Bolagisering skapar nya krav

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Bolagiseringen inom idrotten ställer höga krav på kunskap både vad gäller skatterättslig och civilrättsliga regler vilket diskussionerna om arenahyror tydligt visar. Inte minst, alla ekonomiska transaktioner mellan företagen i en idrottskoncern (oäkta koncern) måste ske till marknadspris.
Kinnarp Arena i Jönköping på förstasidan liksom här, Cloetta Center i Linköping, är två av arenorna där just hyressättningen har diskuterats.

 

Det blir allt vanligare att idrottsföreningar bildar ett eller flera aktiebolag för att genom dessa bedriva delar av den verksamhet som tidigare sköttes av den ideella idrottsföreningen.

Fördelning av verksamhet

Den ideella föreningen tar ansvar för den idrottsliga verksamheten medan den kommersiella verksamheten som exempelvis reklam, souvenirförsäljning och kiosk- och restaurangverksamhet lagts över på ett aktiebolag som ägs av föreningen.

Genom omstrukturering och bolagisering av delar av den ideella föreningens verksamhet i ett eller flera aktiebolag bildas en koncern med den ideella föreningen som moderföretag.

I princip är alla inkomster i en ideell förening skattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet men en allmännyttig ideell förening är under förutsättning att vissa angivna krav i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen är uppfyllda undantagen från beskattning av kapitalinkomster och för inkomster från näringsverksamhet som föreningen helt eller delvis själv bedriver.

Koncernbidrag - med skattekonsekvenser

För inkomster i föreningens dotterbolag finns det inte några undantag utan bolagets inkomster beskattas enligt vanliga regler.

Eftersom det som regel är en allmännyttig ideell förening som är moderföretag finns det inte någon möjlighet, att utan skattekonsekvenser, lämna koncernbidrag mellan de olika företagen i idrottskoncernen.

Detta blir särskilt tydligt nu när det blivit allt vanligare att föreningarna genom sina dotterbolag köper eller bygger arenor för att bedriva sin idrottsliga verksamhet men också för att skapa nya inkomstkällor genom att hyra ut lokaler i arenorna till olika företag och ibland även till kommuner.

Marknadspris gäller alltid

Alla ekonomiska transaktioner som sker mellan företagen i en idrottskoncern (oäkta koncern) måste ske till marknadspris. Detta gäller även priset på den hyra för arenan som dotterbolaget tar ut av föreningen/moderföretaget.

Om hyran inte är marknadsmässig ska dotterbolaget uttagsbeskattas för mellanskillnaden mellan den hyra som tagits ut och den marknadsmässigt beräknade hyran.

Skatteverket har i samband med kontroller av idrottsföreningar uppmärksammat flera fall där föreningar betalat en förhållandevis låg hyra för att använda dotterbolagets arena. Skatteverket har i dessa fall fattat beslut om att uttagsbeskatta dotterbolagen för mellanskillnaden mellan den hyra som föreningen betalat och den marknadsmässiga hyran.

Saknas marknadsvärden

Vad som kan räknas som marknadsmässig hyra är uppe till diskussion i samtliga ärenden. Enligt skattelagstiftningen är marknadsvärdet det pris som föreningen skulle ha fått betala på orten om man själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster från någon annan.

När det gäller kostnad för att hyra en arena saknas det nästan alltid jämförbara marknadsvärden på orten för privatägda arenor och marknadsvärdet måste då räknas fram på annat sätt.

Eftersom affärshändelsen (uthyrning av arena) ska ske på marknadsmässiga grunder är det Skatteverkets uppfattning att hyran ska vara affärsmässigt beräknad dvs täcka dotterbolagets kostnader.

Värdering väcker diskussioner

Till den beräknade självkostnaden bör även, enligt Skatteverkets uppfattning, läggas ett vinstpålägg eftersom det i kravet på marknadsmässigt även får anses ligga en viss vinst.

Skatteverkets värderingsmodell har väckt diskussioner och Skatteverket och föreningarna har olika uppfattning om hur värderingen av hyrorna ska göras.

Hur hyreskostnaden för arenor ska beräknas är nu en fråga för domstolarna. Hittills har Skatteverket fått stöd för sitt beräkningssätt även om vinstpålägget i vissa fall har satts ner.

Ingen hyra till underpris

När ideella idrottsföreningar väljer att bolagisera delar av sin verksamhet skapas nya skatterättsliga frågor. I och med att föreningen väljer att bilda en idrottskoncern uppkommer en möjlighet att flytta pengar mellan skattefria och skattepliktiga zoner.

Att hyra en arena av sitt helägda dotterbolag är en affärstransaktion som ska ske på marknadsmässiga grunder.

Dotterbolaget har inte någon möjlighet att föra över pengar till den ideella föreningen genom att hyra ut arenan till underpris.

Bolagiseringen ställer höga krav på kunskap både vad gäller skatterättslig och civilrättsliga regler vilket diskussionerna om arenahyror tydligt visar.

Pia Blank Thörnroos

Fakta

Skatteverket är partner till Idrottens Affärer och Pia Blank Thörnroos återkommer ideligen som krönikör. Hon är en erfaren skattejurist som ska ta upp en rad ämnen som berör skatter och idrott. Första inslaget handlade om den nya s k expertskatten. Senast gällde det agentens roll och nu handlar det om bolagiseringen i föreningar och hur hyreskostnader i arenor ska debiteras.

 


Läs också Dan Perssons syn på Skatteverkets synsätt. Klicka här!

I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.