotten bidra med mer skatter till vård, skola och omsorg och dessutom räcker pengarna till ungdomsidrotten också.

"RF måste förändras, men är det möjligt?"

Birgitta Ljung blir tillförordnad generalsekreterare på RF.


Idag kom nyheten att Erik Strand, generalsekreterare på Riksidrottsförbundet har sagt upp sig. Ingen är egentligen förvånad, det har legat i luften en längre tid. Erik Strand kommer från näringslivet och är van att kunna peka med hela handen och ha tydliga krav på leverans från ägaren och RF är något helt annat att hantera.

Det har förekommit en del missnöje med honom i de olika specialidrottsförbunden, det gör det alltid och detta oavsett om generalsekreteraren är duktig eller mindre duktig, så det behöver inte heller innebära någonting.

Jag kan tycka att Eric Strand borde ha fått mera gjort under sina tre år men jag kan inte avgöra om det beror på honom eller på att strukturen är motstridig förmågan att göra saker. Jag misstänker det senare.

Birgitta Ljung som både är tung idrottspolitiker med omfattande erfarenhet av idrotten från RF:s styrelse, från golfförbundets styrelse och i sina rådgivande roller bland annat åt Svenska Spel blir tillförordnad generalsekreterare. Jag har respekt för Birgitta Ljung utifrån både kompetensen och förmågan att få något gjort.

Låt nu henne sitta ett tag

Mitt råd till RF:s styrelse är att låta Birgitta Ljung sitta 12-18 månader, det är minst vad som krävs innan man har gjort färdigt hemläxan om vad RF i framtiden skall stå för, vad man skall leverera, hur man skall vara organiserad. Innan man vet det så kan man inte heller skriva en profil på ny generalsekreterare med ett uppdrag på fyra-sex år.

RF:s utmaningar inför framtiden är gigantiska. Den nu 108 år gamla organisationen har stadgar och verksamhet för ett samhälle som inte längre finns. En stor del av Specialidrottsförbunden är dessutom mer eller mindre döende vilket gör att förändringsviljan är mycket låg hos alla de som utan det årliga bidraget från RF skulle få lägga ner.

RF ser sig själva som vår största demokratiska folkrörelse och det har nog blivit en sanning med modifikation då folket rört sig bort från ideellt arbete, årsmöten, styrelseuppdrag med mera.

RF:s annorlunda roll

På samma sätt som att jag undviker uttrycket förtroendevald om min styrelseplats i golfklubben då bara ca tre procent av medlemmarna valde mig och då gissningsvis 90 procent inte ens vet vem jag är bör de som sitter i RFs styrelse och de olika specialidrottsförbundens styrelser också undvika att se sig som förtroendevalda av samma skäl.

Sedan är det nästan genomgående goda människor med kunskap och vilja att utveckla sin idrott, men så trist är det numera att någon fungerande demokrati har vi inte då folket gått hem

Demokratiproblemet är för RF den framtida legitimiteten och något som måste göras någonting åt, vi har passerat tidpunkten för att köra strutsstrategin att utåt påstå att man har en väl fungerande demokrati. Här bör man i ärlighetens namn konstatera att jämfört med hur det ser ut i våra politiska partier så har idrotten det bättre förspänt.

En ny idrottsvärld

Nästa stora fråga är att hela modellen med medlemskap i en ideell förening krackelerar. En växande andel av befolkningen ser inte värdet i medlemskapet och nöjer sig med att kunna köpa tjänsten att spela tennis, rida, spela golf, åka skidor. Samtidigt växer utöveridrotter som inte kräver förbundsmedlemskap, vi har fler som springer, cyklar, simmar, åker långlopp idag än någonsin tidigare men det är kommersiella event, gym och egen aktivitet som har tagit över.

För de breda ungdomsidrotterna kan vi fortfarande attrahera föräldrar som ungdomsledare men det blivit mycket svårt att finna de som vill ta på sig styrelseuppdragen. De förtroendevalda har dessutom mindre tid att lägga och sitter en kortare period så det här problemet som RF startat ett projekt runt kommer att bli värre.

Sen har vi juridiken där domen i marknadsdomstolen, högsta domstolens utslag om spelbranschen, 51-procentregeln, konkurrenslagar senaste året skapat en helt ny spelplan där alla vet att det är en ny spelplan men ingen vet hur den egentligen kommer att se ut.

Måste ha en offensiv, drivande roll

Sen måste RF bestämma sig vilken bild av RF och svensk idrott som våra politiker skall ha, vilken roll RF skall spela i framtiden och på det här området bli ofantligt mycket duktigare på att få våra beslutsfattare att se den samhällsnytta svensk idrottsrörelse skapar.

Som opinionsbildare har inte RF slagit några rekord direkt. När detta skrivs kl 19.40 denna måndag kväll har ingen större tidning ens noterat nyheten att Sveriges största demokratiska organisation byter ledning.

Det innebär att riksmedia drar slutsatsen att det är både ointressant och oväsentligt. Där får RF aldrig mer befinna sig. Skall man ha ett existensberättigande som organisation så måste man beröra, nu är man ett glas vatten.

Den stora frågan är dock om det går att utveckla RF till en framtidsorienterad  tung röst och en stark kraft i Sverige?

Motståndet internt är massivt och det finns väldigt många människor med makt i Idrottssverige som har sin egen försörjning att försvara. Då blir förändring ett större hot än recessioner, värdskrig, naturkatastrofer.

