Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

"Den mjuka makten vann"

Under George W Bush år som president så ville Dick Cheney och Donald Rumsfeldt alltid använda den hårda makten, dvs militären, som enda metod för konfliktlösning, och de kunde inte förstå att den mjuka makten, dvs opinionsyttringar, mediastrategier, PR och lobbying kunde vinna över dem. De fick lära sig den hårda vägen.

Nu har Lagrell och SEF fått smaka på den mjuka maktens kraft. Fansen på derbyt i Stockholm förra veckan spöade SvFF med mjuk makt så det stod härliga till.

Allt blev fel...

Vi kan summera 2011 års allsvenska så här:

Allt SEF och SvFF har försökt göra har blivit fel. De visade sig helt sakna medel för att styra eventen.

Firman Boys kunde i våras stoppa knallskotten med fyra rader på en hemsida och på senaste derbyt i Stockholm kunde fansen visa att de både styrde över arrangemanget och att de genom samordning kunde skapa löje över SvFF:s regelverk såväl som att med extremt väl fungerande pedagogik visa vad tysta läktare betyder.

Jo, det blev 6-0, 6-0

Lagrell-klackarna 6-0, 6-0, 6-0 om vi översätter 2011 till tennissiffror.

De Allsvenska lagen, dvs arrangörsklubbarna som vid varje hemmamatch har arrangörsansvaret har också den hårda vägen fått lära sig att makten över arrangemanget inte längre är deras.

Om Internetrevolutionen flyttat makt från journalister och mediaägare till läsarna som dessutom blivit skrivare så ser det nu ut som om samma sak hänt inom fotbollen.

Är det då bra eller dåligt?

Time will tell.

Smartare och effektivare

Det vi kan konstatera är att många års arbete med att hantera huliganer och problem med klackarna visat sig ha misslyckats totalt. Lösa nätverk som supporterunionen, positiv läktarupplevelse och klackarna har varit smartare, effektivare och bättre positionerad.

Vare sig fotbollsförbundet som ideell folkrörelse, SEF som aktör för de kommersiella klubbarna eller de arrangerande klubbarna kan idag bestämma om fotbollsmatchens inramning. Det gör klacken i samverkan med de sina.

Det är bara konstatera att de flesta som tappar greppet om sin produkt och sina kunder också minskar sina intäkter.

"Ett fantastiskt byggprojekt, inte ett golfprojekt"

Planerna är omfattande, det handlar om ca 6 miljarder och aktörerna har flertalet gånger bevisat att de kan genomföra projekt av den här typen. De lirar i Champions League-final och inte i Allsvenskan på den här marknaden.

Det är dock inte ett golfprojekt som flera media tror och som det presenteras bara för att det ligger två bra banor på området. Det är ett stort byggprojektet som Mats Paulsson, Petter Stordalen med flera tunga aktörer på bygg- och hotellmarknad presenterade för att utveckla området runt PGA National i Bara utanför Malmö.

Alla ryms inte på golfbanan

400-rumshotell och 1 900 bostäder ger mellan 4 000 och 5 000 människor i området. De två 18-hålsbanorna rymmer ca 400 personer per dag i genomsnitt över säsongen (soltid minus fyra timmar, 10 minuter per fyrboll).

Hotellet blir inte ett golfhotell, ett sådant för 36 hål ligger max på 200 rum minus antalet medlemmar i närområdet. Det krävs flertalet andra kundgrupper för att hotellet skall bli lönsamt.

1 900 villor, radhus och lägenheter går inte att kombinera med aktier eller spelrätter i banan, alla ryms inte.
PGA har dessutom redan ett stort antal medlemmar som är lovade utrymme på banan som del av deras medlemskap.

Kan nog gå vägen

Det innebär inte på något sätt att det är ett dåligt projekt. Tvärtom finns det många goda skäl till varför det kommer att gå vägen.

Läget, den långsiktiga tillväxten i regionen och trendförändringar i samhället. Allt pekar på att det här är en klok investering som berikar ägarna och bankerna och som en följd av det också samhället.

Men det är inget projekt som utvecklar golfen.

PGA National får självfallet en god och stabil ekonomi med en konstant överefterfrågan inne på området, men stora tävlingar som Europatouren och Ryder Cup innebär bara att de som betalat dyrt för att ha nära till banan inte kan spela under en period.

Marknadsför sig själv

Projektet är dessutom så stort att det marknadsförs av sig själv, stora tävlingar för att marknadsföra projektet blir bortkastade pengar.

