"Bättre att satsa enbart på de bästa?"

”Frågan är om svensk idrott är så märkvärdig. Historiskt sett var det bättre förr. Och kommersiellt utvecklat, jo, i några idrotter, men långt ifrån alla. Kanske vi skulle satsa alla pengar på bara de allra bästa”, skriver Johan R Norberg, docent i idrottsvetenskap.
När vi betraktar oss själva har vi en benägenhet att avgränsa till sådana idrottsgrenar som är populära i Sverige – samt att våra internationella prestationer därefter delas med antalet invånare. Foto: Janerik Henriksson, Scanpix


Under det senaste året har jag haft förmånen att få utvärdera det svenska elitidrottssystemet. Uppdraget har varit lärorikt, inspirerande men ibland även lite konfunderande.

Hur bra är Sverige?

En fråga som vållat särskilt huvudbry är huruvida svensk elitidrott är framgångsrik eller inte.

Jag har nämligen mött idrottsledare som stolt deklarerat att den svenska elitidrotten är i yppersta världsklass – både rent resultatmässigt och i sin förmåga att utveckla unga talanger till fullfjädrade guldmedaljörer – men även ledare som bekymrat talat om förlorade positioner, hårdnande konkurrens och behovet av kraftigt ökade resurser för att hänga med i utvecklingen.

Båda beskrivningar är märkligt nog fullt rimliga. Detta beror på att det finns många sätt att jämföra länders idrottsliga prestationer – och att valet av mätmetod är starkt styrande för resultatet.

Som Bahamas och Jamaica

För de som vill framställa Sverige i positiv dager rekommenderas att bedömningen avgränsas till sådana idrottsgrenar som är populära i Sverige – samt att våra internationella prestationer därefter delas med antalet invånare.

Den metoden tillämpas gärna av små nationer – och den brukar ofta placera Sverige högt upp på rankinglistan tillsammans med länder som Bahamas, Jamaica och Norge.

Betydligt dystrare bild får den som nöjer sig med att räkna OS-medaljer. I Beijing hamnade Sverige på blygsamma 38:e plats räknat i antalet erövrade medaljer (fyra silver, ett brons).

Det var bättre förr

Anlägger vi dessutom ett längre historiskt perspektiv försämras bilden ytterligare. Sverige tillhörde nämligen de fem bästa länderna i varje olympisk spel under perioden 1912 till 1952 – med ett sådant perspektiv framstår utvecklingen sedan 1900-talets andra hälft som katastrofal.

Min poäng är dock inte att raljera. Däremot vill jag understryka att alla uttalanden om svensk idrotts internationella kapacitet baseras ytterst på beräkningsgrunder vilka alla är vinklade på ett eller annat sätt. I det avseende befinner sig sådana bedömningar alltid i en gråzon mellan fakta och värderingar.

För egen del undviker jag således helst uttalanden om svenska idrottsprestationer i förhållande till andra länder. Däremot diskuterar jag gärna den svenska elitidrottens faktiska utformning och existensvillkor.

Två små förbund och framgångsrika

Att Riksidrottsförbundet sedan år 2009 samlar in omfattande statistik i elitidrottsfrågor från sina medlemsförbund innebär dessutom att kunskapsläget idag är bättre än någonsin.

Mest anmärkningsvärd är den stora bredden. År 2010 fanns det sammanlagt 244 landslagstrupper i Sverige och 3024 landslagsaktiva. Drygt 2200 av dessa idrottare deltog i ett världsmästerskap eller motsvarande – och sammanlagt bärgades 203 medaljer (71 guld, 58 silver, 74 brons).

Mest framgångsrika var Mångkampsförbundets landslag i orienteringsskytte och Svenska Handikappidrottsförbundets trupp i simning med 13 respektive 10 medaljer.

Starkt kommersialiserad - nej

En jämförelse av förbundens landslagsutgifter visar på mycket stora skillnader. Högst utgifter redovisade fotbollförbundet (119 miljoner kronor) följt av skidförbundet (56,5 miljoner kronor) och ishockeyförbundet (34,7 miljoner kronor).

De allra flesta förbund sade sig emellertid ha betydligt lägre utgifter. Av sammanlagt 65 förbund med landslagsaktiviteter uppgav hela 49 av dem att de utgifterna inte var över 5 miljoner kronor.

Det finns således goda skäl att nyansera (den mediala) bilden av svensk elitidrott som en starkt kommersialiserad verksamhet. Det må stämma för vissa idrotter – men långtifrån för alla.

Kanske dags att tänka om

Det går inte att skönja några direkta samband mellan landslagens ekonomi och idrottsliga resultat. Förklaringen är givetvis att möjligheten till medalj påverkas av en rad svårbedömda faktorer såsom hur ofta mästerskap anordnas, konkurrensläget, länders idrottstraditioner och enskilda individers unika talang.

