En affärsmodell för trender

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Våren har kommit tidigt i år och den är efterlängtad. Av alla oss vanliga dödliga men särskilt av verksamheter som bara bedrivs under årets ljusa månader. Som exempelvis golf.
30 procent av landets golfspelare spelade inte mer än en till fyra ronder i fjol. Ett problem samtidigt som de inte sliter på banan. Att läsa trender och beteenden vore något för Sveriges Medlems- och Klubbinstitut. Foto: TT

 

Golfklubbarna, vars säsong är beroende av vädrets makter, tackar nog desamma att gräset redan är grönt på hemmabanan och inte bara på andra sidan. Medan vi går runt och påtar bland påskliljor och konvaljer och funderar på hur många ronder vi kommer att gå i år, undrar klubbarna över hur medlemsstatistiken kommer att se ut.

Anhängarna försvinner ändå

För att förbättra siffrorna är man i full gång med att putsa greener, fräscha upp klubbstugan, bestämma vilken typ av hamburgare som ska serveras i restaurangen och inte minst hitta på erbjudanden som ska locka oss till klubben. Verksamhetsutveckling helt enkelt.

Hur ambitiösa och kompetenta golfklubbarna än är på drill & fill eller i frågan om vilken Torogräsklippare som är hetast just nu kvarstår det faktum att klubbarna är beroende av vädret. Vi spelar mycket golf om solen skiner och väldigt lite om temperaturen är ensiffrig. 2013 var därför ett bra år för svensk golf. 

Men det finns andra och större trender i samhället som påverkar golfindustrin. Oavsett att antalet golfrundor totalt sett ökar minskar antalet medlemmar i klubbarna. Det är inte unikt för golfen eller ens idrotten utan även politiska partier, studieförbund och intresseorganisationer tappar anhängare i de flesta fall. Tendensen är tydlig inte bara i Sverige. Till och med i golfens hemland, Skottland, ser man samma dystra utveckling. 

Många spelar få ronder

På Scottish Golf Unions (SGU) årliga konferens tidigare i år presenterade generalsekreteraren Hamish Grey statistik som pekade i den här riktningen. År 2016 uppskattar man att ”nomadic golfers” (spelare utan klubbtillhörighet) för första gången kommer att överstiga antalet medlemmar. Antalet spelade ronder är därför ganska stabilt.

Både Svensk Golf (SGF) och SGU brottas med frågorna och även om förutsättningarna skiljer sig åt har de samma utmaningar framför sig: På vad skall vi bygga Golfens framtida attraktivitet och hur skapar vi nya affärsmodeller för klubbarna?

En modell som naturligtvis diskuteras är att golfarna betalar utifrån hur mycket de spelar. Det låter rimligt för mig som inte ens kommer upp i fyra ronder per år. Jag vågar knappt kalla mig golfare med tanke på mitt minst sagt blygsamma spelande. Men jag är inte ensam. 30 procent av golfarna i Sverige bokade mellan en och fyra ronder förra året. 

Golfklubbens "bästa" medlem

Varje år kommer jag således fram till att ett medlemskap inte lönar sig. Kostnaden mätt i kronor per runda blir för hög. Jag är, i år igen, en nomadspelare. Precis en sådan som bygger trenden. Den inbitne golfaren med hög närvaro däremot fortsätter glatt att betala in sin medlemsavgift. För henne är kostnaden per runda fortfarande låg.

Att betala efter antal rundor må gynna mig som sällanspelare men för klubben kan det bli en dyrköpt historia. Golfklubben gynnas faktiskt (ekonomiskt) av att så många som möjligt betalar medlemsavgiften men att de spelar så lite som möjligt. Få spelare innebär mindre slitage på banan, lägre personalkostnader och liten administrationsbörda. 

Att spelarnas konsumtionsmönster skiljer sig åt är en sporrande uppgift i sig. Men ännu mer intressant är hur golfen kommer att exploatera den guldgruva som SGF sitter på. Nämligen den stora mängd information som lagrats i Golfens IT-system (GIT) de senaste tio år. Den databasen betraktas med avund från vårt jämförelseland i väster. I Skottland finns i bästa fall ett bokningssystem på klubbarna men resan till ett nationellt informationssystem är nästan lika lång som min väg till scratch-spelare.

