”Är du lönsam lilla vän?”

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Barns idrott tenderar att bli en fråga om hushållens ekonomi. Akademier eller idrottsskolor växer i snabb takt. Vad sägs om tio träningspass för 13 000 kr. Var är vi på väg, frågar sig Johan R Norberg.
Ungdomar vill allt mera delta på idrottsskolor av olika typ. Men vad sker då med föreningen där ledarna ofta jobbar ideellt? frågar sig Johan Norberg. Foto: Scanpix

 

För en tids sedan erbjöds jag att medverka i en antologi om utvecklingstendenser i den ideella sektorn. Jag accepterad med glädje. Det är alltid viktigt att idrotten finns representerad i sådana sammanhang.

Kommersiella träningsläger

Dessutom såg jag ett utmärkt tillfälle att kommentera ett högst aktuellt ämne - framväxten av en affärsmässigt bedriven barn- och ungdomsidrott.

Jag tänkte givetvis främst på de många kommersiella träningsläger som börjat anordnas under senare år – eller ”camps” som de vanligtvis kallas.

Mest känt är kanske Stadium Sports Camp som anordnas i Norrköping varje sommar i samarbete mellan företaget Stadium Sports Camp AB, Norrköpings kommun och lokala idrottsföreningar.

6 000 barn/betalande

Under 2011 deltog över 6 000 barn i lägrets uppsjö av idrottsaktiviteter: från fotboll och ishockey till brottning, dans och gymnastik. För 2013 ligger avgiften på strax under 3 000 kronor – och redan nu är vissa pass fullbokade.

Förutom lägerverksamhet så finns det andra affärsmässigt arrangerade idrottsaktiviteter för barn och unga. Till exempel har Aktiebolaget Svenska Idrottsfrämjandet funnit en nisch i lekfulla idrottsaktiviteter för de yngsta (4-9 år) under epitetet Knatteskutt.

För fotbollsentusiaster finns Svenska fotbollsakademin som bland annat erbjuder individanpassad fotbollsträning med professionella instruktörer. Det lyxigaste alternativet består av tio träningspass á 90 minuter plus matchanalyser, handlingsplan m.m. för en totalkostnad av 13 000 kronor.

Barn eller kunder?

Min idé var ganska enkel. Först och främst ville jag visa att kommersiell idrott inte längre enbart handlar om medaljer, mästerskap och stora publika evenemang.

Men dessutom ville jag diskutera vad som händer med en idrottsverksamhet när de unga får rollen som kunder snarare än medlemmar.

Höjs exempelvis kraven på kvalitet i de ungas träning om ledarna tar betalt för sitt arbete istället för att verka ideellt? Och förändras själva verksamhetens utformning?

Idrottens förmår inte leverera

Enligt företrädarna för Knatteskutt ska deras aktiviteter ses som lekfulla och kravlösa alternativ till den traditionella föreningsidrottens snävare fokus på prestationer och tävling. Samtidigt visar studier av kommersiella idrottsläger att selektion och ”toppning” sällan förekommer av det enkla skälet ungarna har betalat för att få idrotta och inte agera bänknötare.

Det är intressant eftersom det antyder att landets idrottsföreningar inte alltid lyckas leverera den lekfulla och breda barn- och ungdomsverksamhet som utgör idrottsrörelsens främsta signum – och att det därmed uppstått ett tomrum för marknaden att fylla.

Jag berättade om mina idéer för en god vän och forskarkollega, Karin Redelius, pedagog och prorektor på Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm. Hon kontrade snabbt med att den nya affärsverksamheten inte enbart utfördes av kommersiella idrottsföretag – utan att även idrottsföreningar börjat möta den nya konkurrensen med egna kundliknande strategier.

"Hyr in en tränare!"

Inte minst i storstäderna har många större fotbollsklubbar hoppat på trenden att anordna camps, akademier och extra träning (s.k. spelarutbildning) mot särskild betalning.

En klubb har även utvecklat konceptet ”Hyr in en tränare till ditt lag!”  där knattelag som till vardags tränas av (outbildade och oerfarna) föräldrar under en tid kan få tillgång till en professionell instruktör. Kostnad? Drygt tusen kronor per tillfälle – och med möjlighet till mängdrabatt.

