"Arenahysteri och en vilsen idrott"

"Det bästa med idrotten i Malmö är arenorna. Det dröjer länge ännu innan MFF:s fotboll med briljans, internationell touch, tempo och artisteri växer in i den eleganta kostym som blivit dess klädkod i umgängeslivet", skriver Idrottens Affärers krönikör, Åke Stolt.

Att arenan bär en banks namn får man stå ut med. Det är mycket man får lära sig stå ut med när det gäller banker.

Rena ravepartyt i bankvärlden

Att vara med och finansiera fotbollsarenor är ju inte den största risk den banken tagit under de senaste årens ravepartyn i finansvärlden.

Ishockeyn, som en gång var storbyggmästare Percy Nilssons skötebarn; numera är det Hugo Stenbeck som leker med miljonerna, letar nu i förtvivlan efter den sorglösa fräckhet som förde klubben till mästartiteln två gånger. Men Nilsson har med sin arena sett till att skalet är snyggt, utanpåverket förföriskt.

Tids nog föder kanske arv och miljö nya hockeyhjältar.

"Sätta kommunen på kartan"

Malmö har två av landets finaste arenor, byggda utan att skattebetalarna behövt resa ragg i förtvivlan över felanvända pengar.

Det råder arenahysteri i landet Sverige. Till och med i en stad som Trelleborg, där folk hellre planterar palmer och leker ”Rivierans glada gossar” än engagerar sig i fotbollen, talar man om arenabygge.

På många håll och kanter har planerade byggen blivit dubbelt så dyra, kommunpolitiker slits mellan rädslan för att ”försnilla” skattepengar och lockelsen att med ett skrytbygge ”sätta kommunen på kartan.”

Men Lagrell, då...

I den granskande serie som SvT gjorde, bl a med Idrottens Affärers Dan Persson som den kritiskt drivande, pekades på de gigantiska miljardsatsningarna i bl a Stockholm.

Fotbollsbasen Lars Åke Lagrell slår ifrån sig förstås, han ser inte att någon annan kan begripa fotbollens affärer, men också den debatten stängdes utan att röra vid en springande punkt; idrotten som folkrörelse eller företag.

Det har länge tassats i gränsmarkerna, halvmesyrer i gråzonen har vält omkull diverse hinder, men kvar står frågan som snart måste få sin lösning: vilken väg väljer de stora, publika arenaidrotterna?

Andra tider, andra villkor

Förr, när kommunerna byggde idrottsplatser och ishallar, var tanken självklar; inte bara tillhåll för elitlaget utan en plats för alla.

De arenor som byggs idag blir strikt förknippade med en klubb och det blir mer och mer tveksamt om det är med kommunala pengar dylikt skall finansieras.

I tider av besparingar med finanskris, eurokris, bankkris, konkurshot över länder och ett omskakat EU, hot om svårtider också i Sverige, är det inte lätt att i budgetdebatt motivera arenabyggen i prisklasser mellan flera hundra miljoner och ett par miljarder.

Får bygga sina egna underhållningstempel

I en framtid är det rimligt att kommunerna lägger pengar på arenor för allmänheten, bredden, ungdomarna och att storklubbarna i egen regi eller med storföretag som samarbetspartners bygger sina egna underhållningstempel.

Förr eller senare måste bodelningen i svensk idrott komma.

Underhållningsindustrin i företagsform. I Sverige famlar elitidrotten efter sin identitet. För att komma åt fördelarna både ur allmänna och privata kassor.

Elitfotboll utanför fotbollsförbundet

Då och då kommer antydningar om en förestående frigörelse.

När Håkan Jeppsson, Malmö FF:s ordförande, antyder att Superettan blivit en belastning, att allsvenskans lag borde favoriseras i fördelningen av centralt hemförhandlade medel, så talar han egentligen om en fristående elitfotboll, utanför Svenska Fotbollförbundets kontroll. I sinom tid är det nog en nödvändighet. 

De stora kommersiella elitklubbarna borde ha en egen organisation och kunna göra som de vill utan att behöva fråga småklubbsledare om lov.

I stora delar är den svenska idrottsrörelsen ett praktfullt mönster för omvärlden att kopiera. Men för föreningar med omsättningar i 100 miljonersklassen, spelare med sexsiffriga månadslöner, klubbar med egna anläggningar, har en gammal organisation blivit otidsenlig, opraktisk, ohederlig.

Tanken om en till varje pris sammanhållen idrott känns förlegad. Verkligheten har sprungit ifrån skrivbordsdrömmarna.

Åke Stolt

Författare och föreläsare, f d sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet.

Hinc Robur et securitas (inte verifierad)

lör, 2011-11-05 19:34

1. Arenakraven

Svenska Fotbollsförbundet lider av en lätt hybris. När ett elitserielag i damernas elitserie (som har haft strax över 1000 åskådare som mest) avkrävs en arena med 600 avskilda sittplatser (stolar)samt ett antal andra åtgärder för inalles 10 mkr så innebär det.....: * Åtgärderna behövs inte för verksamheten. * Investeringen tar resurser från andra idrotter i kommunen. * Priotiteringarna sker inte längre i Kommunen utan från högljudda förbund.

Evald (inte verifierad)

sön, 2011-11-06 21:10

2. Svenska Underhållningsförbundet

Jag håller helt med Åke Stolt. Arenaidrotterna hör inte hemma inom RF. De är en underhållningsindustri och ska jämföras med rockkonserter och andra kommersiellt anordnade tillställningar. Det borde ordnas ett Svenska Underhållningsförbundet där alla som gör anspråk på att bedriva underhållning för stora publikmassor kan samlas och att de får bedriva sina verksamhet på helt kommersiella villkor utan inblandning av stat och kommun.

Hinc Robur et securitas (inte verifierad)

sön, 2011-11-06 21:26

3. Arenahysterin

Jag kan faktiskt hålla med om det mesta, men varför går man då till RIM (Riksidrottsmötet) och äskar bistånd? Jo därför att man både vill äta kakan (Bli underhållningsindustri i paritet med Cirkus Scott), men samtidigt försvara grundplåten (behålla RF medel). Låt dom bekosta sina arenor (att sälja namnet ett antal år räcker inte) Låt entré biljetterna betala både arena, Polisinsats och spelarköp så får vi se hur länge det fungerar. Speedway var nog den första "underhållnings-idrotten" med Varg-Olle m.fl. Det gick ett tag. Marknaden är ombytlig. Vill man ta risken?

Evald (inte verifierad)

fre, 2011-11-11 13:03

4. Veckans brott

Efter att ha sett tisdagens "Veckans brott" på TV, så är det ännu tydligare att underhållningsidrotten inte hör hemma inom en sund idrottsorganisation. Jag kan inte se att den formen alls lever upp till de krav som ställs på en idrottsförening.

Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games  - på köpet. 

Idrottssverige skriker efter anläggningar av alla slag. Det går trögt på de flesta håll. Men det finns en kommun som gör något åt behoven: Nacka kommun, 8 kilometer utanför Stockholms centrum. Fram till 2035 kommer kommunen att satsa 2 miljarder kronor på olika anläggningar.

Under 2019 stod Skåne som värd för 23 procent  av de internationella idrottsmästerskap som arrangerades i Sverige - dvs 11 av 47 internationella mästerskap. Det visar den senaste statistiken från Centrum för Idrottsevenemang som varje år tar fram statistik över antalet internationella mästerskap som arrangeras i Sverige. 

Det innebär att Skåne är främst i landet.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet  med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.

Världscupen i längdskidåkning har en stor plats i svenskarnas hjärta och hälften av svenskarna (50 procent) planerar att titta på SVTs vinterstudion.

Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor tittar på vintersport. Var tredje kvinna (33 procent) har Vinterstudion på i bakgrunden medan de gör andra saker. Det gäller bara för var fjärde man (24 procent).

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.