Idrottens värde

2 091 miljoner räcker inte till idrotten

RF-stämman har passerat sedan några veckor. Svensk idrott har valt en ny ledning. Några har lämnat riksidrottsstyrelsen. Invalet av Sofia Domeij och Sammi Kaidi hoppas jag är symboliskt. De är båda ordförande i specialförbund (Skidskytte och Taekwondo) och det innebär en ökad tyngd i ledningen. 

Och som ordförande i Riksidrottsförbundet har vi nu fått en genuin idrottsledare med en fin meritlista. 

Karl-Erik Nilsson valdes med starkt stöd. Fotbollens tidigare ordförande blir  en garant för att den konflikt som tidigare har funnits mellan flera mindre förbund och SvFF är på väg bort. Han var nominerad av flera mindre förbund. Man litar på varandra.

Tänk att det ens har varit möjligt att ställa till så mycket elände i svensk idrott som vi har sett under senare år. 

Morgon 1: Idrottens stora skifte och betydelse

Sommaren med värmen och först fotbolls-EM och sedan OS har gett oss andrum. Pandemin har också gjort sitt till. Vi har levt som i en parentes eller bubbla, men nu börjar verkligheten att göra sig påmind.Vardagen återkommer.

Resultaten från sommarens höjdpunkter  blir en påminnelse om idrottens ekonomi och betydelse i sin tur. Och konsekvenserna liksom betydelsen. Vad får det kosta och är det värt det priset, Björn- Anders Larsson är vår ciceron.

 

Sportsektorn byggde under 100 år alltmer på upplevelser, stark social närhet (motsats till social distansering), resor, stora massevenemang. Volymen växte till en världsindustri på 10 000 miljarder skr. På grund av pandemin beräknas en tredjedel falla bort de närmaste åren.

Nu blev det blev nu tvärstopp för hela upplevelse- och reseindustrin, inklusive de stora sporternas ekonomi. Pengarna till klubbar, professionella aktiva och ledare måste skapas på nya sätt. 

Idrott för - idrottens skull

Idrottens mervärden kan bara uppstå om vi fokuserar på idrottens egenvärde. Dvs integration, folkhälsa, bättre skolresultat, minskad barnfetma, träning hela livet är något som skapas först när idrottens egenvärde är uppnådd. 

Det skriver idrottsforskaren Mats Trondman, professor vid Linnéuniversitet i ett av de bästa inlägg jag läst på idrottsområdet. Läs den här.

Min tes har länge varit att även den ideella idrotten konkurrerar om människors fritid, det gäller också barn och ungdomar. Då måste fokus vara på idrottens egenvärde för att klara konkurrensen om människors fritid. 

CRM-systemen dör, leve moderna plattformar

Att själv äga alla kund och medlemsdata handlar inte bara om GDPR, integritetslagstiftningen. Det är en förutsättning för att överleva i en hårdnande konkurrens om människors fritid. Oavsett om det handlar om att fylla Malmö Stadium, Luleå Energi Arena eller Aroshallen behöver man omfattande kunddatabaser. Samma gäller om man skall få fler ungdomar till sina breddföreningar.

 

Från ca 2004 då jag började jobba heltid med idrott har jag predikat nyttan och nödvändigheten av kund och prospect-databaser. Det som kallas CRM-system (Customer Relationship Management). 1989 var jag ansvarig för att utveckla ett av de första lojalitetsystemen för en hotellkedja, med den tidens teknik. Flera år innan använde jag DM baserat på kunddatabaser som metod. Problemet då var att varje körning i stordator kostade 800.000 och man kunde få vänta månader att få tid i datorn.

Samhällsnyttan ska framhållas ideligen

UEFA har presenterat en förstarapport om fotbollens samhällsnytta, med Sverige som en av pilotländerna i en mycket omfattande undersökning.

Utöver undertecknad så närvarade Idrottsministern, ett antal makthavare från fotbollen, Ishockey, Swemo och media.

Först tycker jag det är mycket bra att SvFF lägger energi på området. Det är viktigt att vi kan påvisa den enorma samhällsnytta som idrotten skapar och fotbollen är en tredjedel av svensk idrott. SEF (elitfotbollen) lanserade sin första rapport gjort av E&Y i våras. 

Den här UEFA-rapporten handlade om den andra delen, dvs barn, ungdom och senioridrott som inte är kommersiell.

Skälet till varför både UEFA och SvFF ser det viktigt att göra såna här undersökningar som behöver upprepas relativt frekvent och också förfinas är enkelt. Samhällsekonomin både inom EU och definitivt inom svenska kommuner är sådan att det krävs påvisad samhällsnytta, mitt nyckeltal Svett per Krona, för att kommuner skall investera i anläggningar.