"Fredrik Reinfeldt riskerar bli utesluten ur Djurgården... "

Polisens sätt att ta betalt av så kallade idrottsbolag debatteras nu intensivt. Dan Persson beskriver hanteringen som absurd. Foto: Andreas Hillergren, Scanpix


”Något säkrare sätt att förlora nästa val i ett land där över tre miljoner väljare har en direkt relation till idrotten än att avgiftsbelägga ideella föreningar finns inte”, skriver Dan Persson som än en gång fördjupar sig i härvan runt polisnotorna.

Varning, om man nu inte är extremt intresserad av samhällsfrågor, politik, juridik, idrottsekonomi och väldigt långa texter kan man nog låta bli att läsa vidare härifrån.

Hanteringen är absurd

För att starta från början. Hela hanteringen av lagen om poliskostnader är absurd. Från start i slutet på 80-talet till förra fredagens antiklimax där en helt annan domstol med ett helt annat ärende slår den sista spiken i kistan för en dålig lag som är väldigt dåligt skriven.

På det kommer som lök på laxen ett agerande från polismyndigheter där godtycke, brister i hantering och det som framstår som tjänstefel blandas med hittepå och lögner.

Nu är det här bara ett av många områden där polisen påvisar att de inte förtjänar vårt uppdrag men hur fan, ursäkta uttrycket, skall vi kunna utveckla ett samhälle där polisen ser som sin främsta uppgift att missköta jobbet och bli av med befolkningens förtroende? Det trista är att det här stycket är inte är en åsikt utan en slutsats baserad på statistisk signifikans.

Får ny och trovärdig information

Sen börjar jag få trovärdig information att det inte är polismästare Löfving som är den stora skurken utan att det sitter en ansvarig jurist på polisen i Stockholm som även av sina underställda beskrivs som en ond person och det är han som beslutat om hur lagen skall tolkas utan att ens fundera på om lagen är förenlig med EU-rätt.

Idén från början var att idrotten inte skulle drabbas av poliskostnader. Lagens syfte var mycket tydligt på den punkten. Riksdagen stiftade en lag utifrån grundkravet att idrotten skulle vara undantagen från denna lag och enskilda jurister hos polisen gör 30 år senare tolkningar som gör att lagen efterlevs i strid med det våra folkvalda ville.

Här har vi det första demokratiska problemet. Att detta fortskrider även efter att vår valda regering tillsatt en utredning för att ändra regelverket är en skandal i sig. Polisen får inte obstruera det demokratiska samhällets vilja genom att läsa lagar som Usama Bin Laden läste Koranen. Då finns det mycket god anledning att avskeda ett antal polischefer.

Rättsäkerhet opå Ukraina-nivå

Nästa demokratiska och rättsäkerhetsmässiga problem är självfallet att om nu Falsterbo Horse show skall betala den dyra polisbevakningen, enär närpolischef Mats Hammar insett att risken att Falsterbo invaderas av samtliga Europas dressyrhuliganer är så hög, så kan inte samma myndighet först vara den som beslutar om det finns risker som föranleder bevakning, sedan beslutar om volymen och kostnaden och därefter utför. Det är rättsäkerhet på Ukraina-nivå.

Då får man vilket tydligt framgår av de senare inlagorna i dispyten runt AIK ett godtycke där man som utomstående till slut inser att behovet av hästar närvarande vid matcherna mest har styrts av hästarnas behov av att få motion.

Nu tycker vän av ordning som kommer ihåg de hjälpsamma konstaplar vi båda växte upp med att jag överdriver om polisen som ond makt men de inlagor som finns i en del av de här tvisterna pekar tydligt på att jag underdriver. 

Hur kan de missa det?

Som ”etnisk svensk” och tråkig medelålders man i medelklassförort har jag av naturliga skäl väldigt lite med polisen att göra, det är köer för att få nytt pass vart femte år och fortkörningsböter ca vart fjärde år. I övrigt handlar det bara om att jag ser poliser bete sig mot andra på ett sätt som gör mig arg. Jag har inga skäl till egen vendetta mot polisen, jag är bara bekymrad ur ett demokratiperspektiv.

Om regeringen inte förstått att polisens brister är ett problem som får medborgare att tappa förtroendet för polisens uppdragsgivare regeringen har de ett problem.

Vi börjar titta på andra frågetecken runt den här frågan.

Det jag missat var att Konkurrensverket (KKV) i sitt remissvar på Björn Ericssons delbetänkande tydligt har påvisat att andra lagar kräver likabehandling av ideell och bolag på det här området. Det allvarliga är inte att jag missat att läsa remissvar, jag förväntas som krönikör inte ens veta om att de finns, men hur i hela helvete, ursäkta språket, kan polisens jurister och regeringen missa detta? De har faktiskt betalt för att läsa remissvar från tunga juridiska instanser.

Betrice Ask ointresserad av idrott

Regerings utredare, Björn Ericsson, som kan framstå som disträ och av många mest upplevs som bullrig men som i min bok är fruktansvärt stringent har också tydligt pekat på de juridiska problemen med det begränsade uppdrag han haft. Jag förstod inte för ett år sedan varför han ville bredda uppdraget. Nu förstår jag och min enda kritik är att Björn hade behövt förklara sina tankar på ett enklare sätt för mig.

