Jan Andersson

Men längtar storstjärnorna hem?

Jo, jag håller fast vid det jag skrev; aldrig har vi sett så många fina fotbollspelare från så många länder, generationer och kulturer som detta år i Ryssland.

Därmed inte sagt att alla av dem ger av sin fulla potential och bestrålar oss med sin skönhet.

De som gillrar fällorna för högdjuren har också sin bästa tid. Som vår halländske Janne Andersson.

Vi har sett hur Sverige klarade Mexiko och nästan välte Tyskland överända, hur Ryssland fick stopp på Spanien, hur Danmark faktiskt tidvis tog loven av VM:s dittills bästa mittfält, Kroatiens, med Modric och Rakitic, spelare som ingår i servicestaben i sina storklubbar Real Madrid och Barcelona men nu går vidare som härförare för en stolt och ovanligt skicklig bollnation. Trodde Kroatien var kombinationen av det briljant kreativa, det funktionella och det uppoffrande. De var inte lika handfallna som spanjorerna mot Ryssland men de tappade fattningen. 

När hantverk blir till konst

Jag sitter mitt i idyllen. En underbar svensk skog. 29 grader varmt. Koltrastarna skriker som om de visste vad som hade hänt. Flugorna är inte kloka. Solen vägrar att gå ner. Så fick vi den där VM-sommaren igen. 

 

Den där som jag hörde talas om 1994 när jag var mitt i hetsen och matcherna och jobbet därborta i USA. Nu förstår jag. Hur det känns att vara i Landet som chockar en hel fotbollsvärld just när det händer.

Sverige vann sin grupp. Precis som i Japan 2002 när motståndarna hette Argentina och England.

Svenskt hantverk kan bli till stor fotbollskonst och det är inte skitlagen vi skickar iväg ut ur handlingen.

Det här är vad vi har att se fram emot

Svenskt hantverk gäller

Det här är vad vi har att se fram emot

Nu handlar det om ett LAG.

Det handlar inte om Honom längre, skriver Åke Stolt.

I varje fall inte när vi pratar landslagsfotboll och VM därborta i ett Ryssland som vi aldrig riktigt vet var vi har. 

Det är ett LAG som skall till VM. Anonymt, knappast stjärnbestrött, inte mycket att skrämmas med men, kanske, med ett återupprättat rykte av prima svenskt brukshantverk som kan irritera nog.

Gediget, men det finns två bräckliga

Inga världsstjärnor,  inga extravaganta divor, inga försvarsdominanter, inga mittfältsgenier, inga skyttekungar från stora ligor.

Det är kanske den minst stjärnstrålande svenska VM-truppen i fotboll vi har sett. 

Det är när allt kommer omkring det arbetsmaterial den helt vanlige Janne Andersson mest älskar att jobba med.

Att Sverige tagit sig till VM är egentligen stort nog. Det är väl bara Zlatan Ibrahimovic som gång på gång gjort allt för att förringa Sveriges prestation att gå till VM i Ryssland på Frankrikes och Italiens bekostnad.

”Det är ingen bragd att ta sig till VM, att vinna VM är en bragd.”

*Vinna en utopi

Med Sveriges förutsättningar är det en bragd att ta sig till VM. Vinna VM en utopi. Kvalet klarades den här gången - utan Zlatan. Med Ibrahimovic i laget har det misslyckats två gånger.

Så lite generositet mot sina f d lagkamrater hade kanske varit klädsamt.

Han efterträder Marie Svan

Marie Svan har nu fått sin efterträdare i Vansbrosimningen. Ny ordförande blir Jan Andersson, 66 år, från Dala-Järna. Ett före detta styrelseproffs som nu vill sikta mot 15 000 simmare.

- Målsättningen att nå 15 000 deltagare år 2015 är ett realistiskt mål som jag har ambitionen att vi ska nå, säger Jan Andersson till Dalarnas Tidningar.

Han beskrivs som en erfaren man med klokhet från styrelser som Folksam och Kooperativa Förbundet, men han har också själva klarat Vansbrosimningen.

- Det var 1959 eller 1960 och jag tror att jag blev bäst i klubben då, säger han.

Marie Svan tillträdde 2008 och har fått uppleva en expansion som Jan Andersson vill tro att den fortsätter: