Därför söker Sverige vinter-OS igen

Sverige och Stockholm var högaktuellt för vinter-OS 2022. Vårt förslag var precis det OS som låg rätt i tiden, avslöjar Stefan Lindeberg, SOK:s ordförande. Men planerna på ett svenskt OS är långt ifrån nedlagda.
Stefan Lindeberg har en 40-årig relation med OS som idrottsledare. Och nu bedömer han chanserna till ett svenskt OS som större än någonsin. Foto: TT

 

I dag berättar Stefan Lindeberg om turerna bakom kulisserna och varför Stockholm missade chansen att få vinter-OS 2022. Och om arbetet för ett svenskt OS 2026!

SOK:s ordförande är den som personifierar OS-kampanjen.  

- Vi hade ett unikt koncept som efter sig skulle ha lämnat bättre möjligheter för alla i regionen att åka skidor och skridskor. Det handlar om anläggningar för att utöva idrott, inte om nya publikarenor. De som behövs finns redan.

Styrelsen sa ja

I september 2012 gav SOK:s styrelse klartecken att gå vidare för att, tillsammans med RF och handikappidrotten, titta närmare på förutsättningarna för ett svenskt vinter-OS och Paralympics 2022.

I juni 2013 inleddes en förstudie som var klar i oktober med slutsatsen att det är fullt möjligt tekniskt och ekonomiskt med OS och Paralympics i Stockholm. En månad senare gjordes föranmälan till IOK av Sverige och Stockholm för OS 2022.  

Idrottsrörelsen stod bakom och de kommande månaderna slöt också näringslivet upp. Ett internationellt expertteam anlitades för en djupare studie som skulle bli den första konkreta planen och det verkliga testet på projektets slagkraft. 

I december 2013 visade en opinionsundersökning att 59 procent av svenskarna ville ha ett vinter-OS i Stockholm.

Överledareför den svenska OS-truppen, det är den rollen Stefan Lindeberg gillar allra mest. Foto: Maja Suslin,TT

 

Idrottsledaren blev sponsorsäljare

Arbetet pågick oförtrutet med att driva OS-frågan. Stefan Lindebergs arbetsuppgifter var förändrade. Idrottsledaren, med framgångsrika år som förbundskapten och tränare bakom sig, hade blivit marknadsförare och sponsorsäljare med ett strålande resultat.  

Från 10 miljoner i sponsorintäkter årligen på 90-talet hade det totala beloppet fyrdubblats när styrelsens 2009 satte målet att sponsorintäkterna skulle dubblas till 2016. 

Med mer pengar skulle dubbelt så många talanger få möjligheter att göra det de drömmer om i en hundraprocentig satsning i sista steget till världstoppen. 

Gäst hos börsbolagen

Stefan Lindeberg blev en återkommande gäst hos många börsbolag och andra ledande företag som annars inte syns så mycket i sponsorsammanhang. 

Det djärva målet att 40 miljoner skulle bli 80 miljoner bedömdes som realistiskt att nå 2014, men redan 2011 var SOK där!

- Olympiskt partnerskap handlar inte om ett enkelt köp av exponering utan om värdet av det olympiska sammanhanget. 

- Det ställer höga krav på våra partners men öppnar också unika möjligheter både internt och externt i företagen, säger Stefan Lindeberg.

Näringslivets stöd

Med ett hemma-OS blir sponsring ännu mycket mer. Det berör exportindustrin och ett OS ger chansen att konkret visa världen förmågan hos svenskt näringsliv. De största bolagen och dess vd-ar ser förstås den möjligheten.

Stefan Lindebergs nätverk är starkt och de riktigt tunga aktörerna i svenskt näringsliv slöt upp bakom OS-tanken och möjligheten till mervärden av blågula framgångar.

- Vi kände ett starkt stöd. Företag som Ericsson, H&M, Volvokoncernen och ÅF var snabbt med på banan och fler företag var på väg ombord när det plötsligt tog stopp. 

Plötsligt stopp

Men den 17 januari stoppades OS-projektet.