Uppstår överefterfrågan på bostäderna så är det dessutom extremt lönsamt att plöja upp en bana och bygga fler bostäder.

Men, Paulsson och Stordalen kan det här så det blir ett fantastiskt byggprojekt.

”Hyckleriet blir totalt med passusen om unga invandrarflickor”

När Statsbudgeten för 2012 presenterades idag så innehöll den allvarlig kritik mot idrottsrörelsen för att den inte lyckats få fram fler kvinnor bland aktiva och få med fler kvinnor med invandrarbakgrund.

Det är också motiveringen till ett stöd på samma nivå i tre år framåt, dvs i realiteten en sänkning. Det är dumt, okunnigt och samhällsskadligt agerat av regeringen.

Det bör påpekas att det är min egen regering jag nu kritiserar, viktigt då idrotten historiskt har haft nära kopplingar till sosseriet och kritiken tappar värde om den antas komma från oppositionen.

Blundat för händelserna

Först och främst så vore kritiken mer berättigad om den hade handlat om de politiska partierna som tappar medlemmar såväl som aktiva i en hastighet som vida överstiger idrottsrörelsens.

Någon sänkning av partistöd har jag inte sett förslag på.

Sen är det så att den här regeringen, den förra och ett gäng i rad de senaste 30 åren har blundat för det som händer i vårt samhälle och skapat en idrottsrörelse som är helt beroende av pengar från föräldrar för att fungera.

Då bör vi vända på frågan och börja med varför staten skall stödja idrott och primärt ungdomsidrott.

Många avgörande skäl

Det finns flera skäl.

• Idrottande ungdomar får bättre kondition, orkar mer och har lättare ta till sig kunskap i skolan.

• Idrottande ungdomar hamnar i grupp under ledning av vuxna, dvs motverkar mobbing, ett område där skolan verkar ha gett upp.

• Idrottande ungdomar får lära sig följa regler och göra som ledare säger och varför det är den enda fungerande modellen, nog så viktigt för att skapa anställningsbara unga människor.

• Barnfetma och fetma längre upp i ålder är ett folkhälsoproblem som kostar samhället tiotals miljarder per år.

• Idrottsrörelsen är fortfarande en demokratisk folkrörelse och vi behöver göra allt vi kan för att bevara den kultur som vårt politiska styrsystem bygger på.

Bara förunnat de med pengar

Nu är läget att konkurrensen om unga människors tid ökar och modellerna för föreningslivet är gamla vilket medför att det blir svårare att rekrytera. Effekten är att bara medelklassen och de välutbildade blir de som har råd och energi att få in sina barn i idrotten, eftersom de vet att det är bra för barnen.

Som förälder till en fotbollsspelande 15-årig tjej kan det lätt gå 20 000 kronor per år till turneringar, träningsläger, matcher med mera.

Då får vi de välavlönades barn som de enda idrottande.

Regeringen måste visa att de menar allvar

Det är kostnader som inte den ideella föreningen kan bära när de idag har så höga kostnader för energi, planhyror, personal och mycket annat.

Om Regeringen menar allvar med att man vill minska utanförskapet är väsentligt mera pengar till idrotten den billigaste vägen. Regeringen är fortfarande på plus för idrotten bidrar med tiotals miljarder i skatter.

Idrotten i allmänhet och RF i synnerhet förtjänar en liten släng av sleven. Här har man målat modellen med den ideella föreningen som grund för mera bidrag istället för att tydligt påtala samhällsförändringen och att idrotten numera är en närande del som skapar skattepengar snarare än en tärande som bärs av bidrag.

Glömt eller inte motiverat

RF har glömt eller inte velat motivera för staten varför det är lönsamt satsa mer på idrott precis som det är samhällsekonomiskt lönsamt att tågen går även om det är vinter så att SJ kan leverera vinster och skatter och vi andra tillväxt.

Konsekvensen av fel kommunikation under många år blev tydlig idag. Regeringen gör dumma saker för att den inte förstår och den förstår inte för att ingen har informerat dem.

Samtidigt blir hyckleriet totalt med passusen om unga invandrarflickor.

En misslyckad migration

Om stat och kommun såg till att deras föräldrar integrerades i samhället, så får idrotten förutsättningar att fånga upp deras barn men bara då.

Logiken vi har misslyckats med migrationen och då bestraffar vi idrotten är inte den bästa.

Golfen och skidåkningen kan ses som två exempel på idrotter som bara får invandrarbarn i tredje generationen.

