Hängivna motionärer ger klirr i kassan

Deltagare i motionslopp blir allt mer kräsna och hängivna – vilket skapar speciella ”stammar” som åker runt i världen på jakt efter nya tävlingsupplevelser. Detta ställer större krav på arrangörerna, men skapar samtidigt nya möjligheter till ökade intäkter både för arrangörer och destinationer.

Intresset för att delta i motionslopp har exploderat de senaste åren världen över. Vasaloppet, exempelvis, fylls på en dryg minut.

Halkat efter

Ändå halkar Sverige efter, enligt Staffan Movin, ordförande i organisationen En Svensk Klassiker.

– Vi har en stark inhemsk marknad av deltagare från Sverige. Vi har därför inte behövt marknadsföra oss utomlands, så vi har halkat efter när det gäller att locka internationella deltagare. Detta trots att Vätternrundan exempelvis har mer än tio procent utländska deltagare.

För att skapa förutsättningar för fler internationella deltagare samarbetar organisationerna En Svensk Klassiker och Göteborgsvarvet med Centrum för turism vid Göteborgs universitet. Målet är att ta reda på vad den internationella deltagaren efterfrågar, framför allt gruppen ”hängivna”.

Professor Harald Dolles och Erik Lundberg, doktor i företagsekonomi, leder det forskarteam på fem personer som genomför en studie utifrån enkätsvar från 6 000 deltagare i Vätternrundan, Vansbrosimningen, TCS Lidingöloppet, Engelbrektsloppet och Göteborgsvarvet – med fokus på den hängivne deltagaren önskemål och behov.

Samlar på evenemang

Erik Lundberg, doktor i företagsekonomi, en av forskarna som genomför en studie utifrån enkätsvar från 6 000 deltagare i Vätternrundan, Vansbrosimningen, TCS Lidingöloppet, Engelbrektsloppet och Göteborgsvarvet – med fokus på den hängivne deltagaren önskemål och behov.

– Dessa deltagare har vad vi kallar evenemangsportföljer och evenemangskarriärer. De samlar på idrottsevenemang och söker hela tiden nya tävlingsupplevelser, berättar Erik Lundberg och fortsätter med att beskriva vad som är utmärkande för de ”hängivna”:

– Att delta i tävlingar är en livsstil, en del av deras identitet. De vill vara del av ett sammanhang såsom en klubb eller en grupp – inom forskningen pratar vi om stammar eller communities – deltagarna efterfrågar kvalitet, förbereder sig längre och tillbringar också längre tid på den plats där tävlingen arrangeras.

Det sistnämnda gör denna grupp eftertraktad även av destinationerna, det vill säga de städer och regioner där tävlingarna arrangeras. Enligt Tillväxtverkets undersökning från 2014 spenderar internationella besökare i snitt 1 085 kronor per dygn när de besöker Sverige. Norge toppar listan med 1 557 kronor per person och dygn.

Ett exempel på vad de enskilda Klassiker-loppen bidrar med ekonomiskt till samhället är Vansbrosimningen 2015. Enligt en turistekonomisk analys genomförd på uppdrag av organisationen Vansbrosimningen, spenderade de 40 000 besökare inklusive deltagarna cirka 40 miljoner kronor under veckan.

– De deltagare som ingår i vår studie spenderar både mer tid och pengar på platsen där de ska tävla, men också i sina förberedelser på hemmaplan. Det ger positiva effekter på hela sportindustrin, förklarar Erik Lundberg.

En del av semesterplaneringen

Ett konkret exempel från enkätundersökningen är en kvinna i medelåldern vars familj lägger upp semestern utifrån olika maratonlopp, exempelvis när det är Berlin Marathon blir det samtidigt en naturlig del av familjens semester.

För att nå den här ekonomiskt lukrativa gruppen kan det vara bra att arrangörer och destinationer samarbetar, enligt Erik Lundberg.

– Att det pågår något annat event i staden samtidigt, exempelvis en öl- eller matfestival, ökar värdet på upplevelsen. Detsamma gäller stadens rykte som sport- och evenemangsstad, säger Erik Lundberg.

En arrangör som ställt om till att försöka nå den internationella, hängivna deltagaren är Copenhagen Half Marathon i Köpenhamn.

Del av upplevelseindustrin

– De lyckades få lika många nya, internationella deltagare som de tappade inhemska när de riktade om marknadsföringen till den internationella marknaden, berättar Staffan Movin och fortsätter:

– Vi i En Svensk Klassiker har varit otroligt bra på att arrangera, men inte lika bra på att skapa en anpassad upplevelse som är optimal för olika målgrupper. Det kan vi utveckla. Vårt mål är att loppen ska bli en viktig del av upplevelseindustrin. För att klara det behöver vi, liksom hela idrotten, förstå vilken roll loppen har i kommunens och regionens eventstrategi – liksom för deltagarna.

I jakten på nya upplevelser skapas också nya produkter. En trend just nu är Trail Running, att springa längre än maraton i starkt kuperad terräng. Antalet sådana lopp i Europa ökade med 25 procent förra året.

Vad det innebär för exempelvis Vasaloppet och TCS Lidingöloppet återstår att se.

 

Thomas Björn

Fotnot: Studien genomförs med stöd av Besöksnäringens Forsknings- och UtvecklingsFond, BFUF, och presenteras i sin helhet vid en work shop för destinationer i Göteborg den 23 maj.