Ett stort frågetecken är hur justitiedepartementets alla mycket respekterade tjänstemän kan ha missat EU-vinklingen. I eftermiddags fick jag den tredje källan, av varandra oberoende, som påstår att tjänstemännen tydligt påtalat att lagen måste göras om, men att ministern valt att köra över sina egna specialister. Här förstår jag inte varför. Beatrice Ask är inte jurist men hon har ett extremt gott omdöme och är en människa jag respekterat sedan första gången jag mötte henne som ungmoderat i 17-årsåldern.

Enda jag kan tänka mig är att Beatrice Ask inte bara är ointresserad av idrott, hon tycker inte om idrott. Lite trist då Ylva Johansson lär hugga som en iller på regeringens tillkortakommanden i de här frågorna. Att Lena Adelsohn Liljeroth som idrottsminister inte agerat är inte så konstigt, hon har inte fått möjligheten att ha åsikter i den här frågan, hennes jobb är att hålla kulturvänstern kort och där får hon MVG alla dagar i veckan.

Så motsägelsefullt

Sedan är det 17 år sedan Bosmandomen kom. För dåtidens idrottsledare må den ha förändrat handeln med spelare men för rättsamhället måste den ha varit en ögonöppnare av rang. 1995 slogs det fast att i ett EU-land skulle ideella föreningar jämställas med bolag när de verkade på det som kunde ses som en kommersiell marknad. Ingen som funderade om den lag riksdagen beslutat om fem år tidigare var förenlig med det då nya EU-medlemskapet?

Sen blir det krångligt på nivå. Som Djurgårdens advokat Stefan Alvén, Maqs advokatbyrå, skriver i Svd, ”Regeringen har dock i uppdraget till den nya utredaren, före detta justitierådet Bo Svensson, tydligt påpekat att det inte finns några planer på att befria Idrotts AB från ersättningsskyldighet.”

Regeringens beslut kom den 14 december, en vecka innan Marknadsdomstolens dom som nu gjort det till lag att ideell förening och bolag inte får särbehandlas när de verkar på en kommersiell marknad.

Örgrytedomen för två år sedan slog fast att det inte existerar något s.k. Idrotts AB.

Den enda logiska tolkningen är då att Alliansregeringen beslutat att även låta ideella föreningar betala för polisbevakningen. Någon däremot?

Bra sätt att tappa regeringsmakten

Nu har Per Schlingmann nästan slutat som chefsstrateg och han kan ha tankarna på nästa uppdragsgivare, media påstår att Fredrik Reinfeldt är ensam och trött, att Anders Borg vill jaga mer och jobba mindre samt att Kent Persson inte tänker så mycket, men något säkrare sätt att förlora nästa val i ett land där över tre miljoner väljare har en direkt relation till idrotten än att avgiftsbelägga ideella föreningar finns inte.

Att inte Sten Nordin insett att konsekvenserna är att Alliansen torskar i Stockholm om regeringen ställer till det så till och med Ulf Adelsohn som Djurgårdare måste rösta på sosseriet är förvånande. Vad värre är Fredrik Reinfeldt riskerar bli utesluten ur Djurgården enligt stadgarna om illojalt beteende.

Min gissning är att resonemanget bland de nya moderaterna varit att de sett chansen att stoppa utvecklingen mot s.k. idrottsbolag och ”rädda” folkrörelsen som en del av att framstå som bevarare för att vinna sosseröster. Då har man skitit i inte bara i det blå skåpet utan i världens alla blå skåp och det är fortfarande en typisk brittisk underdrift.

Någon har varit en fruktansvärt dålig rådgivare. Så mycket står klart.

Upplevelseindustri ger staten intäkter

Om det nu finns någon ideolog kvar (Per Unckel, jag saknar dig) så hade regeringen kunnat fundera på sossarnas 80-talsidé att polisen skall skicka fakturor var så bra.

Borträknad att polisen är en icke fungerande myndighet som inte kan ges ansvar så uppstår ett antal ideologiska och principiella frågor.

Vi har som medborgare valt att ge polisen våldsmonopol och vi har gett dem rätt bruka vapen mot andra. Det är en omistlig del av strukturen för en demokrati.

Därom torde bara järnrören kunna ses som tvistiga.

Alla, säger alla, beräkningar som görs över upplevelseindustri visar att statens intäkter är goda. Att då acceptera att det krävs poliser på Stureplan för att det är mycket folk där, att det krävs poliser på E4 för att det är många bilister där, att sportlovsveckor i Åre kräver fler poliser men att om inte verksamheten bedrivs mer frekvent än i en arena så skall polisen kunna fakturera, trots att statens intäkter relativt poliskostnader är på samma nivå är absurt.

Idrotten en besvärande kostnad

Idén att polisen skyddar sina medborgare och låser in buset och att det går via skattsedeln är faktiskt lika bra som att vi inte låter militären ta på sig kommersiella uppdrag och fakturera uppdragsgivaren.

Det vore lika dumt som att våra skickligaste jurister inte hann med sitt uppdrag att tjäna Sverige i högsta domstolen för att de behöver tjäna miljoner på skiljedomar och så kan vi väl ändå inte ha det?

Det enda som då återstår är att konstatera att någon inom regeringen eller tung rådgivare till regeringen kommit fram till att idrotten är en besvärande kostnad för staten och det är grunden för regeringens agerande.

Hur tänkte de då?