De har ingen kultur med sig hemifrån och då hamnar de aldrig i ett läge att idrotten kan fånga upp dem.

Regeringen agerar på ett sätt som skadar Sverige med fel motivering


Fakta:

Regeringen kritiserar i sin budget för 2012 idrottsrörelsen för att den inte lyckats nå nya grupper av människor.
"Andelen kvinnor på beslutande befattningar inom idrottsrörelsen är avsevärt lägre än andelen kvinnor bland aktiva medlemmar."
Regeringen noterar även brister vad gäller etnicitet och kulturell mångfald, i synnerhet vad gäller flickor med invandrarbakgrund.
Idrottsrörelsen får nästa år, och tre år framåt, samma anslag som förra året, 1,705 miljarder kronor.

"Branschen behöver en egen organisation!"

Arena, event, sponsring och den kommersiella idrotten i Sverige omsätter någonstans mellan 50 och 150 miljarder beroende på hur man mäter och räknar.

Ingen vet, för då det inte finns någon branschorganisation som företräder oss mot politiker och samhälle så har heller ingen gjort de här beräkningarna.

Många fördelar med en organisation

Efter den första samlingen av arena, event och sponsringsindustrin med två dagars kvalitativt, det som benämndes Branschforum, är det dags att allvarligt överväga fördelarna med att skapa en egen branschorganisation.

Vi vet dock en hel del.

• Vi vet att Anders E Borg såväl som de flesta andra politiker tror att idrott är en bidragstagare när idrotten är en skattebetalare.
• Vi vet att branschen växer snabbare och har fler anställda än exempelvis bilindustrin.
• Vi vet att skatteandelen är väsentligt högre än för industrin, dvs per omsatt krona hamnar mer hos stat och kommun från oss liksom från annan tjänsteindustri. Vi skapar mer välfärd per omsatt krona helt enkelt.

Det finns förmodligen flera skäl till att det idag inte finns någon branschorganisation.

Branschen behöver bli tydlig

Branschen har aldrig definierats, ingen vet hur många som ingår eller vilka kategorier som bör finnas med. Bilbranschen i Sverige har det enklare. Volvo och Saab, de som säljer delar till bilar till Volvo och Saab samt de som säljer bilar och reparerar bilar. Svårare än så är det inte för bilindustrin.

Arena, event, sponsring och den kommersiella idrotten är idag delvis oorganiserad, delar av andra branscher tillhör andra riksförbund, verksamheten är spretig för de flesta företag och så vidare.

Stora delar av branschen har ägare som är förbund, del av riksidrottsförbundet och lever kvar i en värld av ideell verksamhet, förtroendevalda och drömmen om att man är demokratiska organisationer där den kommersiella delen av verksamheten ses som något som katten släpat in.

Det var starten till något

Arenaindustrin har på ganska kort tid från att vara kommunal verksamhet till att ha bolag som driftorganisationer.

Sponsring är till stor del verksam på stora företag och inte sett som en egen verksamhet utöver en klick sponsringsbyråer.

Ovanstående är en förklaring till varför inget gjorts, men det är inget skäl till att inte agera nu.

Det Branschforum som Stockholm Globe Arenas, Sponsrings & Eventföreningen och Stockholm Event Network anordnade nyligen är en mycket bra början. Om det var något som klargjordes var det behovet att en av Sveriges snabbast växande verksamheter kunde definieras och beskrivas så att möjligheterna att växa blir bättre.

Vi har under de senaste åren sett otaliga krav på statligt stöd till Saab som har knappt 5000 anställda. Det Sverige behöver är vare sig stöd till oss eller till Saab. Det som behövs är samma förutsättningar som industrin och andra tjänsteområden att fortsätta växa.

Lagrell Junior sökes bland fyra kandidater

I mars 2012 avgår Lagrell. Han blev vald till ordförande 1991 och enligt Wikipedia så är hans främsta merit att han är ”ämbetsman med socialdemokratisk inriktning”.

Lagrell är mycket skicklig. Han är en maktspelare av rang, förmodligen tvåa i Sverige efter Vingåkers Machiavelli och då pratar vi Manchester United-nivå, inte Hammarby.

Elak och intelligent...

Han har en politisk fingertoppskänsla. Jag antar att han är elak, egoistisk och samtidigt socialt intelligent. Det är liksom förutsättningen för hans typ av karriär och ingen kritik.

Han har gjort mycket bra för fotbollen och borträknat investeringen i Nationalarenan som jag bedömer kommer att skada Svenska Fotbollsförbundet förtjänar han alla medaljer som finns.

