När rätt plötsligt blir fel...

Nu är vi där igen. Ett avtal gällde inte i själva verket. Det visar hur viktigt det är med juridiskt hållbara avtal, inte minst beroende på sportindustrins stora kommersiella värden, skriver Karl Ole Möller.
Avtalstvisten runt Marcus Nilson får konsekvenser. Allra mest måste kontrakten med mycket högre noggrannhet. Foto TT Nyheter

 

Under veckan har Arbetsdomstolen i en vägledande dom mellan hockeyspelaren Marcus Nilson och Djurgården Hockey visat betydelsen av rätt formulerade kontrakt.

Ett typiskt kontrakt

Domen får konsekvenser för många aktörer inom idrottsindustrin, inte bara inom hockeyvärlden.

I de flesta inhemska lagsporter tecknar klubben och den enskilda spelaren tidsbestämda anställningsavtal, t ex för ett visst antal säsonger i SHL eller Allsvenskan, etc.

Just de här avtalen ger vanligen parterna inte någon ensidig rätt att säga upp avtalet innan avtalsperioden har löpt ut. Har en klubb kontrakterat en spelare för ett visst antal säsonger, så är avtalet gällande så länge som spelaren fullgör sina skyldigheter enligt spelaravtalet, om inget annat har avtalats.

Arbetsdomstolen gör alltså ingen skillnad på spelaravtal inom idrotten och sedvanliga anställningsavtal för andra branscher. Lagen om anställningsskydd (och i vissa fall tillämpliga kollektivavtal) med dess omfattande skyddsregler för den anställde är alltså tillämplig även för anställda idrottsmän på samma vis som andra löntagare.

Klara regler

Lagen om anställningsskydd (LAS) ger möjlighet att låta en arbetsgivare säga upp ett tidsbestämt avtal i förtid genom avskedande. Detta förutsätter dock att den anställde allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt anställningsavtalet.

Om arbetsgivaren vill säga upp avtalet i förtid av någon annan anledning, så måste det alltså uttryckligen anges i anställningsavtalet.

I den aktuella tvisten hade Marcus Nilsson anställts som hockeyspelare i Djurgården Hockey under perioden oktober 2010 – april 2014. Djurgården Hockey avslutade dock anställningen redan den 30 april 2012, dvs. två år före avtalstidens utgång.

Särskild bestämmelse saknades

Djurgården menade att anställningsavtalet upphörde till följd av att klubben flyttades ner från Elitserien (dagens SHL) till Allsvenskan. Enligt Djurgården framgick det bl a av avtalets rubrik att anställningen endast avsåg spel i Elitserien. Även avtalets ekonomiska konstruktion talade för att anställningsavtalet endast skulle gälla för spel i Elitserien.

Arbetsdomstolen konstaterar i sin dom att både Marcus Nilson och Djurgården vid anställningens inledning utgått från att Djurgården under avtalsperioden skulle spela i Elitserien. Även avtalets rubrik och de ekonomiska villkoren talar för att Djurgården skulle spela i Elitserien de kommande säsongerna.

Avtalet innehåller dock ingen särskild bestämmelse om vad som skulle ske med anställningsavtalet om Djurgården åkte ur Elitserien. Den som påstår att ett avtalsvillkor föreligger har oftast den s k ”bevisbördan” för att så är fallet.

Djurgården har alltså inte lyckades bevisa att det fanns ett sådant särskilt villkor i anställningsavtalet och därför konstaterar Arbetsdomstolen att Djurgården gjort en oberättigad hävning av avtalet som får jämföras med ett avskedande.

Mallen kom från SHL...

Eftersom Djurgården inte haft någon grund för avskedet tvingas klubben utge såväl ekonomiskt (utebliven lön) som allmänt skadestånd till Marcus Nilsson.

Djurgården har hänvisat till att man använt sig av en avtalsmall som tagits fram av SHL och som används av samtliga klubbar i SHL. Den mallen saknar bestämmelser om vad som ska ske med anställningsavtalet om klubben skulle degraderas till lägre division som kanske inte alls motiverar de höga löner som betalas ut till spelare på Elitserienivå.

Hela fallet pekar åter på vikten av att se över sina skriftliga avtal och se till att så noga som möjligt reglera de olika situationer och speciella bestämmelser som man vill införa i avtal.

Inte ens en avtalsmall kan man lita på.

Karl Ole Möller

AIK Bandyförening och SvartGul Bandy utreder just nu av Skatteverket. Det handlar om från vilket konto spelarnas och ledarnas löner har kommit. ”Jag har hela tiden tyckt att det är fel eftersom det inte är SvartGul Bandy som betalat ut lönerna utan att det är föreningen som har gjort det”, säger Ingemar Andreasson, handläggare på Skatteverket, till SVT Sport.

Åbytravet byter vd.Johan F Lundberg får lämna sin roll och ersättare blir förre vd:n Kenneth Thollström. 

– Efter flera år av tunga investeringar måste vi ta ett steg framåt och lägga ökat fokus på lönsamhet och förbättrade intäkter, säger ordföranden Fredrik Tenfält. 

SKF fortsätter som huvudpartner till Gothia Cup. Det nya avtalet sträcker sig till 2022 och parterna tittar nu på hur de kan utveckla det nära samarbetet som byggts upp under många år. Högt upp på önskelistan: en utbyggnad av SKF Arena på Heden till nästa sommar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”  The same procedure as last…”. Det passar sannerligen in på rättighetsföretaget ISP Sport under de här dagarna. Lagom som de nya avtalen för SHE, damhandbollen, hade avslöjats kom nästa presentation. ISP har snickrat ihop en överenskommelse mellan Kopparbergs/Göteborg FC och Prioritet Finans.

Svenska sporträttighetsagenturen Spring Media har inlett ett samarbete med Red Bee för att lansera Wnited /juːˈnaɪtɪd/– världens första globala streamingtjänst tillägnad damfotboll. Presentationen skedde på måndagen under Sportel Monaco. 

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.