Idrotten gör mer än vad skola, regering och föräldrar klarar av

Frölundas målvakt Julius Hudacek släpper in 1-0-målet vid onsdagens match mellan Rögle BK - Frölunda HC i Lindab arena, ytterligare en arena ägd av kommunen, ett system som kritiseras. Foto: Andreas Hillergren, Scanpix

 

Martin Borg, driver siten ”slöseriombudsmannen” som visar på slöseri med skattemedel. Det gör han bra och skall ha mycket respekt för. Nu skriver han på Expressen.se om kommunalt slöseri med bidrag till idrotten och då har han inte riktigt bilden klart för sig.

Arenor är traditionella kommunala investeringar. Colosseum byggdes inte av entreprenörer. En arena är nämligen en del av den kommunala infrastrukturen på samma sätt som avloppssystem, skolor, vägar, bibliotek, teatrar. Allt enligt tesen ”Bröd och skådespel åt folket”.
De pengar som kommunerna lägger på idrottsarenor är per besökare en bråkdel av vad kommuner lägger på kultur.

En arena både och

Sedan är en arena både en kommersiell fastighet och en icke kommersiell träningsanläggning. En allsvensk fotbollsarena är med lite cupmatcher en kommersiell arena ca 40 timmar per år och en träningsanläggning för ungdomar ca 2500 timmar per år.

För den förstnämnda erhåller fastighetsägaren en kommersiell intäkt som delmängd av biljettintäkter men för den senare betalar kommunen ut bidrag för hyra av anläggningen.

Samhällets satsning på ungdomsidrott är nämligen mycket lönsam. Idrotten gör mer än vad skola, regering och föräldrar klarar av när det gäller att skapa anställningsbara ungdomar.

Hade blivit mycket dyrare

Totalt sett genererar idrotten ofantligt mycket mer i skatteintäkter för samhället än vad samhällsstödet kostar.

Skälet till att så många arenor drivs av klubbarna är att det sparar pengar åt kommunen. Det har visat sig att kommunal drift är väsentligt mycket dyrare. Skälet till konstruktionen i Växjö var att spara pengar för kommunen.

Att bygga i kommunal regi hade blivit +100 millar dyrare på grund av regelverk om offentlig upphandling och kommunala over head kostnader. Här har kommunen valt modeller som är skatteeffektivare.

Får inte bli kommunal doping

Sedan har Martin Borg en poäng i att det kommunala stödet inte får bli ekonomisk doping. Kommunen skall stödja ungdomsverksamhet, den kommersiella elitiddrotten skall kunna bära sina kostnader och idiotier som det Leksand hållit på med är fullt jämförbart med det Lance Armstrong gjorde.

Bandyarenor med 13 hemmamatcher per säsong i serien är utifrån planens storlek och antalet åskådare det mest olönsamma som finns efter Faluns hoppbackar som just nu får ses som det dummaste kommunala projektet där det dessutom förmodligen är lönsamt att spränga backarna efter VM för att slippa framtida driftskostnader.

Kommunens uttalande om att de blir ett av de mest kända monumenten i Europa talar för sig själv.

"Lagen om poliskostnader ej förenlig med EU-rätten"

Bråk och uppståndelse inte bara på arenan utan även utanför och som här på tunnelbanan har blivit återkommande. Och frågan har diskuterats gång på gång, vem ska betala? Nu finns ett svar. Foto: Scanpix

 

I går kom en kristallklar och otvetydig dom i Marknadsdomstolen i målet mellan Bilsportförbundet och Konkurrensverket. Bilsportförbundet förlorade på nivån att Tre Kronors förlust mot Vitryssland förmodligen inte ens har hänt.

Klargörande på fler sätt

Inte nog med det, domen blir klargörande för ett antal tillkommande områden som påverkar all idrott som utförs på det kommersiella området.

Här slås nämligen fast att företag och ideella föreningar måste leva enligt samma lagar och förordningar om det handlar om kommersiell idrott
Stockholms polismästare Mats Löfving har anledning att läsa domen flera gånger och sakta (återkommer till varför han bör läsa sakta).

Löfving får anledning att kalla in RPS jurister och vänligt men bestämt be dem förklara hur de kollektivt kunde ha sådan otur när de tänkte och varför de inte också tog reda på om 1990-års lag om kostnader för polisbevakning för bolag men ej ideella föreningar kunde vara motstridig EU-rätten.

Det är nämligen vad marknadsdomstolen slagit fast i domen mot bilsportförbundet.

Måste likabehandla företag och ideella

Lite bakgrund är att 1990 var inte Sverige med i EU varför ingen hade anledning att kolla om en ny svensk lag var förenlig med EU-rätt. Vad värre är, Bosmandomen som är grund för Marknadsdomstolen kom 1995, dvs inget av de lagar som idag gäller för idrotten fanns när lagen om poliskostnader togs i riksdagen.

Det Marknadsdomstolen i går dömde, är nämligen att man när idrottsutövning sker på det s.k. kommersiella området måste likabehandla företag och ideella föreningar.

Det den laga kraftvunna domen mot Örgryte IS om poliskostnader slog fast var att ett bolag bara kunde vara kommersiellt så när det gäller allsvenskan där det finns bolag är den frågan klargjord, det är kommersiell verksamhet oavsett om den bedrivs ideellt eller i bolag.

Nu kommer anmälningarna

Polismästare Löfving och en del av hans kollegor samt ett större antal jurister har alltså agerat precis så inkompetent som jag och ett antal idrottsförespråkare har påstått.

