Klubbarnas ekonomi

Revisorns syn på hockeyns elitklubbar

Krönika: SHL är inledd igen. I rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” har vi på E&Y analyserat årsredovisningarna för klubbarna för att finna eventuella samband mellan ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar.

Klubbarnas ekonomi räddades av ett statligt coronastöd men hotas nu av ökade elpriser. Vi på Ernst &Young har för sjunde året i rad analyserat den ekonomiska situationen för SHL. Analysen av säsongen 2021/2022 visar att olika stödåtgärder som följd av coronapandemin har haft stor betydelse för SHL-klubbarnas ekonomi. Men inför den nya SHL-säsongen är energikrisen ett orosmoment för klubbarnas ekonomi, skriver Carlos Esterling. 

Oavsett om en klubb äger sin arena eller inte kan elkostnaderna öka, vilket skulle påverka både klubbens likviditet och resultatet. De stigande elkostnaderna kan påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet i framtiden. 

Under förra säsongen välkomnades publiken tillbaka till arenorna, förutom en kort period kring årsskiftet med publikrestriktioner. Som följd av coronapandemin fick klubbarna stöd från Riksidrottsförbundet och Tillväxtverket. 

Färre fotbollsklubbar visar underskott

När årets Allsvenskan är avslutad går det att konstatera att de allsvenska klubbarna kan delas in mellan ”de fattiga och de rika". Klubbarnas organisation och ekonomi får en allt större påverkan på tabellplacering. Topp 6-klubbarna ekonomiskt - eget kapital - och placering i årets Allsvenskan (se tabell nedan). 

En analys visar att de sex topplacerade klubbarna vid årets sluttabell av Allsvenskan 2019 har mellan ca 2 till 22 gånger starkare eget kapital, dvs. minst dubbelt eller mer än den sjunde rikaste klubben i Allsvenskan.

Siffrorna visar fakta

Så mycket hade klubbarna i eget kapital på koncernnivå 2018