covid-19

Politikerna tar semester när idrotten knäar

 Under en period var det politiska ledarskapet mycket aktivt med stödpaket och det fanns en handlingskraft inför effekterna av Corona och göra dem så begränsade som möjligt. Regeringens sympatier ökade och det fanns en förståelse för att tömma vissa lador. Men nu, när politikerna inte heller behöver ägna tid och kraft till Almedalen tar de semester, lagom som idrotten sviktar som allra mest

Ingen vet hur länge pandemin fortgår och vilka ytterligare prioriterade stöd som krävs. Det kommer också  olika utspel om skilda synsätt på vad som är viktigt för en omstart. 

Det har blivit en diskussion där politiska intressen och prioriteringar söker  positionering.  I denna politiska diskussion saknas idrotten. Alla ser värdet, men dess politiska betydelse är lågt. Under tiden ökar problem bland förbund och föreningar. 

Förbund och föreningar fortsätter att blöda

Olika stödpaket för olika delar av samhället har presenterats under våren från regeringen. Idrotten har fått ett stöd om 500 miljoner kronor. Behovet var ännu större, men pengarna gör nytta. Det gällde dock enbart för perioden fram till och med juni och redan nu i juli kommer nya behov. 

Det är inte helt lätt att hålla isär olika perioder, hur mycket idrotten egentligen har drabbats, och hur mycket vi begär, vilka olika stöd som har fördelats och för vilken period. 

Här är professionell idrott och bidrag annorlunda

I Corona-pandemins spår framgår det tydligt att svenska staten varken förstår eller ens känns vid den professionella delen av idrotten och att RF är en otidsenlig aktör när det gäller fördelningen av stödet, ett stöd som dessutom inte är i närheten av att återspegla behovet. En jämförelse med hur Schweiz regering har hanterat sin kris påvisar intressanta skillnader. 

En snabb tillbakablick. I samband med Corona-pandemins spridning i Sverige i mitten av mars blev en mängd idrottsevenemang inställda vilket fick stora konsekvenser för arrangörer, då förväntade intäkter i stort över en natt försvann. Värst drabbat blev arenaidrotten som ju är beroende av intäkter som genereras via betalande publik, men även via centrala medieavtal och sponsorer. 

Om Corona - IA:s nyheter och krönikor samlade

Idrottens Affärers medarbetare har varit på alerten sedan Corona-krisen inleddes och har följt händelserna via alla larm och, hur idrotten kom att drabbas till att Björn Eriksson och RF fick en huvudroll. Via nyhetstexter och analyser i krönikor har vi rapporterat. Nu har vi samlat en stor del av utbudet för att du ska  kunna läsa om händelseutvecklingen.

 

Nu har vi samalt ett 20-tal av inslagen under vinjett corona-effekter. 

Där kan själv göra ett urval och välja vad du vill läsa om.

Där finns allt mterial samlat inklusive bilder.

Här är länken till inslagen: I spåren av Corona

"Det är ersättningar, inte bidrag"

Damallsvenskan och elitettan fick dela på drygt 3,5 miljoner kronor medan allsvenskan och superettan för herrarna fick 73 miljoner i stöd. Det här får många att reagera, men egentligen är det inte konstigt, egentligen bara logiskt.

Statens miljoner och utdelningen är ingen form av bidrag utan bygger på klubbarnas omsättning i vardagen. 

Stödpaketet finns för att täcka de förluster som uppstår mellan 12 mars och 30 juni."

Ren matematik"

-    Det är en ganska enkel princip: vem är det som har förlorat pengar och hur mycket med anledning av corona? Då blir den matematiska effekten att de som har stor omsättning och de som har stora kostnader och stora inkomstbortfall får mer än de som har mindre, säger Björn Eriksson och betonar:

Hård kritik mot RF- "gynnar herridrotten"

73 miljoner i stödpengar till klubbarna i allsvenskan och superettan. Damerna fick bara en spottstyver. 26 klubbar i damallsvenskan och elitettan får dela på 3,2 miljoner kronor.

 

-Jag blir uppriven och ledsen för tjejernas skull, säger Fredrik Stengarn, ordförande i KIF Örebro.

- När jag såg regelverket som Riksidrottsförbundet satt upp, att stödet inte skulle gå till att ersätta tappade partnerintäkter utan främst tappade publikintäkter, så kunde jag nästan ha förutspått det här. Men nu när jag ser det svart på vitt är jag mållös.

