"Riksdagens beslut är bara början"

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Stjärnan, hemvändaren, artisten, löparidolen – alla blir mycket dyrare att locka till Sverige. Kanske för dyra. Så de kommer nog inte alls hit. Det struntade riksdagens ledamöter i när de beslutade om avsevärt högre artistskatt.

Ni klarar er utan de främsta, sa riksdagsledamöterna indirekt. Det värsta är att det här bara är början på nya påhitt. Nu väntar fler lagändringar och idrotten drabbas.

En vardag som denna smet beslutet förbi. Konsekvensen kommer vi att märka den dagen då artistevenemanget ska genomföras, när det är dags för friidrottsgalan och när elitserielaget ska framträda. Då saknas stjärnorna, de som förgyller och de som skapar den där extra spänningen, ja, de som lockar.

Arrangören och/eller klubben har helt enkelt inte råd längre.

En artist blir 31 procent dyrare att ta till Sverige. Konsertartisten eller stjärnidrottaren, de kostar och det handlar om minst sexsiffriga löner. De ersättningarna har fungerat även om det är farligt nära gränsen i många fall, men nu tillkommer avsevärt större pålägg.

Vem ska betala, är en självklar fråga.

Inte arrangören och inte åskådaren, eftersom smärtgränsen redan är nådd. Det går inte att ta ut så mycket mera i biljettpriser. Så mycket är inte folk villiga att betala. Enda utvägen blir att avstå.

Vi får nöja oss med att se stjärnorna på tv…

Svenska elitklubbar i fotboll har tagit hit ungefär 60 framträdande, åtminstone på förhand, spelare de senaste åren. De har fått sin signonbonus, alltså betalats i förväg, och sin lön under sex månader och det har gått att räkna hem affären i många fall. 

I fortsättningen är det bara att glömma sådana kontrakt.

Riksdagens nya påslag, notera att det handlar om en 31-procentig höjning, för artister och idrottsmän som bor utomlands och gör tillfälliga jobb i Sverige, har tillkommit bl a med skälet att de yrkesutövarna inte ska behandlas annorlunda än till exempel en snickare.

Jaha, men då så… 

Dessutom, det här är bara början. Riksdagens ledamöter slipar knivarna. Härnäst gäller det nya momsregler där ideella föreningar ska debitera och redovisa moms på intäkter från uthyrning av lokaler, servering, försäljning av varor och tjänster etc. Därpå flaggar stiftelse- och föreningsskatteutredningen med en markant skärpning av skatten på intäkterna i en förening.

Riksidrottsförbundet tar strid och ordföranden Karin Mattson Weijber är förbaskad. I en stund av ärlighet insåg hon att ”man fäller inte  regeringen så här ett år före valet”. Fast jag blir inte riktigt klok på de orden.

61 av 68 specialförbund (och hur resonerade de sju som inte ställde upp) gav sitt stöd till RF vid överlämningen av remissvaret på Stiftelse- och föreningsskatteutredningens betänkande "Moderniserade skatteregler för ideell sektor".

Det handlar om gigantiska utgifter för svensk idrott och i lika hög grad är det en fråga om sämre förutsättningar för ideellt arbete, med mera administration, tråkigare sysslor och svarta löner.

RF har i remissvaret inte räknat på exakt hur hårt alla nya regler slår mot föreningarna, men har valt taktiken att visa hur en klubb drabbas i finansminister Anders Borgs hembygd. Katrineholms AIK med en omsättning på 3,2 miljoner kan få ökade skattekostnader om 530 000 kronor per år med de nya reglerna.

Pengar som inte finns i klubben. Snart saknas också ledare, de orkar inte längre. 

Vissa kritiker talar om ökade kostnader för idrotten på drygt fem miljarder kronor per år. Karin Mattsson Weijber förstår lika lite som någon annan utanför riksdagen hur ekvationen ska gå ihop. Hon tycker att resonemanget bland ledamöterna är ett bevis på allt sämre och mindre kunskap om idrott.

I en intervju i Svenska Dagbladet hävdar hon bestämt att färre politiker har själva varit idrottsledare och att de därför grundar sin uppfattning från bilden de får via media.

Mångmiljonbudgetar och stjärnvärvningar med furstliga löner förblindar uppenbarligen många. Mattsson Weijber vill påminna om att av sammanlagt 20 000 föreningar har 61 procent färre än 250 medlemmar och hälften har en årlig omsättning under 250 000 kronor. 

Det är just den gruppen som drabbas förödande hårt om politikerna säger ja till alla förändringar. Dessutom sker det bakvända, om exempelvis förslaget på moms på hallhyra går igenom äts hela Idrottslyftet upp, den mångmiljonsatsning som politikerna så stolt visade upp för inte ens ett år sedan.

Thomas Ejderhov

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Idrottens Affärer.

Fakta

Skatt för stjärnorna

Artistskatten är i nuläget 15 procent och betalas av nöjesartister och idrottare som vistas i Sverige mindre än sex månader. Riksdagen tog på onsdagen beslutet att följa finansdepartementets förslag om att införa sociala avgifter (31,42 procent) på idrottares löner och prispengar.

Beslutet gäller från den 1 januari 2010. 

Momsutredningen

Enligt EU-anpassningen ska de svenska momsreglerna skärpas. Ideella föreningar ska debitera och redovisa moms på intäkter från uthyrning av lokaler, servering, försäljning av varor och tjänster etc.

Det gäller föreningar som omsätter skattepliktiga varor och tjänster för mer än 200 000 kronor per år.

Målet är att ändringen genomförs från den 1 januari 2011. 

Stiftelse- och föreningsskatteutredningen

Bara intäkter med naturlig anknytning till en ideell verksamhet ska vara skattebefriade, enligt förslaget. Utredningen rekommendation är att föreningar ska kunna behålla upp till 25 procent av omsättningen från källor utan naturlig anknytning och då slippa att betala skatt. Intäkter från lotterier, reklam och sponsring får en inkomstskatt.

Avsikten är att den 1 januari 2011 gäller ändringarna.

Källor: RF, utredningen "Moderniserade skatteregler för ideell sektor" (SOU 2009:65) och TT.

Skattebetalare (inte verifierad)

tors, 2009-11-05 08:56

1. Riksdagen gör rätt!

Klart att idrottare ska betala samma skatt som alla andra. DEt är vansinnigt att samhället subventionerar elitidrott över skattsedeln.

Lasse (inte verifierad)

tors, 2009-11-05 14:10

2. Riksdagens beslut är bara början

Vi brukar klaga på att vi har så svårt att få fram svenska stjärnor. Vi säger också att de aldrig får riktigt chansen att visa vad de kan utan vi tar in spelare från andra länder i stället. KAN beslutet innebära att våra ungdomar få fler chanser nu?

Fria Europa (inte verifierad)

tors, 2009-11-05 16:52

3. Inget frälse

Lika klart som att det är samhällsekonomiskt lönsamt att lägga skattepengar på ungdomsidrott lika självklart är det att elitidrott är kommersiell industri som skall betala skatt. Vi kan sträva efter lägre skatter i samhället men vi kan fan inte påstå att idrotten skall ha andra skatter utan att vara intellektuellt ohederliga. Ejderhof har dessutom fel. Bruce kommer tillbaka, andra superstars också. Det är bara idrottsmän som räknar nettopengar och tror de är skattefrälse som inte kommer. Idrottens problem är inte skatterna och kommer att vara. Idrottens problem är den inkompetens som är följden av att det är ideella föreningar som skall driva business.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.