- Vi vädjade hos politikerna om åtminstone en vecka till för att hinna bli färdiga med den detaljstudie vi jobbade med. Låt oss få jobba på, avvakta med ett besked, sa vi. Då hade nya fakta och nya ekonomjiska beräkningar funnits. Det behövdes inget definitivt politiskt beslut så tidigt. Se på Oslo  som går vidare med sin ansökan men inte tänker ta det slutliga politiska beslutet förrän i höst. Det hade gett oss andra möjligheter. 

- Men det hjälpte inte vad vi än sa. Politikerna ville inte ens öppna perspektivet. 

Stefan Lindeberg fortsätter:

- Många av de styrande låste sig för en uppfattning efter skräckrapporterna om arbetsvillkoren och miljardflödet i Sotji . 

Då enkelt att säga nej

Därmed blev ett nej det enkla svaret för politikerna som inte gav sig själva tid att läsa in fakta.

- Vi och Stockholm stod för något helt annat. Vi satte hållbarhet, sociala villkor och etik överst på agendan. Vi hade redan inlett ett samarbete med de fackliga organisationerna. Allt var annorlunda, inte bara den ekonomiska bilden.

Men kostnaderna blev avgörande. 

Stefan Lindeberg i spetsen för OS-truppen, nu vill han också gå i spetsen för en satsning på en svensk OS-kandidatur. Foto: Anders Wiklund, TT

 

Inte jämförbart med Sotji

Alla investeringar i Sotji räknades ihop med kostnaderna för själva  genomförande av OS och den avskräckande summan blev sanningen om vad ett OS kostar.

- Sotji hade ingenting av det som behövdes för ett OS medan Stockholm har nästan allt och kommer att göra de investeringar som behövs i alla fall.

- Men de som fördömde ett OS fick ett övertag. Jag förstår politikernas rädsla. Men det är ändå fel signal att vifta med det man ser som ett skräckexempel istället för att seriöst våga pröva en ny helt möjlighet. 

IOK:s bidrag - 6,5 miljarder

Det som inte framkom och vad som i dag måste betraktas som sensationellt är det mångmiljardbidrag Internationella Olympiska Kommittén lämnar till arrangören.

- Vi räknade med drygt 4 miljarder kronor i bidrag. Nu har IOK gett en siffra som är över 6 miljarder, säger Stefan Lindeberg. 

Enorma pengar som radikalt förändrar budgeten och förutsättningarna för ett OS.

Bach lockades av Stockholm

Thomas Bach, IOK:s president var tilltalad av det han hade hört om det svenska konceptet. Det gick i linje med en nylansering av OS om att det ska bli vettigare, mera ekonomiskt och ge möjlighet till flera länder och städer att söka arrangemanget.

- Han gjorde tidigt klart att vi hade och har möjligheterna att få ett OS. 

IOK vill att många länder, och förstås också mindre västerländska demokratier som Sverige, ska ha en bra chans. Om varje OS slutar med svidande miljardinvesteringar utan vettig efteranvändning och skarp kritik för hur mänskliga rättigheter och sociala frågor hanteras riskerar OS-idén att urholkas.

Myt med gränslösa garantier

I december ska IOK ta beslut om en nyordning. 

Thomas Bach har låtit förstå att man från IOK:s sida är beredda att ta ett ännu större ansvar för spelens finansiering och för riskhanteringen tillsammans med värdstaden.

- Stockholm skulle inte ha stått ensam med allt ansvar. Det är en myt att gränslösa garantier ska ställas av OS-städerna och värdländerna.

- Det hade vi behövt göra tydligare. Men det hade krävt lite mer tålamod från en del beslutsfattare. Eller kanske snarare att vi varit ute tidigare.

En gynnsam budget

Genomförandebudgeten i Stockholm var på 12 miljarder och Stefan Lindeberg pekar på att kalkylerna är trovärdiga med mångmiljardbidraget från IOK, sponsorintäkterna och biljettförsäljningen som tunga intäktsbitar.