Så fördelades miljonerna till fotbolllen

 Malmö FF får mest stödpengar av de allsvenska klubbarna, nästan 10 miljoner kronor. Hammarby kommer på andra plats med cirka 2 miljoner färre. Minst får nykomlingen Varberg med drygt 1,3 miljoner. I Superettan får Sundsvalls-Giffarna mest, nästan 1 miljon. Umeå får minst, 189 000.

 

För att dela ut pengarna har Svensk Elitfotboll utgått från två  parametrar: omsättning och publik. Alla lag i allsvenskan har fått en grundsumma på 500 000 kronor, lagen i superettan får 75 000 kronor var.

Förslaget från Sef ska godkännas av Svenska fotbollförbundet.

Det är inte Sef som fördelat pengarna.

Var det så här den ideelle ledaren skulle sluta?

Svensk idrott har  en unik uppbyggnad med  få motsvarigheter i världen. I Sverige finns det fullt av ideella ledare, kanske så många som 650 000 personer, som lägger allt från nån timme om året till flera timmar varje dag. De rekryterar, inspirerar och coachar barn och ungdomar för att de ska få en bra grund, utveckla sig själva och kanske utvecklas till elitidrottare som vinner, tar medaljer och underhåller oss svenskar.

Men nu börjar den här kåren av uppoffrande personer att tveka.

Ledarna pumpar bollar, tvättar matchtröjor, plåstrar om skrubbsår och skjutsar till träningar, tävlingar och matcher. De vallar skidor, arrangerar långlopp, sitter på planeringsmöten, ropar mellantider, spänner racketar och kommunicerar till de aktiva med mejl, telefon och sociala medier. 

De finns där oavsett väder och fortsätter år efter år. Och de allra flesta gör det för att det är kul, utan någon ersättning mer än en kopp kaffe ibland och en ny ledarträningsoverall vart fjärde år.

Större krav på arrangörer och arenor

Det är en besynnerlig tid vi befinner oss i. Gatorna är öde liksom många kontor och butiker. Plötsligt har vi fått ”svart bälte” i digitala möten…  För alla som liksom oss lever på att erbjuda mötesplatser för människor är detta en rejäl utmaning.

 Arenorna ekar tomt. Från att ha sett fram emot århundradets konsertsommar är vi i Göteborgistället inställda på att det blir svårt att arrangera publika evenemang överhuvudtaget och kanske för resten av året. 

Utifrån allas hälsa och för att begränsa smittspridning så är det en självklarhet men innebär ju inte att det känns kul. 

Ekonomiskt är det också smärtsamt och svångremmen får dras åt. Paradoxalt nog har vi plötsligt ledigt i kalendern med möjlighet att renovera och uppgradera, vilket brukar vara svårt att hinna med emellan alla evenemang, 

Men däremot har vi nu inte ekonomiska muskler att göra några större insatser utan förlitar oss på våra duktiga medarbetare som gör det som är möjligt.

Vikten av att tänka efter före

Vi befinner oss mitt i coronakrisen. Eller om det är i början eller slutet av krisen, det vet ju varken jag eller någon annan, men att det är en turbulent tid . Många känner också oro, förutom för sin och sin familjs hälsa, sin privatekonomi och jobbsituation. Vi som inte har samhällsbärande funktioner ombeds att arbeta hemifrån. Med modern teknik uppstår ett nytt normalläge, det går till exempel förvånansvärt bra att ha digitala möten.

Men det hindrar inte att det stundtals kan bli både många och långa timmar av sysslolöshet när vi förväntas hålla oss i hemmet. Att spela på hästar, sport och casino blir ett spännande tidsfördriv. 

Så länge man inte spelar mer än den egna plånboken tillåter. Eller för att tala klarspråk – att man har koll på hur mycket pengar man klarar av att förlora.

Mer än hälften av våra casinokunder har redan satt en gräns för hur mycket de anser sig ha råd att förlora. Nu finns det också en obligatorisk förlustgräns för casinospel.

Mesta handbollslaget satsar på streamad studio

Handbollens främsta publiklag, IFK Kristianstad, har flera tusen fans. Och det har fått klubben att sikta högt. Nytt publikrekord är målet när säsongen 2019/2020 ska avslutas den lördagen den 13 junii Kristianstad _Arena. Det ska ske under speciella former, enligt ett koncept som benämns Pay and Play.