Men samtidigt är det onekligen lite lustigt att lilla racerbåtförbundet år 2010 lyckades med konststycket att både ta flest VM-medaljer (20 stycken) och samtidigt redovisa lägst landslagsutgifter av alla förbund (207 000 kronor).

Detta stämmer till eftertanke. Hur ska egentligen det svenska elitstödet fördelas? Är alla medaljer lika värda eller finns det vissa idrotter eller mästerskap som är viktigare än andra? Ska stora belopp riktas till ett fåtal, eller ska pengarna spridas brett över många idrotter?

Och vem ska göra denna bedömning?

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Olle Ekengren (inte verifierad)

tors, 2012-06-14 17:09

1. Elitstödet

Hur ska egentligen det svenska elitstödet fördelas? Är alla medaljer lika värda eller finns det vissa idrotter eller mästerskap som är viktigare än andra? Ska stora belopp riktas till ett fåtal, eller ska pengarna spridas brett över många idrotter? - - - - - Vi kan även fråga så här: 1. Ska det egentligen delas ut något elitstöd av statliga medel? 2. Om ja, i så fall varför? 3. Vem (utöver medaljören) har glädje av medaljen? 4. Finns det något sätt att konstatera sambandet mellan medaljskörden och den samhällsekonomiska nyttan? 5. Om staten vill spendera x kronor i syfte att öka prestige och export, vilka alternativa metoder finns det? - - - - - Tänkbara svar: 2.1 Medaljer ger ökad prestige i omvärlden. 2.2 Medaljer ger ökade exportinkomster, inkl. turistinkomster. Det är rimligt att anta att den eventuella ökningen av prestige resp. exportinkomster är proportionell mot antalet utövare av sporten i fråga, men även utövarnas ekonomiska och sociala status i de länder som är intressanta. Men detta är snarare en fråga som sponsorer ska ställa sig. Ett företag som har sin största marknad i USA ska inte lägga pengarna på att sponsra bandy-VM. Svar 3: Nyrekryteringen till breddidrotten kan stimuleras. Men kan inte samma rekrytering uppnås till mindre kostnad (LOK-stöd etc.) än vad medaljen har kostat? Svar 4: Troligen inte. Antalet hotellnätter kan öka/minska av alla möjliga orsaker. Svar 5: Den frågan överlämnas till forskningen. På sistone har det påståtts att "The Economic Man" inte existerar. Mycket möjligt. Men resonemanget om investering i jakt på medaljer följer gamla skolan. Om detta är feltänkt kvarstår endast att OS är skådespel för folket, utan avkastning på investeringen i medaljkandidater. Synd att inte pengarna fördelas lite jämnare, både på sportgrenar och i tiden. Då hade SVT haft råd att visa åtminstone någon match från Roland Garros.

Sportbladet avslöjar att AIK: huvudstyrelse drabbas av två plötsliga avhopp. Ordförande Cecilia Giertta och ledamoten Lars Söderqvist backar och skälet uppges vara oenighet kring fakturor för uppemot en halv miljon kronor, 

Rögle ska förbli en elitklubb i ishockey. Mot den bakgrunden satsas 250 miljoner krnor för att bygga ut Carena arena i Ängelholm för att få en anläggning som uppfyller kraven.

Den nuvarande hallen blir sju meter högre, utökas med 3 450 kvm och det innebär att publikkapaciteten ökar med drygt 1500 platser och totalt  6 550 platser. Detta via nya balkongläktare, loger, ståplatser och större restaurangytor. Och inte minst, en tredje träningshall med anslutning till arenan tillkommer.

Från  tv-studion i Mora guidar Johanna Ojala och Clara Henry just nu tittarna igenom den första Hemmavasan-dagen. Redan vid tiotiden på lördagsförmiddagen hade över 5 300 av de hittills drygt 14 600 anmälda startat sitt lopp, för att på sin egen hemmaplan cykla eller springa sitt lopp i Vasaloppets Hemmavasan, som pågår fram till lördag 22 augusti kl 24.00. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

SDHL och SHL har tecknat ett nytt samarbetsavtal som ger den svenska damhockeyligan miljoner i flera år framöver.

– Det här skapar en trygghet för damligan att kunna utvecklas, säger Agne Bengtsson, SDHL:s ordförande.

Handbollsmålvakten Johan ”Hubbe” Sjöstrand räddar inte bara bollar. Han vet hur man kryssar i travkuponger. ”Hubbe” har varit utlandsproffs sedan 2009 men svensk travsport har han järnkoll på. På V75 på Bollnäs i helgen fick hans andelssystem in sju rätt. Utdelning: 5 007 965 kronor.

Varje andel kostade 385 kronor. 51 andelsköpare kunde kvittera ut 99 959 kronor. 5-miljonersvinsten var den största i landet.

SVT och TV4 gör gemensamma affärer igen.  Den 14 augusti är det säsongspremiär för friidrottens  Diamond League – och nu står det klart att tävlingarna ska sändas av båda bolagen, Inte bara i år utan det nya avtalet gäller de kommande fem säsongerna.