Nu skall det väljas efterträdare. Det finns fyra kandidater. Två äldre män i min ålder, en äldre kvinna, också i min ålder och en nestor som får mig att framstå som tillhörande de yngre. Nu skall vi inte åldersdiskriminera och trist faktum är att för val av förtroendevalda inom idrotten så är +50 snarare en förutsättning.

Det beror tyvärr på att det sällan finns yngre kandidater som vill ta på sig uppdragen.

Fyra stora problem

Vi antar att det handlar om ett tioårigt engagemang. Hur ser då utmaningarna ut, dvs vad skall den nya ordförande klara av att hantera? Ingen vet vad som händer på tio år men trenderna indikerar de här problemen:

1. En växande konflikt om pengar med elitlagen.
2. Huliganerna
3. Kvaliteten
4. Folkrörelsedemokratin
5. Förlusterna från nationalarenan

På punkt ett så kan inte de allsvenska lagen lyfta serien och skapa långsiktig attraktionskraft om man inte finner modeller att tjäna mer pengar, samverka mer och den vägen blir man en egen maktfaktor, utifrån dagens läge är det minst fem år dit men riktningen är tydlig.

Huliganproblemet löser sig

Allsvenskan kommer under perioden att bolagiseras med privata investorer och skilja ut sig tydligt från bredden. Här blir det garanterat konflikter om makt, pengar, låna ut spelare till landslag, seriekalender med mera.

Huliganerna tror jag man löser. Kan låta optimistiskt men om fem år tror jag problemen är borta. Det enda som krävs är att man ser dem som ett fotbollsproblem och inte som ett samhällsproblem, dvs man bestämmer sig för att lösa problemet.

Kvaliteten är en större besvärlighet och får frågorna runt euron att framstå som enkla att lösa. Vi borde utifrån BNP per capita ligga på sämst tionde plats i Europa men vad som krävs för att ta sig dit har jag ingen aning om. Kan bero på att jag är bättre på balansräkningar än på fotbollssparkande.

Nationalarenan tar mest tid

Å andra sidan kan SvFF ta tag i bekymret att attrahera ungdomar så får Svensk Elitfotboll lösa allsvenskans kvalitet.

Folkrörelsedemokratin. Fotbollsförbundet har vare sig större eller mindre problem än andra folkrörelser, men frågan kvarstår - hur skall man skapa en struktur för det moderna samhället med demokratisk folkrörelse om nu ingen vill gå på årsmöten och vara förtroendevald?

Nationalarenan. En enkel bedömning ger vid handen att perioden 2012 till 2021 kommer ekonomin i Nationalarenan ta mera tid på styrelsemöten än juniorfotbollen.

Välj en kvinna!

Här bör fotbollen göra en fuling och lägga ägandet i ett separat bolag som går att sätta i konkurs (eventuellt har man redan gjort det men jag har bett om underlag flera gånger utan att få dem).

Sedan återstår bara att hantera en ålderdomlig obsolet struktur med distrikt (modellen infördes av Axel Oxenstierna vid en tidpunkt då e-mail var lika sällsynt som tåg, bilar, flygplan och telefoner).

Även om Micke Santoft är formidabel i sin roll som generalsekreterare så känns det som det är stålmannen vi letar efter. Alternativt får man göra som i alla lägen där det krävs någon som levererar mer. Man får välja en kvinna.

”Finns det plats för klacken?”

Stockholm Globe Arenas hade presskonferens i tisdags som inledning av Branschforum för arena, event och sponsringsindustrin. Dels ville man lansera en ny rapport i sin serie av trendrapporter för arenavärlden på området VIP och Premium och dels ville man berätta om design av sin nya arena med fokus på VIP och premium.

Två trender är påtagliga

För att locka media så hade man med sig den världsberömde Matt Rosetti(för oss arenanördar är han lite som Zlatan) som designat Stockholmsarenan.

För att sammanfatta så är det två trender som står ut och ser ut att vara långsiktiga.

Premium- och VIP-segmentet ökar och vi kan gå mot att Premium, VIP, sponsring så småningom står för 80 procent av intäkterna (ca 60 i världen nu och knappa 50 i Sverige)

Potentialen är - barnfamiljerna

Barnfamiljer är fortfarande den målgrupp som har störst tillväxtpotential.

Sedan kan vi lägga på ett ganska stort behov att få ut mer kronor per besökare för att betala för alla nya fina arenor. Det innebär också att upplevelsen av arenabesöket måste lyftas.