Nu finns en dom som grund så nu är det inte längre bara fråga om han varit inkompetent, nu uppstår frågan om han inte brutit mot lag när han fakturerat AIK-fotboll poliskostnader trots att det inte finns lagrum för det (EU-lag står över svensk lag så den svenska lagen om poliskostnader har de facto inte varit giltig sedan vårt EU inträde) men det får rättsväsendet utreda. Anmälningar lär inkomma så det kommer att ge sig.

Våra kära politiker som justitieminister Ask och hennes kollegor får också gå hem och fundera på varför de inte tänkt efter. Det har trots allt kommit löpande signaler om att det inte går att särbehandla ideella föreningar och bolag som agerar på idrottsområdet.

"Historisk men oundviklig dom"

Vad väntar idrottsungdomarna om några år? Specialförbunden måste nu anpassa sig till en ny verklighet. Foto: Hasse Holmberg, Scanpix


Domen i målet mellan bilsportförbundet och konkurrensverket blev som väntat ett utslag till bilsportförbundets nackdel. Vad som händer nu vet jag inte, dvs går domen att överklaga vidare till HD eller EU eller vinner den laga kraft?

"En katastrof" tycker RF

- Det är då en katastrof, enligt Karin Mattsson-Weiber på RF och flera andra ledande idrottspolitiker.

Det betyder förmodligt väldigt lite, är min tolkning och kan lika gärna leda till att fler idrottar som det motsatta.

Grunden är åter förtexterna till Bosmandomen. ”Idrotten är en naturlig integrerad del av vårt samhälle och kan inte ha egna regelverk som avviker från resten av samhället” är ungefär vad det står i dessa texter.

Låter inte så konstigt och borde inte vara det.

Självpåtaget monopol

Det självklara att förbunden tappar ett självpåtaget monopol och att förbundens makt minskar är av mindre betydelse.

Förbundens makt minskar i alla fall då föreningsbenägenheten löpande sjunker så något års tidigareläggande av den dag där ett förbund tappat sin legitimitet är ”no big deal”.

Det som direkt påverkas är förbundens rätt att beskatta de som arrangerar event eller kräva att den som deltar i en tävling är medlem.

Behöver inte längre vara medlem

Rent teoretiskt så kan ett gäng boulebarer skaffa sig varsitt boulelag och starta upp en egen serie utan att få detta sanktionerat av bouleförbundet eller att det krävs att de tävlande är medlemmar i bouleförbundet.

Är man då framgångsrik så ökar intresset för boule och det kan inte ses som motstridigt bouleförbundets mål. Att det sedan krävs attraktionskraft för att spelarna skall bli medlemmar i bouleförbundet kan verka livsfarligt för ett idrottsförbund men det är då ett helt annat problem.

Jag noterar att jag kunnat tävla i boule och bowling utan att vara medlem i något förbund eller ens ha tanken att bli medlem redan innan den här domen. 

Kan inte ha ett eget regelverk

Det som gör domen självklar är att delar av idrotten har blivit en del av en upplevelseindustri. Då kan inte idrotten ha ett regelverk och företag på den marknaden ett annat.

För den lilla elit som tävlar lär förenings- och förbundsmedlemskap vara lika naturligt som förut och för alla vi som försöker röra på oss lika ointressant som förut. Det vi bör komma ihåg är att kommersiella aktörer de senaste decennierna gjort mer för folkhälsan i mängd idrottande timmar än vad RF:s anslutna förbund levererat.

Sedan finns det en del möjliga konsekvenser vars juridik jag inte kan bedöma. Om den här domen, baserad på en belgisk dom, vinner laga kraft i Sverige som EU-land torde den påverka hela EU.

Åtskilliga frågor

Vad händer då exempelvis med Uefas position?

Får ett driftsbolag som driver en golfbana förbjuda de som saknar medlemskap i en golfklubb att köpa greenfee?

Kan allsvenskan i fotboll ordna ”landskamper” mot tippeligan i Norge utan förbundsmedverkan?

Kan RF dela ut statliga medel enbart till sina egna medlemmar eller måste staten nu fördela anslag till ungdomsidrott och folkhälsa även till andra aktörer som agerar på den marknaden?

Finns flera liknande idag hypotetiska frågor som kan bli en ny verklighet?

Men, i det stora hela förstärker bara domen en bestående stabil trend av en folkrörelse som tappar acceptans.

Så stor är skillnaden, Globen 50 kr, Operan 1700 kr...

Samhällets årliga kostnader för arenor är per besökare mindre än hälften av motsvarande stöd för kulturbyggnader. Foto Magnus Liam Karlsson, Scanpix

 

Idrotten tar stryk. Och det sker på ett oförtjänt sätt. I takt med gymnastikskandal, polisnotor och arenabyggen växer antalet kritiker. RF har misslyckats med att ge media och politiker en korrekt bild av idrotten.

Anna Dahlberg skrev måndagen den 17 december en ledare med rubrikens ”idrottens springnota” i Expressen. Läs gärna den först.

Bevis på misslyckande

Det vi som arbetar med idrott skall reagera över är inte alla felaktigheter och den totala okunnighet som ledaren bygger på utan det trista faktum att våra företrädare inom på RF så totalt misslyckats med att ge media och politiker en korrekt bild av idrotten.

