"Därför är publiken inte vinnare"

Att intresseföreningar försöker påverka och förenkla tillvaron för sina medlemmar är självklart. Ett exempel på detta har spridits i media de senaste dagarna. Det rör det intressanta märkesbyggarredskapet sponsring.
En biljett till Nya Parken i Norrköping skulle aldrig kunna bli dyrare mer än marginellt, hävdar Christer Löfgren i sin krönika. Här jublar Norrköpings tvåmålsskytt Gunnar Heidar Thorvaldsson vid slutsignalen för den allsvenska segern. Foto Stefan Jerrevång , Scanpix


Sysslar man med varumärken vet man att ett ofta använt redskap i märkesbyggande är sponsring.

Sponsring ibland allmosor

I vissa fall gränsar sponsring till allmosor, i andra fall handlar det bara om exponering och i bästa fall är sponsringen så genomtänkt att det handlar om verkligt märkesbyggande genom de associationer som kopplingen till den sponsrade verksamheten medför för varumärket.

Sponsring är väsentligt såväl för företagen som använder redskapet, som för mottagarna av pengarna som fungerar som redskap.

När en undersökning av Sponsring Insight, utförd på uppdrag av Sponsrings- och Eventföreningen, presenteras, betonas vikten av sponsring på ettlustigt sätt. Sponsringsintäkterna ställs nämligen i relation till biljettpriser och det basuneras ut att utan sponsring, skulle biljettpriserna öka markant, i de flesta fall med flera hundra procent. 

Annars räcker inte pengarna

Idag är de flesta medvetna om att sponsring är ett måste för att man skall kunna bedriva elitidrott, och i de sporter där lönenivåerna imponerar, är det självklart så att sponsringen är central. I den oerhört penningstinna fotbollen är även tv-avtal en central byggkloss, men utan sponsring räcker inte pengarna till.

I Spanien har bristen på centrala tv-avtal inom fotbollen, och därmed jämnt fördelade tv-pengar, medfört att två klubbar lever sitt eget liv såväl ekonomiskt som resultatmässigt, jämfört med övriga spanska klubbar. 

Flyttar vi hem till svensk mark är fördelningen bättre och sponsringspengarna av större betydelse.

Årsredovisningar förklarar

En titt i årsredovisningarna för storklubbarna AIK och IFK Göteborg visar följande:

- AIK särredovisar så att man kan se att spelarlönerna har legat på cirka 27-28 miljoner kronor per år de senaste åren, medan löner för all övrig personal kommer upp i drygt 20 miljoner kronor sammanlagt. Om man tar bort intäkter av spelarförsäljningar, som varierar kraftigt, så fördelas intäkterna, rejält avrundat, om 80-90 miljoner kronor på 30 miljoner för matcher, biljetter m.m., och 25 miljoner för sponsring.

- IFK Göteborg har ett annat redovisningsupplägg, och - rejält avrundat – kostar elittruppen totalt runt 35 miljoner kronor. Även deras intäkter utöver spelarförsäljningar ligger på runt 90 miljoner, varav både matchintäkter, biljetter m.m., och sponsring varierar runt 30 miljoner kronor.        

Inga tidningar, inga toppmatcher

Alla inser snabbt att ingen ekonomiansvarig på en elitklubb skulle ens överväga att försöka lyfta över en total intäktsbrist på sponsringssidan till matchintäkter och biljettpriser. Det är fullständigt orealistiskt och ett rent filosofiskt resonemang.

Skulle man försöka hitta en motsvarande undersökning på ett annat område, kan man ta reda på hur mycket lösnummerpriset på tidningar från Expressen och Aftonbladet skulle bli om tidningarna stod utan annonser.

Svaret är precis som för fotbollsklubbarna; det skulle inte finnas några tidningar att köpa. Alltså heller inga toppmatcher att gå på i fotboll.

Sponsrings- och Eventföreningen får hitta bättre infallsvinklar än så här om man vill lyfta fram sponsringens betydelse. Det här gav bara ett intryck av desperation, och så illa ute är väl ändå inte sponsringen som märkesbyggarredskap respektive intäktskälla.     

Christer Löfgren

Chefredaktör vid Brandnews

Alla 24 nationer som kvalificerar sig till EM 2020 får 100 miljoner kronor från Uefa. Sveriges 2-0 mot Rumänien betyder 100 miljoner till Svenska fotbollförbundet. För VM-platsen i Ryssland fick SvFF 86 miljoner.

Att Ola Serneke är en byggherre på offensiven och står bakom en unik multihall i Göteborg där han också är på väg att uppföra en skyskrapa är känt vid det här laget.  Nu är han också på väg att liera sig med Fotbollförbundet och Järfälla kommun i syfte att göra en extrem fotbollssatsning av internationellt snitt.

En nyckelroll har förre landslagsspelaren Patrik ”Bjärred” Andersson, som numera är affärsutvecklare på Serneke Projektutveckling.

I veckan tillkännagav Svenska Spel hur kampanjen Gräsroten ger svensk idrott 50 miljoner. Men inte nog med det. Sedan 2016 har Svenska Spel bidragit med 10 000 kr per månad under fotbollssäsongen till olika samhällsinsatser i de allsvenska klubbarna via prispengar från Månadens spelare. Under 2019 har också Månadens spelare i Superettan fått skänka sina prispengar till samhällsengagerande projekt. Totalt handlar det om 300 000 kr

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsföreningen Gatans Lag fick ta emot Volvo Car Sveriges och Svenska Fotbollförbundets stipendium ”Number 10” på en miljon kronor under Fotbollsgalan – Det känns helt fantastiskt . Gatans Lag finns till för de som vill ta sig ur missbruk, hemlöshet och kriminalitet och med det här stipendiet kan vi hjälpa så många fler, säger Sofie Nehvonen, tillträdande verksamhetsansvarig.

Bandyfinalerna fortsatt i SVT

Lördag 21 mars 2020 spelas bandyns SM-finaler på Studenterna i Uppsala. Nu är det klart att det blir direktsändning i SVT, inte bara 2020 utan även ytterligare tre år framåt (2020-2023). "En svensk idrottsklassiker och vi vill satsa här, säger SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson.

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.