Utöver lite funderingar på hur man hanterar alkoholtillstånden när man flyttar ut VIP-avdelningen i arenan, hur man skapar längre event, dvs kommer åt kundens plånbok före, under och efter eventet och konsekvensen av alla teknikinvesteringar så dök en fråga alltmer frekvent upp i mitt huvud.

Finns det plats för klacken i morgondagens arena?

Klacken genererar lite i arenan

Fakta är ungefär så här. Klacken är idag ofta det enda som skapar stämning på våra fotbollsarenor. Klacken betalar väldigt lite för sina biljetter och deras konsumtion hamnar på barer av typen där narkotikapoliser är frekventa gäster utanför arenan. Dvs de genererar väldigt lite i arenan.

Svaret är både ja och nej, ja under förutsättningen att arrangörsklubben hittar en annan modell för samverkan med klacken och att vi därigenom får ett mer positivt beteende samt att klacken är beredd att kliva upp 50 procent eller mer i biljettpris.

De senare borde gå att lösa, det kan inte vara så att de som älskar lagen mest bara älskar om de får rabatt.

Loob: Nja, vi bor i skogen

Övriga trender för arenamarknaden skrev jag om i fredags och någon större pudel behöver jag inte göra efter att ha lyssnat på Branschforum.

Upplevelsen i övrigt var väldigt mycket Matt Rosetti. Han skapade den Wow-känsla han hävdade att våra arenor måste skapa på ett fantastiskt sätt.

”Vi som bor i skogen kan inte riktigt ta till oss allt” som Håkan Loob utryckte det. Det behöver vi nog inte göra heller.

Ny standard med nya arenor

Dels för att vi inte har råd, dvs avsaknaden av storstad, BNP, turistindustri och annan infrastruktur som finns i stora länder gör att vi får fortsätta med målet att vara bäst i division två och dels för att vi har flera steg på vägen som räcker långt.

Dock kommer betydelsen av Nationalarenan och Stockholmsarenan sätta en ny standard och vi som springer på arenor i Sverige har en tendens att även göra det utomlands så vi kräver mer och mer ”Wow”-känsla för att gå dit.

Men pengarna finns inte i Sverige under överskådlig tid och det få vi rätta oss efter.

"Framtiden kräver mera - och kostar mera"

Tisdag och onsdag nästa vecka är det Branschforum för sponsrings-, arena- och eventverksamheten på Globen. Med många kända talare av hög kvalitet och självfallet kommer ”alla” att vara där.

Ett ganska genomgående tema handlar om hur vi utvecklar arenaupplevelsen. Svaret finns självfallet på alla områden, dvs allt från ny teknik, nya betalsystem till säkerhet och mjuka sociala faktorer.

Wifi måste det bara finnas

Ofta är det så att hårda och mjuka värden hör ihop. Wifi i arenan som alla kan använda med hög hastighet var onödigt för tre år sedan men är livsnödvändigt nu. GSM/3G fungerar inte när så många personer skall dela på nätet.

Vilken 17-åring följer idag med farsan på fotboll om han inte kan uppdatera sin Facebook, chatta med polarna och därmed finnas?

Att ha ett wifi där alla samtidigt skall titta på målet från en match på en annan arena i sin surfplatta/mobil är en mångmiljoninvestering. Ta det gånger den svenska arenamängden och vi pratar en halv miljard.

Här är framtiden

Nu kommer jag självfallet att vara där och lyssna och det är värt både tid och pengar att göra det för er alla, men en sammanfattning av vad som sägs några dagar i förväg kommer nedan. Jag får återkomma om jag hade fel på någon punkt. Det har faktiskt hänt…

  • Konkurrensen om arenabesökaren hårdnar.
  • Arenabesökarens krav på upplevelse per satsad timme fritid ökar
  • Det uppkopplade samhället når arenan.
  • Besökaren vill bli behandlad som individ, inte som en del av ett kollektiv.
  • Köfria arenor blir vinnare.
  • Arrangör måste regissera all dötid.
  • Att höja de sociala aspekterna är viktigare, enklare och billigaste sättet att skapa återkommande kunder.

Det här får effekter på hur arenan måste se ut, på it-system, logistik av allt som säljs såväl som flödet av människor.

Men, den dagen vi har en kvalitativ arenaupplevelse är när tjejerna kan gå på damtoa utan att köa och det dessutom är rent och snyggt på toaletten.