 

Det nuvarande publikrekordet i Kristianstad Arena är 5 221 från från 27 april 2018, men det förefaller dömt att överträffas. Redan har 4 247 biljetter sålts.

Ta en för laget – du också…

Kanske börjar det bli en sliten klyscha. Den som säger att ingen kan göra allt, men alla något.

Jag tror dock på det där fullt ut och tar en för laget. Gör det du också.

Min fasta övertygelse är att vi kommer att ta oss ur det som i ett slag vänt upp-och-ner-på-världen.

Om det tar veckor, månader, eller till och med år, är inte jag personen att svara på, men det kommer att bli bra igen. Och den dagen måste vi ha något att falla tillbaka på, att komma till.

Utan tvekan är sjukvårdspersonalen de stora hjältarna i det vi upplever nu och de viktigaste vi har. På andra plats framöver kommer i mina ögon möjligheten att skapa sysselsättning, att få alla uppsagda, varslade och permitterade i jobb igen.

Konsten att utnyttja digitala kraften

Under de senaste tre månader har jag hört uttrycket ”When life hands you lemons, make lemonade” till leda. Frasen handlar givetvis om att vända något negativt till något positivt, och även om jag är trött på uttrycket så står jag fullt bakom inställningen

Under de senaste tre månader har jag hört uttrycket ”When life hands you lemons, make lemonade” till leda. Frasen handlar givetvis om att vända något negativt till något positivt, och även om jag är trött på uttrycket så står jag fullt bakom inställningen. 

Inom Svemo har vi rent praktiskt försökt att använda Corona-krisen till att stärka förbundet på olika sätt. Jag vet att andra förbund har satsat mer på att övervintra, och all respekt för den strategin men jag tror mer på att använda tid till utveckling.

Hälsoobligation ska sälja idrotten

Det är välkänt att idrotten bidrar till folkhälsa. Likaså att idrotten har svårt att få betalt för det värde som alla ideella timmar genererar. Det är också bekant att behovet av motion och förmågan att röra på sig blir allt större och mera värdefull. Nu uppstår en ny möjlighet för idrotten att få betalt för det värde som skapas. Region Stockholm är först och har lanserat landets första hälsoobligation! 

En sådan obligation bygger på preventivt hälsoarbete och att folk i en riskgrupp (typ-2 diabetes) håller sig friska och inte skapar framtida kostnader i sjukvården. 

I det femåriga arbetet med att utveckla tjänsten och verifiera att friskvård lönar sig har flera idrottsaktörer som Friidrottsförbundet, Friskis och Svettis och En Svensk Klassiker varit med. 

Det riktigt intressanta med tjänsten är att konceptet även kan utvecklas till andra områden som integration, gymnasiebehörighet eller minskad kriminalitet. Områden som idrotten redan i dag gör stora insatser inom utan att få tillräcklig monotär uppskattning.

De innovativa är vinnarna i framtiden

Den nya tiden är här. Då helt andra bevekelsegrunder gäller för idrotten. Vi måste tänka nytt eller annorlunda – vi får inte upprepa beteenden och tillvägagångssätt enligt gammalt mönster.

Idrottens ledare och ytterst ansvariga måste vara påhittiga och bygga broar och se samarbeten som aldrig tidigare har förekommit. De innovativa är vinnarna.

Här ger Björn-Anders Larsson exempel på genvägar och hur tankar idéer kan leda till framgång.Ta intryck och jämför med din hemmaplan och se både omöjliga och möjliga partners

Före Coronautbrottet omfattade sportsektorn cirka 100 miljarder kr per år i Sverige. Den har redan minskat 30 procent och beräknas ligga på den volymen i år och troligen även under 2021 när BNP gått ner. Samtidigt ändras den sportsektor vi vant oss vid.  I framtiden blir det helt andra tillvägagångssätt och bevekelsegrunder.

Men det finns ytterligare 60 sommaridrotter

Så öppnade idrottssverige igen, och genast lade sig medieskuggan över det 60-tal sommaridrotter som inte är fotboll. Att tre fjärdedelar av sändningen lades på herrarnas allsvenska räcker inte. Måndag kväll kommer ”Fotbollskväll” och fyller på med resultat från Europas 18:e bästa liga, mellan Österrike och Vitryssland.

Tack vare Norge fick världsettan Daniel Ståhl möta Simon Pettersson innan medieskuggan gick in i skuggan. Tack för det Norge!

