jämställdhet

Inget fel i att tjejerna får mindre

 

Flera är i samband med fotbolls-EM upprörda över att damfotboll får mindre pengar än herrfotboll och att skillnaderna är gigantiska. Det tycker jag är fel. Skillnaderna är gigantiska men det är inte fel eftersom det är kommersiella intäkter.

Jämställdhet inom idrotten är viktigt och något vi hela tiden skall försvara men de kommersiella ersättningarna är inte en del av ojämlikheten.

Åtta av tio sponsorkronor till män

Trots att Sverige har nästan lika många kvinnliga idrottsutövare som manliga går åtta av tio sponsorkronor till män. Det måste vi ändra på, anser Niklas Birgetz, vd i Sponsrings & Eventföreningen som dock ser ljuset i tunneln.

 

Sverige har 41 procent kvinnliga idrottsutövare och 59 procent manliga. Ändå får kvinnorna bara två av tio satsade sponsorkronor, visar en undersökning tillbaka i tiden genomförd av Björn-Anders Larsson på Idrottsekonomiskt Centrum i Lund, tillika krönikör i Idrottens Affärer, på uppdrag av Umeå IK.

Elitidrotten är jämställd

 

Jag är rätt ordentligt engagerad i jämställdhetsfrågor där jag fokuserar på att göra något åt hedersförtrycket av både emotionella och rationella skäl.

Det pågår en omfattande debatt på temat att det är orättvist att tjejer tjänar sämre än killar när de spela i högsta serien. Den diskussionen är fånig.

Världen är nämligen totalt jämställd på det här området. Ca 60% av de intäkter som går att skapa för en klubb/liga/tävling går till spelarna. Lika för tjejer och killar.

50 förebilder för jämställdhet

50 förebilder för inkludering och ökad jämställdhet. De presenterades på Handelshögskolan i Stockholm under onsdagskvällen. IA har hela listan.


Det är SAFWIS, Swedish Alliance For Women In Sports, som tagit fram listan.

Initiativtagare till SAFWIS – en plattform som arbetar för inkludering och ökad jämställdhet inom svensk idrott - är Cruyff Institute, Elitfotboll Dam, Girls In Sport, GIH, och Handelshögskolan i Stockholm.

Utmana stereotyper

Syftet är bland annat att ”utmana könsmässiga stereotyper inom svensk idrott”. 

Från läktaren till styrelserummen

Kvinnor idag förväntar sig andra saker, kräver en annan behandling och söker andra svar. Därmed har det blivit lättare att driva jämställdhetsfrågor och ifrågasätta ett system jämfört med för tio eller tjugo år sedan.

 

Kvinnor vågar ta plats och kvinnor får en allt större plats inom såväl idrott som samhälle i stort.

Men trots alla positiva förändringar som verkligen har skett under årens lopp hamnar idrotten fortfarande i många patriarkala fällor. Med män som beslutar och manlig idrott som värderas högre. 

Syns inte, räknas inte

Bristen på kvinnliga elittränare är ett tydligt tecken på att kvinnor inte blir tagna på allvar. Att kvinnor inte syns, räknas eller fortfarande möter samma respekt. 

Äntligen framsteg, men...

Kvinnor vågar ta plats och kvinnor får en allt större plats, tack och lov. Men mycket arbete återstår.

 

Idrottens jämställdhetsfrågor har fått en ny plats i rampljuset. Vi diskuterar ekonomiska och sportsliga könskillnader, bristen på kvinnliga tränare och avsaknad av stöd i samband med graviditet. 

Ändå enorm skillnad

Vi konfronterar tabun runt kvinnors kroppar, mens och hur idrotten fortfarande främst är inrättat efter män. Somliga frågor leder snabbt till förändring, andra kan vi diskutera i årtionden utan att någonting händer.  

Ändå vi själva som styr

 

Det är vi själva som inte är jämställda och det är ingen större idé att försöka göra något åt det enbart på idrottens område utan idrotten får fokusera på ungdomsidrotten.

Jämställdhet är en av de svårare frågorna idrotten har att hantera, jag skall försöka behandla den utifrån det principiella perspektivet.

Damerna i underläge på golfbanan

Golfen är inte alls jämställd, om nu någon trodde det. Av landets ca 456 000 golfspelare är nämligen 72 procent män och 28 procent kvinnor. Fortfarande finns det kommentarer som ”Härligt med lite kvinnlig fägring på golfbanan”.

 

På Idrottens affärer har det skrivits en del om golf den senaste tiden, bland annat beroende på Stensons framgångar och golfens återintåg i OS-programmet.

Jag spelar inte golf och har som idrottsforskare inte alls ägnat mig åt att studera golfen. Således blev jag förvånad då jag för en dryg månad sedan kontaktades av en företrädare för en skånsk golfklubb. Hon ville att jag skulle komma och bidra med mina erfarenheter som idrottsforskare på ett seminarium om jämställdhet i golfsverige på Bokskogens golfklubb.