”Staten och kapitalet, ska det va´så?

Artiklar och mediainslag som innehållit kombination Arena och förlust har varit många senaste åren. Även jag har ett antal bloggar på detta tema. Det finns dock en given vinnare för alla dessa investeringar och det är staten.

Den kommersiella idrotten är en del av upplevelseindustrin och det som skiljer upplevelseindustri från annan industri är att andelen skatter är högre.

Det beror på att det är mera tjänster och fler punktskatter inblandade.

Till Borg, till Borg, till Borg, till...

När jag går med polarna på ishockey så blir det först någon öl på en pub med källskatter för personal, moms, alkoholskatter och energiskatter. På 60 kronor öl går ca 35 i skatter totalt.

Därefter mat på restaurang med ungefär samma skatteuttag per konsumerad krona för säg fyra hundra per huvud.

På arenan är det moms på biljetten, isen kostar massor i energiskatter och av outgrundliga skäl så konsumeras även här något glas vin. Artisterna med sina höga löner betalar också oceaner i skatter.

En enorm kassako

Eftersom tjänster är mer personalintensiva och vi har världens högsta tjänstebeskattning är upplevelseindustrin en enorm kassako för Anders E Borg.

Varje arena som sedan fylls med event skapar massor med sysselsättning och genererar oceaner av intäkter till statskassan.

Arenabusinessen är dessutom riskfri för Anders E Borg. Staten satsar inte en spänn men har dryga hälften av omsättningen på sitt konto den 12:e varje månad.

Försvinnande lite tillbaka

Men idrotten får massa bidrag från staten invänder vän av ordning, den kameralt lagda typen som ideologiskt valt att stanna kvar i 60-talet.

Idrotten får inte ens kaffepengar av staten. Det totala bidraget till ungdomsidrotten uppgår inte till tio procent av vad staten får in i skatter. Lägg till att staten gett ett eget bolag monopol på att skapa spel av fotbollsmatcher och beskattar travet så blir bilden fulländad.

Den kommersiella idrotten är en växande och närande del av det svenska samhället. Våra miljardinvesteringar i arenabyggen är rena vinstmaskiner för statskassan och förlusterna bär kommuner eller idrottsbolagen.

Finns mer att hämta

En golfrunda eller ett arenabesök ger så stor andel av kostnaden till statskassan att det finns stor risk att våra utlandsresor för att spela golf eller se på fotboll snart kommer att ses som skatteflykt enligt generalklausulen. En lag som för övrigt är motstridig deklarationen om mänskliga rättigheter.

Om nu Anders E Borg och grabbarna vill att vi skall växa snabbare så är det lätt ordnat.

Säg åt RF att även privatägda idrottsbolag skall få ingå i familjen. Då kommer nämligen investeringarna att öka och så också skatteintäkterna.

"Magnifikt, men årsredovisningen inte lika rolig"

SvFF bjöd in till visning av nationalarenan. Den blir fullständigt fantastisk. Det är bara att konstatera. Det har heller aldrig någonsin ifrågasatts.

Det intressanta för mig som inte riktigt såg de närvarande landslagsspelarna som viktiga, även om jag kände igen fyra, kanske fem av dem, var istället det ledande företrädare för SvFF ansåg om deras investering i arenan och om spelet för att få AIK att välja Nationalarenan samt ståplatsläktarnas storlek.

Förvånande påståenden

För att ta AIK först så var de påståenden vi fick höra en smula förvånande.

Det som inte var förvånande var bekräftelsen att AIK:s planhyra per såld biljett på intet sätt når upp till Nationalarenans affärsplan. Man är beredd att ta en ordentlig förlustaffär då det är psykologiskt viktigt att AIK fortsätter spela i Solna.

Det förvånande var istället påståendet att AIK skulle välja Nationalarenan eftersom Solna Stad annars skulle överväga hur man agerar för övrigt stöd till AIK, dvs till ungdomsidrott, träningsanläggning och liknande.

AIK väljer via en upphandling

AIK har valt att göra en professionell upphandling på en imponerande nivå, väl över lagkraven för offentlig upphandling. Här är lika behandling av aktörerna från AIK:s sida en självklarhet.

Det är dessutom det börsnoterade AIK Fotboll AB, dvs elitverksamheten som gör upphandlingen medan ungdomsverksamheten som har mest stöd från Solna drivs i föreningen, en annan juridisk person. Här gör Solna Stad och Nationalarenan en sammanblandning som får anses motstridig upphandlingsförutsättningarna om de uppgifter vi fick höra är korrekta.

