"Bättre att satsa enbart på de bästa?"

”Frågan är om svensk idrott är så märkvärdig. Historiskt sett var det bättre förr. Och kommersiellt utvecklat, jo, i några idrotter, men långt ifrån alla. Kanske vi skulle satsa alla pengar på bara de allra bästa”, skriver Johan R Norberg, docent i idrottsvetenskap.
När vi betraktar oss själva har vi en benägenhet att avgränsa till sådana idrottsgrenar som är populära i Sverige – samt att våra internationella prestationer därefter delas med antalet invånare. Foto: Janerik Henriksson, Scanpix


Under det senaste året har jag haft förmånen att få utvärdera det svenska elitidrottssystemet. Uppdraget har varit lärorikt, inspirerande men ibland även lite konfunderande.

Hur bra är Sverige?

En fråga som vållat särskilt huvudbry är huruvida svensk elitidrott är framgångsrik eller inte.

Jag har nämligen mött idrottsledare som stolt deklarerat att den svenska elitidrotten är i yppersta världsklass – både rent resultatmässigt och i sin förmåga att utveckla unga talanger till fullfjädrade guldmedaljörer – men även ledare som bekymrat talat om förlorade positioner, hårdnande konkurrens och behovet av kraftigt ökade resurser för att hänga med i utvecklingen.

Båda beskrivningar är märkligt nog fullt rimliga. Detta beror på att det finns många sätt att jämföra länders idrottsliga prestationer – och att valet av mätmetod är starkt styrande för resultatet.

Som Bahamas och Jamaica

För de som vill framställa Sverige i positiv dager rekommenderas att bedömningen avgränsas till sådana idrottsgrenar som är populära i Sverige – samt att våra internationella prestationer därefter delas med antalet invånare.

Den metoden tillämpas gärna av små nationer – och den brukar ofta placera Sverige högt upp på rankinglistan tillsammans med länder som Bahamas, Jamaica och Norge.

Betydligt dystrare bild får den som nöjer sig med att räkna OS-medaljer. I Beijing hamnade Sverige på blygsamma 38:e plats räknat i antalet erövrade medaljer (fyra silver, ett brons).

Det var bättre förr

Anlägger vi dessutom ett längre historiskt perspektiv försämras bilden ytterligare. Sverige tillhörde nämligen de fem bästa länderna i varje olympisk spel under perioden 1912 till 1952 – med ett sådant perspektiv framstår utvecklingen sedan 1900-talets andra hälft som katastrofal.

Min poäng är dock inte att raljera. Däremot vill jag understryka att alla uttalanden om svensk idrotts internationella kapacitet baseras ytterst på beräkningsgrunder vilka alla är vinklade på ett eller annat sätt. I det avseende befinner sig sådana bedömningar alltid i en gråzon mellan fakta och värderingar.

För egen del undviker jag således helst uttalanden om svenska idrottsprestationer i förhållande till andra länder. Däremot diskuterar jag gärna den svenska elitidrottens faktiska utformning och existensvillkor.

Två små förbund och framgångsrika

Att Riksidrottsförbundet sedan år 2009 samlar in omfattande statistik i elitidrottsfrågor från sina medlemsförbund innebär dessutom att kunskapsläget idag är bättre än någonsin.

Mest anmärkningsvärd är den stora bredden. År 2010 fanns det sammanlagt 244 landslagstrupper i Sverige och 3024 landslagsaktiva. Drygt 2200 av dessa idrottare deltog i ett världsmästerskap eller motsvarande – och sammanlagt bärgades 203 medaljer (71 guld, 58 silver, 74 brons).

Mest framgångsrika var Mångkampsförbundets landslag i orienteringsskytte och Svenska Handikappidrottsförbundets trupp i simning med 13 respektive 10 medaljer.

Starkt kommersialiserad - nej

En jämförelse av förbundens landslagsutgifter visar på mycket stora skillnader. Högst utgifter redovisade fotbollförbundet (119 miljoner kronor) följt av skidförbundet (56,5 miljoner kronor) och ishockeyförbundet (34,7 miljoner kronor).

De allra flesta förbund sade sig emellertid ha betydligt lägre utgifter. Av sammanlagt 65 förbund med landslagsaktiviteter uppgav hela 49 av dem att de utgifterna inte var över 5 miljoner kronor.

Det finns således goda skäl att nyansera (den mediala) bilden av svensk elitidrott som en starkt kommersialiserad verksamhet. Det må stämma för vissa idrotter – men långtifrån för alla.

Kanske dags att tänka om

Det går inte att skönja några direkta samband mellan landslagens ekonomi och idrottsliga resultat. Förklaringen är givetvis att möjligheten till medalj påverkas av en rad svårbedömda faktorer såsom hur ofta mästerskap anordnas, konkurrensläget, länders idrottstraditioner och enskilda individers unika talang.