I Sverige hade samma möte varit olagligt. Även igår lördag hade det varit olagligt, men idag fick Sirius spela fotboll mot Djurgården. IFK Norrköping mot Kalmar. IFK Göteborg mot Elfsborg och Bajen mot Östersund.

Som statsministern sa för någon månad sen, tar det några sekunder från domarens startsignal tills det är närkamp. I diskus blir det aldrig närkamp. I stavhopp kan det vara en bra idé att torka av hoppbädden mellan deltagarna.  Men det är förstås ingenting mot orientering.

Viktigt med ett nytt, snabbt besked

Att det varit och är en annorlunda tid har vi kunnat konstatera många dagar. Att idrottsrörelsen ställt om och försökt göra det bästa av denna krissituation möter vi dagligen. Att bekämpandet av pandemin är det viktigaste har varit ledstjärnan men också viljan av att fortsätta vara den där viktiga mötesplatsen för både barn, unga och äldre om än på annat sätt. 

Vi är många som hoppas att pandemin snart är över. Men vi vet att många prövningar återstår. 

Vi hoppas också att vi kan gå stärkta ur denna kris och att vi kan fortsätta vara en viktig del i vårt samhälle. Sverige och världen kommer vara förändrad och Sverige kommer behöva en omstart. Den omstarten vill vi att idrottsrörelsen ska vara en viktig del av.

Idrottens förvandling - från dåtid till nya tiden

I lördagens Eko-intervju berättade Björn Eriksson att han kan är tillgänglig för ytterligare en mandatperiod som RF-ordförande, om inte valberedningen hittar någon som är bättre. Anledningen till denna helomvändning är att han inte vill lämna idrotten under Corona-krisen och dess svallvågor.

Jag hoppas att det är ärligt menat att drivkraften är att göra idrotten bättre rustad post-covid 19 och att det inte är egna maktambitioner. 

Stimulansen i uppdraget kanske har blivit större när Björn kommit in mer i den politiska hetluften och är med i större utsträckning när och där det händer. Behovet av ledarskap post-covid 19 är stort. Det är möjligt att de förändringar som tidigare varit omöjliga att göra helt plötsligt blir centrala och viktiga.

Ökad risk för politisk långbänk

Krönika: Nu är det dags igen. I veckan träffar Björn Eriksson Amanda Lind för att äska mer pengar. Amanda ska i sin tur övertala Magdalena Andersson om att idrotten behöver mer pengar för tredje kvartalet. Och Magdalena ska förstå allvaret för idrotten och att likviderna börjar ta slut och att frånvaron av publik och deltagare gör att stora delar av idrotten lever på konstgjord andning,

Nu är det dags igen. I veckan träffar Björn Eriksson Amanda Lind för att äska mer pengar. Amanda ska i sin tur övertala Magdalena Andersson om att idrotten behöver mer pengar för tredje kvartalet. Och Magdalena ska förstå allvaret för idrotten och att likviderna börjar ta slut och att frånvaron av publik och deltagare gör att stora delar av idrotten lever på konstgjord andning.

Utredningen skapar nya problem

Idag släppte Konståkningsförbundet den oberoende utredning om missförhållanden, kränkningar, vikthets och andra påstådda missförhållanden i förbundets föreningar.

Det är ingen munter läsning för ledning och styrelse i vare sig förbund eller i föreningar. Idag släpptes en sammanfattande PPT, den stora färdiga utredningen kommer i sommar.

Det är knappt jag vet var jag skall börja när jag läst igenom utredningen. På frågan om det förekommer grava övergrepp inom svensk konståkning är svaret ja. På frågan om det innebär att förbundet bara består av onda människor i ledning och lidande barn och ungdomar är svaret självfallet nej.

Jag kan konstatera att tränare som anmälts ses som populära och ok hos flickor som fortsätter träna hos den så bilden är komplex. Dock med total tydlighet på att det förekommer övergrepp. 

Har RF gjort självmål?

Idrottsrörelsen var stolt i mitten på mars då regeringen lovade ett krispaket på 500 miljoner kronor. Snabbt hanterat och större paket än våra nordiska grannländer. Sedan dess har RF arbetet med referensgrupp och processer för att skapa strukturer för att förmedla pengarna, något man fattar beslut om i nästa vecka

Efter det snabba agerandet så har kritiken vuxit. De stora sporterna fotboll och ishockey blev hårt drabbade, men till skillnad mot Schweiz där ligorna fick villkorade lån så kommer inte allsvenskan eller SHL hanteras specifikt. Anledningen är att fokus ligger på barn- och ungdomsidrott. 