Att kommunala bolag enligt kommunallagen inte får subventionera verksamhet som har privata bolag som konkurrenter blir en tillkommande försvårande faktor (Solna stad äger 16 procent så formellt är arenan inte ett kommunalt bolag).

Svårt för alla politiker

Nu har även den politiska oppositionen i Solna ett stort AIK-hjärta så Johanna Graf hamnar i en ambivalent situation. Dels kan hon inte acceptera att man riskerar skattebetalarnas pengar och dels kan ingen Solna politiker låta bli att stödja AIK.

Det som går att konstatera är att AIK:s ambitiösa försök att göra en professionell och korrekt upphandling av arenaavtal har förstörts av Solna Stad och Nationalarenans upplägg. Vi kan också konstatera att min blogg ”Grattis AIK, ni gör bästa arenaavtalet någonsin” var helt korrekt. Fortsättning följer.

Sedan SvFF. Först lite bakgrund. De pengar SvFF har satsat (beslut på årsmöte) i Nationalarenan är vinsten från försäljning av Råsunda. D.v.s. i nuläget finns ingen risk att verksamheten påverkas. SvFF:s bedömning att det finns några inkörningsår med förlust är också helt korrekt. Det som skiljer är deras bedömning att det sedan blir vinst och min bedömning att förlusten är evig.

Då måste också förbundet betala

SvFFs påstående att ingen nationalarena av den här storleken och kvaliteten skulle ha byggts om inte SvFF initierat affären är säkert korrekt. Dock så bygger Stockholm en nästan likvärdig arena, Göteborg har en nybyggd arena och Malmö likaså. Det är osannolikt att landslaget inte hade kunnat spela hemmamatcher även om inte Nationalarenan byggts.

Om Nationalarenan (fastighetsbolaget) liksom de flesta andra arenabolag går med stora förluster varje år så uppstår dock ett läge där även SvFFs verksamhet påverkas. När detta sker går dock inte att bedöma. Att risken föreligger är uppenbart.

Om långivarna kräver en nedskrivning av fastighetsvärdet utifrån intjänandeförmågan så drabbas normalt sett alla ägare lika. Dock inte här enligt SvFFs företrädare, Sune Hellströmer gör bedömningen att infriande av borgensåtaganden inte kommer drabba dem i samma utsträckning som övriga ägare. Här måste erkännas att jag lyfte på ögonbrynen. Jag är tveksam till om Solna stad, Peab, Fabege tycker om den inställningen.

Nu finns ståplats, men då viker intäkterna

Historiskt har självfallet bankerna alltid valt enklaste vägen ut, dvs rikaste aktör så SvFF har empiriskt stöd för sin bedömning. Moraliskt föreligger dock vissa problem och man glömmer att de andra ägarna har regressrätt.

Till sist så är upp till 14 000 ståplatser förvånande. Oavsett om ståplats skapar stämning så ger ståplats minst intäkter, det är ett känt faktum.

Den här mängden ståplatser skapar mycket stora tveksamheter gentemot affärsplanen och PWCs utredning med krav på 345 miljoner i omsättning i fastighetsbolaget.

Sammanfattningsvis så blir Nationalarenan en helt fantastisk arena, därom föreligger inget tvivel. Upplevelsen av en fullsatt arena med ett vinnande landslag eller en konsert med Bruce, Madonna, Stones, U2 kommer att bli magisk. Årsredovisningen blir inte en lika rolig upplevelse.

"En match mot ett riktigt fotbollslag ger mer intäkter än flera omgångar i allsvenskan"

Malmö är i slutkval till CLs gruppspel. Det innebär att MFF är ungefär lika nära en kvartsfinal i CL som jag är att få spela Nordea Masters 2012. Detta till trots är det en framgång av stora mått.

Och allsvenskan då?

Det MFFs framgång tydligt visar är att globaliseringen har slagit igenom totalt. Några få matcher på nivå genererar mer pengar än halva allsvenskan och skulle man mot alla odds ta sig till gruppspelet så ger det mer pengar än en säsong i allsvenskan. Omsättningen i CL och de stora ligorna är så mycket större än Allsvenskan att det inte ens går att göra jämförelser.

Analysen är enkel att göra. Allsvenskan i fotboll genererar inte nog med pengar och saknar förmågan att göra så även på lång sikt. Då blir inte fotbollen bra heller.