- Vi kan presentera en gynnsam budget och ett OS som är mera återhållsamt och som överensstämmer med det nya synsätt som växer fram inom IOK. 

- Siffrorna är starka utan effekten för turism- och besöksnäringen. 

Söker vinter-OS 2026

Nu konkurrerar Kina, Kazakstan och Norge om vinterspelen 2022. Men Oslo har problem med svagt stöd i opinionen och en oenig regering. I höst beslutas om statsgaranti eller ej och om norrmännen kan fullfölja sin ansökan.

Kanske är svenskt vinter-OS 2026 ett realistiskt alternativ, särskilt om Kazakstan eller Kina får spelen 2022.

- Det skulle också ge oss tiden för att i lugn och ro gå igenom vad ett OS-projekt egentligen innebär.

Vi skulle hinna djupdyka i detaljer på kritiska områden och förhandla fram ett samspel med IOK om finansiering, riskhantering och hållbarhet.

- Vi kommer inom idrotten att rusta oss för en sådan process.

Därför så enträgen

Varför är du så enträgen, vad är nyttan med ett svenskt OS?

- Det är en fantastisk hävstång! Det är mycket mer än två veckors idrottsfest. Det är många år av förberedelser som vi kan använda för att vitalisera idrotten. Nå nya grupper, inspirera fler ledare och aktiva.

- Det finns så mycket att vinna. 

Thomas Ejderhov

Nejson (inte verifierad)

fre, 2014-08-01 16:04

1. Nej tack till OS?

Nej tack till OS, trots Lindebergs alla fina ord. All berörd idrott och framför allt breddidrotten i hela mellansverige och synnerhet i stockholmsregionen, kommer vid ett OS att bli smått förlamad i 10 år, 5 år före OS och 5 år efteråt. Och ytterligare förlitar man sig på den berömda svenska ideella föreningsledaren för att få ihop detta, och var skall vi hitta de ledare/funktionärer som orkar sitt vanliga uppdrag OCH att rådda ett OS + som vanligt, glädjekalkyler på åskådarsidan. Så nej tack till OS!

Anders Olofsson (inte verifierad)

mån, 2014-08-04 10:36

2. Analys

Och vad baserar du denna insiktsfulla analys på?

Åke Björkman (inte verifierad)

tors, 2014-08-07 13:07

3. undrar med ?

Skulle vara mycket trevligt med ett OS i Sverige. Det är ändå i slutändan IOK styrelse som beslutar vem som får det. OS och fotbolls VM för herrar tillhör de dyraste idrottsevenemangen idag. Låter väl positivt under 10 miljarder kronor kostnad. .?.

Ulf Parde (inte verifierad)

tis, 2014-11-18 18:12

4. Vinter-OS

Jag tycker absolut att Sverige ska söka ett (vinter)OS. I jämförelse med allt annat vi anser oss ha råd att åta oss (Vi kostar på mest i världen ifråga om U-hjälp/flyktingmottagning) är ett vinter-OS billigt. Vancouver och Turin kostade inte mer än 11 resp. 20 miljarder. Ger dessutom arbetstillfällen.

Patrik Sjöberg, Emma Green, Erica Johansson och Christian Olssonhar tränat här under upväxten, men nu är Slottskogshallen borta. På söndagskvällen började hallen att brinna, av okänd anledning, och gick inte att rädda.

Två sponsorer lovar atleterna 970 000 kronor om de sätter världsrekord under friidrotts-VM i Doha 27 september – 6 oktober. Utöver detta ger guld 580 000, silver 290 000 och brons 190 000 kronor. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Damkronorna och den högsta damligan, SDHL, har jagat rubriker den senaste månaden. Från bojkotten av landslagsturneringen i Finland och nu presentation av huvudsponsor för SDHL.

C More har ingått avtal som exklusiv mediepartner till ESS - Elitserien i Speedway med start säsongen 2020. Storsatsningen innebär att Elitseriens samtliga 82 matcher sänds i C Mores kanaler. Två matcher per omgång, en på tisdag och en på torsdag, är huvudmatcher och planeras att sändas i Sportkanalen.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.