Första ersättningspaketet 

Den snabba räkningen att idrotten behöver 500 miljoner visade sig också vara fel. Behovet visade sig vara så stort som 1,3 miljarder för perioden fram till sista juni.

Idrottens stora event måste kunna planera

Den 1 juni ställde riksdagsledamoten David Josefsson en skriftlig fråga till idrottsminister Amanda Lind. Det var en fråga som är betydelsefull för stora delar av Idrottssverige och Eventsverige.”Vilka åtgärder ministern och regeringen är beredda att vidta för att möjliggöra tidsplaner eller bedömningar från regeringen om möjligheten att genomföra motionslopp under hösten 2020 och våren 2021 med tanke på nuvarande situation?”

Frågan är central. Idrotten behöver en tidsplan. Stora delar av den berörda idrottsrörelsen har nu krishanterat, omplanerat ett antal gånger och troligen i många fall arbetet illegalt eftersom man varit tvungna att vara permitterad samtidigt för att klara sin idrotts ekonomin.

Frågan - hur lojala är fansen?

Jovisst; fotbollsabstinensen har varit påtaglig. Champions League och allsvensk vår i spirande grönska hör ju till glädjeämnena i livet.

Men jag vågar inte jubla över beskedet att idrotten fått klartecken för tävling. Trots de restriktioner som trots allt inte är lag känner jag oro. Det kan vara en stor risk man tar när t ex Allsvenskan i fotboll drar igång i mitten av juni.

Det sker i en tid då koronan alltjämt skördar liv och hämmar livet för så många. När tvetydigheterna är många, när experter tycker olika, när ingen riktigt vet någonting. Är pandemin på tillbakagång, tar den en paus, knäcks den av eventuellt höga sommartemperaturer, kommer den tillbaka i ett andra skov?

Det finns ingen som vet.

TV och tomma läktare funkar i trav

Idrott inför tomma läktare. Det är för sorgligt om än nödvändigt i dessa tider.

Men det som fungerar hyfsat för travet fungerar så där, eller ärligt talat rätt dåligt, för de stora lagidrotterna fotboll och hockey. För att inte tala om låtsasmatcherna i olika idrotter…

Elitloppet på Solvalla är i normala fall en gigantisk folkfest. Årets absoluta höjdpunkt för travfolket i landet.

I år blir den inte sig lik. Det ser covid–19 till.

Oundvikligt i dag

Loppen genomförs men läktarna kommer att gapa tomma.

Trist men oundvikligt.

Men med TV–utsändningarna, blir det däremot bra. Inte lika bra som med publik, men bra.

Du som har sett en travsändning i tv vet vad det handlar om. Experter som spekulerar, intervjuer med kuskar, sen loppen. Loppen, med bilder på hästarna och kuskarna.

Logiska och självklara regler i fördelningen

Medier och sociala medier har exploderat då den kommersiella herrfotbollen får 75 miljoner och den semikommersiella damfotbollen får 4 miljoner i fördelningen av coronakrisstöd på 500 miljoner från regeringen. Det anses då vara bristande jämställdhet när fördelningen ser ut på detta sätt

Det gör mig ledsen av flera skäl. Främst för att det inte går att ha en intellektuell stringens i den här frågan. Sedan för att människor uppenbarligen inte vill förstå.

Fakta är då som följer. Idrotten förlorar p.g.a Corona för Q1 och Q2 ca 2,5 miljarder i intäkter. Staten har hittills ställt upp med 500 miljoner i krisstöd. Stödet skall uttryckligen vara till för att ersätta uteblivna intäkter. 

Det kan vara slutspel i SHL, inställd Gothia Cup, inställd liten fotbollscup, ingen publik och senarelagd allsvenska och så vidare med Basket, handboll, innebandy till inställt Stockholms Marathon.

Ettan öppnar för elitklubbarna

Som väntat, gav tyvärr inte fotbollens möte med Folkhälsomyndigheten (FHM) i fredags något resultat. Men nuvarande föreskrifter från FHM i kombination med Anders Tegnells senaste uttalanden gör att Ettan kan dra igång seriespelet den 13-14 juni. Nu måste RF snabbt förankra det hos FHM, skriver Johan Englund, ordförande i Intresseorganisationen Ettanfotboll.