Vi kan skylla på att vi är ett litet land, på att vi har ett kallt klimat, ofördelaktiga skatteregler och en kärnpublik i form av klackarna som inte vill betala vad det kostar för att gå på fotboll och kostar för mycket i säkerhet och böter.

Det ändrar inte på grunderna. Allsvenskan i fotboll är inte bra nog och genererar inte pengar nog.

Allsvenskan som Saab...

Går det göra något åt situationen? Det är tveksamt. Känns lite som om Allsvenskan och Saab befinner sig i samma situation.

Till råga på allt elände tog RF bort möjligheten att bolagisera verksamheten med externt kapital. Kvar är fuskmodellen där riskkapitalbolagen äger spelarna och därmed de enda tillgångarna.

Serien har för få omgångar relativt lönekostnaderna. Spelarna jobbar för lite och tjänar för mycket sett till antalet intäktstillfällen. Serien haltar med långa uppehåll, spelas när fotbollssäsongen är avslutad i Europa vilket skapar felaktiga transferfönster där de bästa försvinner när det drar ihop sig.

Elitserien långt före Allsvenskan

Allsvenskan har ett REVPAS (revenue per available Seat) på 58 kronor vilket är så dåligt att bara arenaomsättningen på 8 kronor per besökare är sämre. Elitserien i hockey har dubbelt så många matcher och mer än dubbelt så högt REVPAS och sex gånger högre arenaomsättning. Allsvenskan är så omkörd att den framstår som en epatraktor på en formel 1 bana.

Kan vara dags att gilla läget, göra analysen och acceptera de mycket stora förändringar som krävs för att ta sig ur misären.

Men MFF med egen arena och framgånger ger lite hopp. Det är intressant att se hur MFF som arenaägare lyckas göra en Lady Gaga, dvs skapa nya lönsamma event genom att pynta Milan och fylla arenan till bra priser även om maxpriser på 495 känns futtigt då alternativkostnaden för att se Milan ligger på ca 10 tkr inkl flyg, krog och hotell.

Klubbar måste visa vägen

En vänskapsmatch mot ett riktigt fotbollslag ger mer intäkter än flera omgångar i allsvenskan. Talande i sig.

MFF bör fortsätta på den inslagna linjen och försöka finna tre till fem matcher mot Europeiska stora lag per år.

Det som återstår är att vinna allsvenskan så intäkterna återkommer. Här visar det sig vid en okulärbesiktning av tabellen att det inte är helt enkelt. Årets framgång kommer inte att upprepas nästa år.

Det är trist för vi behöver ett lag som visar vägen och har ekonomi nog att spela bra fotboll och fylla arenor till höga biljettpriser.

Får vi inte det så återstår bara att få in Viktor Muller i SEFS och den vägen skapa hopp om att det finns en ny lösning för varje som fallerar.

Miljardären Kawa Junad har slutat investera i den allsvenska nykomlingen Dalkurd som slåss för ett nytt kontrakt. Några mer pengar från Junad blir det inte så länge ordföranden Ramazan Kizil och hans son, sportchefen Adil Kizil, finns kvar i klubben.

Nu är det på riktigt. På fredagsförmiddagen togs de första spadtagen till en ishall med fullstor bandyplan. Platsen är Gubbängens IP i södra Storstockholm. Den är mer än efterlängtad, inte minst av Hammarby Bandy. Hallen kommer att kosta 150 miljoner kronor.

13 734 deltagare anmälda till O-Ringen Höga Kusten i sommar. 10 000 kommer från Sverige. Norge är tvåa med 790 deltagare. Finland och Schweiz innehar tredje respektive fjärdeplatsen med 732 respektive 600 deltagare. 18 000 orienterare brukar vara på plats under tävlingsveckan.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elitfotboll Dam har skrivit tidernas största avtal med Svenska Spel. Dameliten får 145 miljoner kronor till och med 2023.

Det tidigare avtalet var på 90 miljoner kronor.

Östersund var inte långt ifrån att bli en vinnare i dubbelmötet med Arsenal. London-klubben drog dock det längsta strået till slut, men det fanns stora vinnare. Östersunds vinst på bortaplan bidrog till att tre kuponger på Europatipset lyckades pricka in 13 rätt och 1 miljon kronor i vinst.

Helgläsning: Svante Samuelsson var klubbchef i Kalmar FF 2006-2016. Under 2013-2014 upplevde Svante sin mest dramatiska tid i KFF.  Klubbens målvakt Etrit Berisha plötsligt var registrerad för två klubbar i italienska Serie A.