Här finns svaren

Nya affärsmodeller – inom idrotten och utom den, bygger på att vår förmåga att bearbeta stora mängder data. ”Big data” som ofta används som uttryck är på väg att förändra vårt sätt att mäta och förstå världen och därmed också ge förutsättning åt nya affärsmodeller.

En avgörande faktor för om man kommer att lyckas är att algoritmerna är fininställda och att all information finns tillgänglig och av hög kvalitet. Men ännu viktigare är att den går att tolka. För det krävs både statistiker och analytiker. 

I datamängderna finns mönster som pekar på samband som i första hand inte är självklara. Att samköra GIT och SMHI:s databaser är en naturlig början. Men sedan bör man koppla in arbetslöshetssiffror, konsumtionsmönster från andra branscher, inkomstförändringar, föräldraledigheter, pensionsstatistisk och barnafödande. 

Söker man svar på varför medlemskapen minskar behöver man kunna ställa relevanta frågor. De frågorna handlar sällan om förhållanden inuti golfklubben utan snarare om det som händer på utsidan. 

Kanske skulle idrotten i stort, inte bara golfen, behöva ett SMKI, ett Sveriges Medlems- och Klubbinstitut? För att bevaka och förstå de verkligt viktiga klimatförändringarna?

Camilla Hending

Bertil Garpenholt (inte verifierad)

fre, 2014-04-18 08:43

1. Golfen och dess utveckling

Ytterligare en omvärldsanalys. Det har gjorts utskick till alla "tidigaremedlemmar" som är registrerade i GIT med mediokert resultat. Minskat spel ger mindre möjligheter för resauranger, shoppar och mindre arbete för klubbens pro. Är det inte dags att titta internt på klubbarna. Vi lever fortfarande kvar i att spelare/medlemmar kommer. Många klubbar drar ner på service, rabatterar sig ur sin egen plånbok. Klubbar/anläggningar måste bli bättre på att sälja och kommunicera. Så när vi kan förändra den sidan så når vi ett bättre redultat. Att sedan se en icke spelande medlem som en bra medlem är förlegat. Som jag tidigare skrev så minskas andra intäkter för anläggningen. Golfförbundet genomför varje år verksamhetsseminarier och jag har ännu inte hört talas om att vi skall bli bättre säljare och kommunikatörer. Sedan kan man ju ifråga sätta varför medlem? I skidåkning behövs inget medlemsskap för att åka utan man betalar för varje gång. Och skidanläggningarna inom Skistar fungerar idag. Så en väl genomförd "kommunikationskampanj" är nog en bra lösning Bertil Garpenholt PGA Professional

Carl Johan Bernce (inte verifierad)

fre, 2014-04-18 18:49

2. Förbundets resurser...

Målet för förbundet borde vara att avsätta x antal kronor i marknadsföring varje år som enbart skall användas till marknadsföring mot icke golfare. Och dessa pengar får inte användas till något annat. Nya mätvärden som golfaren kan använda sig av inom friskvård borde förbundet titta på, hjärta, kärl, steg...ja, vad som helst utom score eller poäng. Förra året arrenderade jag en anläggning i Halmstad, där huserade en klubb, jag lyfte antalet medlemmar med över 150% procent från en låg nivå och då säger klubben STOPP. Dom hade ett styrdokument som förbundet rekommenderat. Banan var i princip tom och möjligheterna många med en centralt läge. Man baxnar.... Efter trettio år som Professionel är jag sååå jävla glad att slippa styrelser och inkompetenta ledamöter. Som Skidlärare och verksam i svenska fjällen och alperna är jag sååå jävla tacksam att driva min egen anläggning utifrån ett skidåkartänk!

C.Hending (inte verifierad)

lör, 2014-04-19 08:49

3. Internt versus externt arbete

Bernie Kloppenberg från Sarasota Yacht Club sannanfattade läget bra på CMAA tycker jag: "Vad spelar det för roll vilken typ av hamburgare vi serverar i restaurangen när folk har slutat att segla" Lösningen, menar jag, kan inte vara att berätta för människor hur fantastiskt det är att segla utan att försöka förstå vilka mekanismerna är som gör att folk slutar.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.