Frågan är hur dessa utvecklingstendenser ska tolkas. Kommer de nya avgiftsbelagda aktiviteterna att leda till ökade kostnader för hushåll med idrottande barn?

Vad blir konsekvensen?

I framtiden kan plånboken avgöra om barn idrottar eller ej. Eller kommer den ökade konkurrensen snarare att leda till ökad pluralism och idrottsliga valmöjligheter?

Och hur påverkas idealiteten inom föreningsidrotten? Finns det ledare som även framöver är villiga att jobba gratis även om tränaren bredvid är avlönad?

Kanske viktigast av allt – det kanske är så att förutsättningarna undermineras för dagens offentliga stöd till barn- och ungdomsidrotten om föreningarna inte bara ser som sin uppgift att erbjuda idrott åt sina medlemmar, utan också att sälja idrott till potentiella kunder.

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Jonas (inte verifierad)

tors, 2012-11-08 10:04

1. Kommerciella krafter inte per definition = onda krafter

Du nämnar Stadium Sports Camp (SSC) i artikeln och där känner jag mig manat att komplettera lite. Stadium Sports Camp drivs som ett eget bolag där ett eventuellt överskott stannar inom bolaget till vidareutveckling av campen alternativt tillgodoser de medverkande föreningar och förbund direkt. Det är ett samarbete som stötter idrottslivet i Norrköping enormt men som även gagnar idrottande i hela landet. Kostnaden på knapt 3000 för en vecka, där all mat, logi, träning och flertalet andra aktiviteter ingår är i mina ögon inte en hög kostnad. SSC är ett exempel på hur den kommerciella världen och idrotten kan mötas på ett exemplariskt sätt och utvecklas tillsammans. Skulle varje idrott försöka matcha innehåll och den upplevelse som alla barnen får genom en vecka i Norrköping, skulle kostnaden med garanti öka rejält. Med Stadium som samlingskraft och part i det hela skapas en arena för samarbete på tvärs av idrotterna - något som annars inte ses ofta. Att köpa in kompetens till ett knattelag behöver kanske inte göras i som Fredde i Solsidan och inkludera Henke Larsson.. Men tusentals föräldrar som står och voacher utan djupare kunskap och tid att prioritera flertalet helger för att skaffa sig denna, ja då kan det kanske vara ett lyft för alla inblandade att köpa in kompetens när det passer. Flexibilitet och kunskapsökning - det kan man nog inte alltid förvänta sig ska vara gratis. Att idrotten utmanas av kommerciella krafter behöver i min optik inte vara negativt. Det är i alla fall sällan man hör ekonomer argumentera för att en fri marknad ledar till högre priser i slutändan?

lasse b (inte verifierad)

tors, 2012-11-08 11:17

2. där marknaden råder är det

där marknaden råder är det marknadsgycklarna som drar till sig det största intresset

Ola H (inte verifierad)

tors, 2012-11-08 11:41

3. Privata race

Gräset är alltid grönare på andra sidan. Egen privat tränare har blivit otroligt vanligt i flera individuella sporter, som tex tennis. Klubbens verksamhet/tränare anses för dålig och för lite. Pappa köper egen tränare som vill profilera sig. Två saker glöms ofta... 1. vill barnet? 2. Oavsett tränare så representerar spelaren föreningen vid tävling.

Jonas Persson (inte verifierad)

tors, 2012-11-08 12:07

4. ''Höjs exempelvis kraven på

''Höjs exempelvis kraven på kvalitet i de ungas träning om ledarna tar betalt för sitt arbete istället för att verka ideellt? Och förändras själva verksamhetens utformning?'' Mitt svar: Ja och Ja. Så fort du betalar pengar för något vill du se resultat. Altså förändras idrottandet. Leken försviner och alvaret börjar. Som många vet så räcker det inte med en gång möta trännaren. Utan för se resultat så krävs det ett flertal gånger. Personligen så tippar jag på en 20 gånger. För att man som trännare, ska lära känna atleten och sedan börja bygga upp ett fungerande pass för honom/henne. Vilket även resulterar till att det blir en familje kostnader kring 10tkr. För att kanske få se resultat, vilket göre att man sätter höga krav på barnen. Då kan vi ställa oss frågan igen. Vart tog den Svenska modellen vägen där barn upp till 12års ålder ska se sport som en lek?
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.