Vad vill Reinfeldt med idrotten?

En av de viktigaste idrottspolitiska frågorna just nu handlar om statens framtida stöd till svensk elitidrott. Många nationer väljer att satsa allt större resurser och de politiska beslutsfattarna får ett ökat inflytande i elitidrottsfrågor. Det är det väl ändå ingen fara för i Sverige?
Frågan är vad Filip Reinfeldt vill med svensk idrott? Foto: Henrik Montgomery,Scanpix

 

Statens framtida stöd till svensk elitidrott har en bakgrunden i att regeringen år 2009 beviljade sammanlagt 212 miljoner kronor till en samlad och flerårig elitsatsning. Medlen avsåg perioden fram till 2012.

Frågan är om regeringen avser att tillföra elitidrotten nya medel inför nästa år. Kommer den samlade elitsatsningen att förlängas?

Stora behov av resurser

Att idrottsrörelsen hoppas på nya resurser för att förlänga elitidrottssatsningen är inte förvånande. Att utveckla en samlad och effektiv organisation för svensk elitidrott kräver långsiktighet och tålamod. Därtill är resursbehoven stora bland landets många förbund, klubbar och elitaktiva.

Men samtidigt finns det flera dilemman inbyggda i idén om ett öronmärkt elit- och talangstöd inom ramen för statens idrottspolitik. I detta sammanhang vill jag lyfta fram två aspekter – båda med koppling till frågan om idrottsrörelsens självständighet.

Det första dilemmat handlar om konflikten mellan öronmärkta bidrag och idrottsrörelsens inflytande i anslagsfrågor. Riksidrottsförbundets har sedan länge drivit en hård kamp om att själv få avgöra hur det statliga idrottsstödet ska fördelas internt mellan medlemsförbund och ändamål. Denna strävan har även gett resultat.

Ett motstridigt självbestämmande

Merparten av dagens statsbidrag på cirka 1,8 miljarder kronor är numera hänfört till en övergripande budgetpost (för ”verksamhet av gemensam natur”) som RF i stor utsträckning förfogar över själv.

Men priset för detta självbestämmande är att det idag tenderar att framstå som lite motstridigt av idrottsrörelsen att både försvara ett stort inflytande över bidragsfördelningen och samtidigt efterlysa nya statliga medel till utpekade satsningar.

Risken är nämligen stor att regeringen bemöter sådana propåer med påpekandet att idrottsrörelsen givetvis har full frihet att göra sina egna prioriteringar – men inom rådande budgetramar.

Förändringens vind

Det andra dilemmat handlar om de långsiktiga konsekvenserna av en statlig idrottspolitik med uttalat mål att stärka svensk elitidrotts internationella konkurrenskraft.

Här är problemet att forskning visat två tydliga förändringsprocesser inom den internationella toppidrotten.
• Den första är att många nationer idag väljer att satsa allt större resurser för att stärka sina elitidrottares förutsättningar att lyckas i internationella mästerskap.

• Den andra processen är att de politiska beslutsfattarna i dessa länder ökat sitt inflytande i elitidrottsfrågor – exempelvis med avseende på vilka idrotter som ska få stöd och vilka som inte ska få det.

Mera pengar - mer makt

Dessa processer är i mångt och mycket två sidor av samma mynt. Ett ökat statligt elitidrottsstöd är ju ytterst ett uttryck för att statliga företrädare uppfattar medaljer och segrar som allt mer viktiga i en samhällelig mening.

Av just det skälet ligger det även nära till hands för beslutsfattarna att vilja öka sitt elitidrottsliga inflytande i syfte att säkerställa kontroll och hög måluppfyllelse.

Men det är definitivt inte en utveckling som är förenlig med svenska idrottspolitiska traditioner, som kännetecknas av stor självständighet för idrottens egna sammanslutningar och begränsad statlig styrning.

För idrottsrörelsen blir frågan följaktligen - är det möjligt att argumentera för att svensk elitidrott är viktig nog för att höja det statliga idrottsstödet – men samtidigt oviktig nog för att inte öka statens idrottspolitiska engagemang och styrning?

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Vågar jag? (inte verifierad)

lör, 2012-06-30 15:37

1. Bidragspolitik

Om jag får välja mellan att "vi" tar medalj i min favoritsport och ett lönebidrag till juniortränare i samma sport för ett belopp som motsvarar vad medaljen kostade, så föredrar jag tränarbidraget. Det håller inte att enbart förlita sig till ideella tränare.

Drygt 4000 föreningar och förbund har sökt om stöd  för närmare 1,3 miljarder. I dag avslöjade Riksidrottsförbundet hur stort idrottens verkliga behov ärpå grund av Corona. Klubbar och förbund har önskemål om mycket mer pengar än vad statens anslag om 500 miljoner täcker. 

Nu får RF en synnerligen svår uppgift att fördela regeringens krispaket till idrottsrörelsen. Det står klart att många blir utan pengar eller får mycket mindre än vad de har förhoppningar om.

HL-laget Örebro HK är Sveriges mest publikdragande lag. Det visar Idrottens Affärers genomgång av den så kallade beläggningsgraden på ishockeyns och fotbollens arenor. Med beläggningsgrad avses det antal stolar som är sålda vid varje matchtillfälle.

Apropå publiksiffror och betydelse: I diskussionen om när fotbollen kan återstartas är det centrala för SEF-klubbarna, Allsvenskan och Superettan, att rädda det nya TV-avtalet.  Uppgörelsen med sändande Discovery garanterar klubbarna 700 miljoner kronor årligen under sex år.

Att sex förbundsordförande tydliggör betydelsen av motionsloppen för deras förbund och för idrottssverige stärker RF i arbetet mot regeringen. Ett arbete som sedan tidigare fokuserar på att skapa villkor för föreningar och förbund att kunna utveckla och driva lopp och andra event med skäliga villkor. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Onsdag morgon och två dagar kvar till beskedet – att idrotten tillåts leva och verka. Det är vad åtskilliga i alla fall vill tro inför Folk och Hälsomyndighetens utlovade svar på idrottens samlade vädjan om att få inleda träning och tävlingar.

Och vad händer då denna morgon? Jo, maillådan domineras av nyheter från företag som vill berätta om nya sponsoraffärer. Det om något är ett bevis på en förväntan och ett uppvaknande.

Statistik från Skatteverket visar en förflyttning av spelare. Men de har inte till nätkasino, utan många föredrar spel på hästar

Under våren har socialförsäkringsministern fört fram bilden av att spelandet på nätkasino ska ha ökat kraftigt under den pågående pandemin. Några fakta för detta påstående har inte presenterats, menar BOS (branschföreningen för onlinespel i ett uttalande.

Svenska Fotbollförbundet, SvFF, hotar med repressalier mot distriktsförbund vid fortsatt samarbete med streamingtjänsten Solidsport.

Flera stora förbund som Skåne, Västergötland och Småland har efter förbundets påtryckningar tills vidare avbrutit all samarbete – och därmed har distriktets mindre klubbar förlorat chansen till  värdefulla tillskott till klubbkassan. Extra värdefullt nu i corona-tider.

Under måndagen höll Cas, Idrottens skiljedomstol, en hearing med Saman Ghoddos och Östersunds FK. Anledningen känner ni till. Ghoddos underskrift med den spanska klubben Huesca, kovändningen till ett nytt kontrakt med franska Rennes som till slut blev ett kontrakt franska Amiens. Någon dom i ärendet kom inte.