Att sedan enskilda hemskheter som nyheterna om gymnastiken inträffar är tråkigt men här har alla sedan länge lagt stora resurser på att skapa en värdegrund som borde ha förhindrat det hela. Trist när föräldrar, tränare och enskilda ledare väljer att bortse från de värderingar som skall vara styrande och uppenbart att gymnastikförbundet inte får MVG för sitt arbete med att föra ut principerna.

Fakta är att ungdomsidrotten levererar samhällsnytta på nivån multiplar på stödet medan den kommersiella idrotten skapar tiotals miljarder i skatteintäkter.

Globen 50 kr, Operan 1700 kr

Poliskostnader för elitidrott är relativt skatteintäkterna fullt jämförbara med exempelvis restaurangbranschen, polisbevakning på turistorter eller poliskostnader för tung trafik.

Samhällets årliga kostnader för arenor är per besökare mindre än hälften av motsvarande stöd för kulturbyggnader (Globen 50 kronor, Operan 1700 kronor). Då våra ledarskribenter och våra politiker ser operan som bättre mingelställe än Söderstadion väljer man att bortse från detta.

Det är dock inte så enkelt att se sambanden och förstå dem. Vi har i dagens samhälle flera typer av idrott vilket man måste hålla isär för att förstå idrotten, samhällsstödet och intäkterna.

Barnidrott 7-12

Här levererar idrotten massor av samhällsnytta till majoriteten finansierat av föräldrar med skattade pengar, till en betydande del av kommuner och med ett i sammanhanget försumbart stöd från staten. Här finns tydliga regler om lek och bredd där elitsatsningar är förbjudna. Det är troligt att statens skattepengar från energiskatter när föräldrar skjutsar och hämtar överstiger statens kostnader.

Ungdomsidrott 12-ca 20 år

Här finns ju äldre barnen blir mer och mer elitinslag och enstaka duktiga 19-åringar inom lagsporterna kan leva på sin idrott. Den primära leveransen är dock aktiva anställningsbara ungdomar. Här ger idrotten också massor av samhällsnytta, finansierat av primärt föräldrar och sekundärt kommuner samt för de äldre barnen i större utsträckning klubbarna.

Breddidrott för vuxna

Den betalas av utövarna och är en närande del av samhället som därutöver sparar miljarder åt samhället i minskade vårdkostnader, färre sjukskrivningsdagar, kortare tid mellan frisk och död på ålders höst med mera. Växer snabbt och är helt kommersiell med stora skatteintäkter för staten.

Våra gym, allt promenerande, skridskoåkande, golfande, skidåkande med mera.

Tillkommer gör en kommersiell bransch för utövande event som Vasaloppet, spring- och cykeltävlingar som växer snabbt. Här får vi som deltagare också bättre livskvalitet vilket är grunden för vår vilja att betala.

Det här är den mest lönsamma delen för staten då de dels inte betalar alls utöver avdraget för gymkorten och får både skatteintäkterna och minskade vårdkostnader

Icke kommersiell elitidrott för vuxna

Här finns som en liten del avarter inom prestationsidrotterna där konkurrensen är så mördande att idrotten blir skadlig för kroppen, den omsätter nästan ingenting, kostar väldigt lite, berör väldigt få och skapar stora intäkter för några få världsstjärnor.

Här finns ett fåtal samhällsekonomiska dumma satsningar som nya hoppbackar i Falun för 50 miljoner kronor. Hit hör till en del idrotter som ligger i gränslandet mellan vara kommersiella och ideella som har problem då de är varken eller.

Den här verksamheten är dock så liten att den är samhällsekonomiskt ointressant även som kostnad.

Kommersiell elitiddrott

Utöver de ledande personerna inom individuella idrotter som kan tjäna miljoner är det primärt lagidrotterna fotboll och Ishockey som utgör eliten.

De levererar ensamma miljardbelopp i källskatter, arbetsgivaravgifter, energiskatter, moms, alkoholskatter, reklamskatter med flera.

Utöver att de här klubbarna lägger mer pengar på säkerhet på arenorna än vad poliskostnaden utgör så tillkommer det trista faktum att det inte går att se någon relevans i poliskostnaderna som ensidigt sätts av en myndighet som få idag har förtroende för och det alltför ofta är polisens bristande förmåga som skapar problem

Arenor en för samhället lönsam del av vårt behov av annat än avloppssystem för att samhället skall fungera och för ungdomsidrotten så behöver stödet öka då föräldrakostnaderna nått sådana nivåer att vi stänger ute för många.

RF ska stå för opinionsbildning

Sammantaget så är idrotten både samhällsnytta och stora skatteintäkter, att det sedan som i andra rörelser med miljoner personer inblandade uppstår en och annan negation är självklart, trist men självklart.

Allt ovan finns väl belyst och går att belägga del för del. Problemet är att ingen nåtts av dessa konstateranden.

Därför återstår bara en enkel fråga: Vad har RF sysslat med de senaste 20 åren när det gäller opinionsbildning?

Svaret verkar vara att, de har agerat på ett enda sätt som nu visar sig skada idrotten. Det är bara spendera en timme på RF:s sida så ser man att de försöker få oss att tro att 60-talets homogena folkrörelsesverige fortfarande finns kvar. Det har kostat dem trovärdigheten samtidigt som de fått acceptans i sekten.

”Är det början på ett inbördeskrig inom golfen?”

Vad ska det egentligen bli av golfaren? Skånes Golfförbund tycks ha ha en helt annan åsikt än golfförbundet. Foto: Scanpixmellan


Skånes golfdistriktsförbund har lämnat in en motion till vårens förbundsmöte som nog får bedömas som det mest korkade dokument som tagits fram inom svensk idrottsrörelse sedan 30-talets aparta syn på raser.