Det är många turer kring återstarten av elitidrotten, men efter de senaste dagarnas cirkus gäller det att se till fakta. Det stora problemet är att RF (som av FHM och regeringen betraktas som motpart för all idrott) inte aktivt och konstruktivt arbetar för elitidrottens och just nu fotbollens räkning. RFdeltog inte ens i fredagens möte.

I fredags konstaterade ju Tegnell tydligt att genomförandet av en match med 22 vuxna spelare inte är ett problem ur smittspridningssynpunkt, utan att det är eventuella folksamlingar kring arenor, på sportbarer, etc, man är orolig för. Faktum är att detta tillsammans med de gällande föreskrifterna, det riskbedömningsverktyg FHM själva lagt ut för de som arrangerar evenemang med högst 50 personer, gör att Ettan kan starta seriespelet den 13-14 juni. Det här är riskbedömningsverktyget:

- Träningsmatcher och tävlingsmatcher för seniorer

Jättebehov av idrottsentreprenörer

Att vara ledare i en tid som denna när vi befinner oss mitt i en kris och ta ansvar och orka tänka på vad som kommer sen är svårt, men nödvändigt. Vi vet ännu inte hur svår denna kris är och blir. Vi vet inte ens förutsättningarna för det innevarande året  - om det överhuvudtaget blir fotboll, om vi kommer att få resa utomlands, om vi kommer att få möjligheten att samla människor som publik eller deltagare. 

Just nu görs ett imponerande arbete av många idrottsorganisationer för att mildra effekten av regler och restriktioner, hantera de som vill förbättra sin position och driva egna frågor på idrottens bekostnad (t ex Konsumentverket) och samtidigt skapa hopp bland aktiva och fans. Detta är en otacksam uppgift eftersom många beslut inte är de beslut som idrottsledare önskar ta, men tyvärr tvingas till.

Har RF förklarat spelreglerna för FHM?

När och om det blir en omstart av elitidrotten i coronakrisens spår - kommer det då att finnas någon elitidrott att starta om? RF och regeringen ha ett gigantiskt ansvar.

 

Svensk senior-elitidrott är på paus i avvaktan på Folkhälsomyndighetens (FHM) beslut att upphäva eller revidera de förordningar som förbjuder träningsmatcher och tävling i senioridrotten, resande inom landet och folksamlingar överstigande femtio personer.

Under tiden drabbar sotdöden idrottsföreningar som har som en andel av verksamheten att tävla på elitnivå.  

Är matcherna verkligen sevärda utan fans?

Hur det än blir; 2020 känns som ett förlorat år. Allt som känns roligt och ger livet extra mening - teater, bio, fotboll, konserter mm - har tagits ifrån oss av ett lömsk virus och livet har blivit tommare, tråkigare, oroligare. I helgen drar tyska Bundesliga igång sin fotboll - om det nu är en hel sanning när publiken inte får vara med. Flera länder står i startgroparna. Är matcherna ens sevärda utan de fans som det senaste decenniet - inte minst i Sverige - höjt fotbollsevenemangen till en underhållningsnivå vi bara kunnat drömma om. 

Vad är Tele 2 Arena och Malmö nya stadion utan sin sjungande, gungande publik med sina fantasifulla ramsor och banderoller? Det blir en match - men utan allt det där som ger rysningar, höjer stämningen, förstärker kärleken.

Det känns som ett förlorat år.

Tillgång och efterfrågan bestämmer till slut

Under 1980-talets lånefest rustades tiotusentals herrgårdar och mindre slott upp. Någon hade gått före och blivit slottsherre till ingen hyra alls genom att ha konferenser på det egna slottet. Många kände sig manade att ta efter. 

Det var bra för alla herrgårdar och mindre slott som stod och förföll, även om jag gärna skulle sluppit de 80-talsfula baracker som alla konferens-gäster skulle bo i. I skiftet mellan 80- och 90-tal beräknade någon att Sverige hade konferens-kapacitet för ett normalt land med 80 miljoner invånare.

Det höll förstås inte med alla (luft)slott. I början på 1990-talet gick de flesta slotten i konkurs. Men idag finns alla slotten och herrgårdarna kvar. Finansiellt var det förstås en katastrof, men kulturhistoriskt gjorde 80-talets ”Yuppies”* Sverige en stor välgärning. Slotten och herrgårdarna står kvar.