Men samtidigt är det onekligen lite lustigt att lilla racerbåtförbundet år 2010 lyckades med konststycket att både ta flest VM-medaljer (20 stycken) och samtidigt redovisa lägst landslagsutgifter av alla förbund (207 000 kronor).

Detta stämmer till eftertanke. Hur ska egentligen det svenska elitstödet fördelas? Är alla medaljer lika värda eller finns det vissa idrotter eller mästerskap som är viktigare än andra? Ska stora belopp riktas till ett fåtal, eller ska pengarna spridas brett över många idrotter?

Och vem ska göra denna bedömning?

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Olle Ekengren (inte verifierad)

tors, 2012-06-14 17:09

1. Elitstödet

Hur ska egentligen det svenska elitstödet fördelas? Är alla medaljer lika värda eller finns det vissa idrotter eller mästerskap som är viktigare än andra? Ska stora belopp riktas till ett fåtal, eller ska pengarna spridas brett över många idrotter? - - - - - Vi kan även fråga så här: 1. Ska det egentligen delas ut något elitstöd av statliga medel? 2. Om ja, i så fall varför? 3. Vem (utöver medaljören) har glädje av medaljen? 4. Finns det något sätt att konstatera sambandet mellan medaljskörden och den samhällsekonomiska nyttan? 5. Om staten vill spendera x kronor i syfte att öka prestige och export, vilka alternativa metoder finns det? - - - - - Tänkbara svar: 2.1 Medaljer ger ökad prestige i omvärlden. 2.2 Medaljer ger ökade exportinkomster, inkl. turistinkomster. Det är rimligt att anta att den eventuella ökningen av prestige resp. exportinkomster är proportionell mot antalet utövare av sporten i fråga, men även utövarnas ekonomiska och sociala status i de länder som är intressanta. Men detta är snarare en fråga som sponsorer ska ställa sig. Ett företag som har sin största marknad i USA ska inte lägga pengarna på att sponsra bandy-VM. Svar 3: Nyrekryteringen till breddidrotten kan stimuleras. Men kan inte samma rekrytering uppnås till mindre kostnad (LOK-stöd etc.) än vad medaljen har kostat? Svar 4: Troligen inte. Antalet hotellnätter kan öka/minska av alla möjliga orsaker. Svar 5: Den frågan överlämnas till forskningen. På sistone har det påståtts att "The Economic Man" inte existerar. Mycket möjligt. Men resonemanget om investering i jakt på medaljer följer gamla skolan. Om detta är feltänkt kvarstår endast att OS är skådespel för folket, utan avkastning på investeringen i medaljkandidater. Synd att inte pengarna fördelas lite jämnare, både på sportgrenar och i tiden. Då hade SVT haft råd att visa åtminstone någon match från Roland Garros.

Svenska Ishockeyförbundets licensnämnd underkänner SHL-laget Malmö Redhawks årsredovisning för säsongen 2018-2019 och tvingar ut laget i ett så kallat kontrollår säsongen 2019-2020.

Det innebär att Redhawks bokslut våren 2020 måste visa ett eget kapital på  minst 6 miljoner kronor, annars hotar omedelbar nedflyttning. Det har aldrig hänt tidigare att SHL-lag degraderats på grund av ekonomisk obalans.

"Kommunerna har slutat planera för idrott och fritid"

Många var överens vid ett seminarium i Almedalen på onsdagen, där Riksidrottsförbundet och Tankesmedjan Movium presenterade  en ny exempelsamling som belyser utmaningarna att planera för social hållbarhet och plats för idrott..

Det var förre fotbollsstjärnan och affärsmannen Kay Wiestål, 78, som initierade Victoriadagen i Borgholm på Öland. Ifjol tackade han för sig efter 40 år som ansvarig. Wiestål träffade kung Carl Gustaf XVI 1976 på dåvarande kändiskrogen Alexandra i Stockholm och lade fram sin idé att kronprinsessans födelsedag borde firas på Öland. Kungen nappade på förslaget.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Spelsajterna Betsson och Kindred ville ha tillgång till ATG:s spelpooler. Nu har Konkurrensverket sagt nej. ”Ett oerhört viktigt beslut i rätt riktning”, säger Hasse Lord Skarplöth, Chief Executive Officer på ATG.

SVT ska visa, och bevaka i stor skala de kommande tolv SM-veckorna. Allt enligt det program-koncept som public service-bolaget har initierat och backat upp i några år.

SVT är partner till RF och en rad specialförbund och det ligger i bolagets intresse att ge uppmärksamhet till arrangemangen såväl sommar som vinter.En mångfald av idrotter får möjlighet att exponeras sedan programidén vann kraft.  

Gränser existerar inte i denna orimliga värld, men fansen, då… Deras säsongsbiljetter, deras TV-abonnemang blir bara dyrare. 

Fotbollens silly season är som mest intensiv och varje dag rapporteras om både transfers och anbud, möjliga eller omöjliga.

Summorna och siffrorna fullkomligt galopperar i en sanslös oordning. Det är så mycket pengar att människor får svårt att räkna.