Det finns överhuvudtaget ingen som helst verklighetsförankring, golfen skall bli den mest kända idrotten i Sverige men inte få resurser för att nå dit är ett exempel på tokerierna. Stollerier som att köpa mer utrymme i Svt är ett av många exempel på total okunskap. Synen på media är snarast Stalinistisk.

Bara för att skada förbundet?

I ett läge där det behövs mer pengar till IT-systemen för att vi skall kunna utveckla och effektivisera driften skall den halveras. Fortsatt utveckling av IT-stöd är förutsättningen för att klubbarna skall få ihop ekonomin men det förstår man inte.

Exemplen på idiotierna är många, sedan finns det några guldkorn som redan finns på agendan om bankonsulenterna och att svensk golf som printmedia lider samma problem som alla andra printmedia.

Dvs det kloka är redan påbörjat och väl känt.

I alla någon nytta med skrivelsen...

Det blir uppenbart att syftet med motionen enbart är att skada förbundet, att konsekvensen också är att golfen skadas har man inte förstått. Som styrelseledamot i en golfklubb är det fortsatt och gärna mer utveckling av GIT som krävs för att inte klubben skall tappa intäkter och få kostnader för personal. En neddragning vore direkt skadligt för oss. Att de som skrivit motionen inte förstått hur IT-stöd skall användas är uppenbart.

I snart 15 år har jag hävdat att organisationsstrukturen från 1634 års grundlag med distrikt är obsolet och ett onödigt mellanled som bara hade ett syfte innan vi fick telefon, flyg, mobiler, datorer med mera.

Den här motionen torde innebära att många fler inser att så är fallet.

Låg kompetensnivå

Distrikten inom golfen försvårar utvecklingen, bland annat för att kompetensnivån är för låg, vilket nu bevisats.

Självfallet behöver förbundet utvecklas och förändras eftersom samhället förändras. Vi har en växande andel av golfare som ser sig kunder av tjänsten golf snarare än medlemmar i en idrottsförening som den stora grunden för detta.

Här har mig veterligt aldrig förbundet bromsat utveckling eller på något sätt varit emot förändring, det är snarare så att man inte fått möjligheten för trögheten i distrikten.

Golfen visar sig nu ha samma typ av inbördes konflikt som inom socialdemokraterna och där finns den stora vänsterfalangen i Skåne. Inte så konstigt att då golfens Juholtare också kommer därifrån.

"Med en halvering har golfen tillväxt"

Golfen letar efter lösningen till hur medlemstrenden ska vända. För många slutar och då är det ändå åtskilliga som vill spela, men inte så frekvent och då heller inte betala så mycket. Foto: Scanpix


Det är kundvården som fallerar. Nu börjar allt flera upptäcka den största bristen inom idrott. Som omtanken om åskådarna. Eller ta golfen där största problemet är att för många bara vill spela då och då, men finner sig inte tillrätta och då slutar.

Jag tillbringade lördagen på höstmöte med Stockholms Golfdistriktsförbund. Vi var med någon enstaka kvinna och enstaka yngre en samling farbröder i övre medelålder som diskuterade golfens framtid, det kan låta som en motstridighet men ålder är inte alltid negativt så det var det inte. Det är ömsom vin och ömsom vatten i golfbranschen just nu och mediabilden är som vanligt lite för negativ.

Några grundfakta

Några sanningar går att utläsa.
• Golfklubbar som äger sin mark har väsentligt bättre framtid än de som inte gör det. Det är årets understatement.
• Marknaden förändras fortare än golfens organisationer och modeller klarar av.
• De grundläggande trenderna är positiva för golfen.
• Förmågan att agera proaktivt är liten på grund av strukturerna.

Villkoren så olika

Jag fick frågan på dagens paneldebatt om det fanns någon generell lösning för de klubbar som har problem och mitt trista svar var att jag inte funnit någon grundbult att skruva på.

Golfklubbarnas situation är så olik att det inte finns någon enkel lösning.

När sedan några, likt bröderna Bäver i Fablernas värld föreslår en gemensam marknadsföringskampanj som lösningen på deras problem blir det dessutom patetiskt.

Med en halvering har vi tillväxt

Vi har i Golfsverige såväl som i Stockholmsdistriktet allt från välskötta klubbar med god ekonomi till dåligt skötta med dålig ekonomi, klubbar med bra läge och dåligt läge, klubbar med bra kvalitet på banan och mindre bra kvalitet, klubbar med överefterfrågan och de med underefterfrågan.

Till detta kommer en konkurrens om människors fritid och ett mediabrus som leder till att varje kampanj blir direkt olönsam.

Det som säger att en marknadsföringskampanj är en icke fungerande lösning på fel problem är andra fakta. Golfen rekryterar fortfarande många varje år utan tendens till minskning, vårt problem är att för många slutar. Kan vi halvera de som slutar har vi tillväxt.

Då är det inte marknadsföring som behövs, då är det kundvården som fallerar.

De som inte vill vara medlemmar då...

Medlen för att öka antalet golfare bör alltså läggas på att minska antalet som lämnar golfen. Minst lika viktigt är då att skapa produkter för alla kategorier. Här bör man då notera att den trend som funnits i 20 år bara handlat om att sänka priset för de som spelar lite.

Nu kommer på bred front också modeller där vi som spelar riktigt mycket skall få en bättre paketering men också betala mer. Våra ronder blir fortfarande billigare än för de som spelar lite men vi får betala mer. Skall vi bedöma utifrån höstmötets kommentarer så är det här för golfen just nu enda vägen framåt.

Den stora frågan, hur golfen hanterar en framtid utan medlemskap berördes inte, Den verkar ha samma dignitet inom idrotten som frågan om Gud finns inom kyrkan.

"Polisen, idrotten, politiker och lagstiftningen..."

"Frågan är om lagen om poliskostnader inte är motstridig mot gällande EU-rätt", skriver Dan Persson. Foto: Erik Mårtensson, Scanpix


Ylva Johansson och Morgan Johanssons interpellation fick det förväntade jaså-svaret av minister Ask i riksdagen.  De kör sitt rollspel, men nytt ljus faller över debatten och beteendet.

Bea väljer att anpassa den historiska perioden så det framstår som regeringen inte gjort något fel och kommer med vaga utfästelser som inte betyder något. Ylva och Morgan vill skicka det tydliga budskapet att de som gillar idrott inte skall rösta på alliansen, utan att egentligen lova något.

Kan bara ha en lag

Det vare sig Bea, Morgan, Ylva, fotbollsklubbarna eller deras jurister funderat över är om den ursprungliga lagen om poliskostnader inte är motstridig mot gällande EU-rätt.

Bosmandomen som kom senare än lagen om poliskostnader är kristallklar (och sund med mera), idrotten kan inte ha andra lagar än resten av samhället.

Konsekvensen är logisk, lagar som ger den ideella idrotten en särställning gentemot företag är lika motstridiga EU rätten som det omvända.

Vi kan inte ha en lag som säger att alla som heter Dan får köra för fort lika lite som en lag som säger att polisen kan debitera kostnader för en fotbollsmatch beroende på vilken organisationsform arrangören valt.

EU:s konkurrensrätt styr

Vi kan alltså bara ha ett samhälle, det är inte svårare än så. Bosmandomen innebar att organisationsformen inte gav undantag. EU:s konkurrensrätt gör resten enkelt.

Den lag som allsköns mindre kompetenta poliser som polismästaren i Stockholm, närpolischefen i Falsterbo och liknande medlemmar i facebookgruppen ”Vi som vet minst” baserar sina fakturor på måste alltså vara motstridig den EU-lag vi som land förbundit oss att följa.

”Men Dan, hejda dig nu, du ger den fullständigt falna och inkompetenta polisen rätt att även debitera även ideella föreningar med den här logiken,” säger då idrottsledare med bristande förtroende för politiker och polisen.

BEa ska då svara...

Det är kolugnt är mitt svar, det krävs ny lagstiftning för detta och ingen politiker kommer någonsin att våga föreslå detta så länge vi har allmänna val vart fjärde år.

Ylva och Morgan bör alltså börja fila på en ny interpellation till Bea på temat om det är inom ramen för gällande EU-lagstiftning att ha en lag som särskiljer regelverket för bolag respektive ideell förening på idrottsområdet.

Bea har då att svara Ja eller Nej.

AIK med flera som idag har en trave ohemula fakturor från en avsändare som får Hells Angels att framstå som söndagsskoleelever, dvs polisen, kan bestrida dessa och överklaga till EU. Ger om inte annat fem års respit.

Lika för alla

Bosmandomen är bra för idrotten. Idrotten som folkrörelse kan inte ha andra regler än de som gäller för samhället i övrigt, men företag som bedriver idrott kan då inte heller ha andra regler än ideella föreningar.

Den logiken är svår att slå hål på.

Avslutningsvis uppstår frågan varför jag saknar förtroende för polisen vilket texten ovan indikerar.

Mitt förtroende sviktar

Som del av målgruppen medelålders medelklass borde jag tillhöra polisens stöttepelare. Jag har, borträknat trafikpoliser med uppdrag att kontrollera hastighetsgränser inga negativa erfarenheter av polisen, snarare tvärtom. Jag har även av hastighetskontrollanterna blivit vänligt bemött, inte deras fel att jag konsekvent väljer 30+ när väglaget så tillåter.

Men med Hanne Kjöllers ledare i DN häromdagen och via Googles flera tusen artiklar som bevisar att polisen är en icke fungerande myndighet så har mitt förtroende eroderats.

Den enda möjliga slutsatsen är att polisen som myndighet är mer dysfunktionell än järnrörsbeväpnade riksdagsmän. Det gör mig rädd, vi kan inte ge tolkningsföreträde och våldsmonopol till dysfunktionella organisationer.

SHL-laget Örebros tidigare vice ordförande och sportchef, Mikael Lindqvist, tidigare Fahlander, 49 år, dömdes på tisdagen av Örebro tingsrätt till tre år och sex månades i fängelse, i tre fall av grova skattebrott, samt fem års näringsförbud. Han var under flera säsonger, 2010-2014, ishockeylagets största sponsor.

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

I SM-final för andra året i rad, och i final för nionde gången på 13 år. Skellefteå AIK är den nya stormakten i svensk ishockey. Det är också mitt tips i kommande duell med den ”gröna väggen” , den forna bandyklubben Rögle BK och i final för andra gången – den första, pandemisäsongen 2021,  slutade med tårar mot Växjö Lakers. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv.  Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.