Den verkliga bilden av idrotten

En majoritet av klubbarna har färre än 200 medlemmar och så många som två tredjedelar har en omsättning som inte når en halv miljon kronor om året. Här är den verkliga bilden av svensk idrott.
"Vi är glada amatörer". Så beskriver en majoritet av landets idrottskassör sig själva. Foto: Fredrik Sandberg, TT

 

Egentligen är det ju synnerligen märkligt. Det finns nästan ingen forskning i Sverige om svarta ersättningar, bidragsfusk och andra oegentligheter inom idrotten. 

Vanligt med fusk

Centrum för idrottsforskning presenterar en undersökning om etik och ekonomi i idrottsföreningar. Studien, som genomförts i samarbete med analys- och strategiföretaget United Minds, bygger på en omfattande enkät riktad till kassörer i landets idrottsföreningar. 

I nyhetsrapporteringen riktades intresset till de frågor i studien som rör ekonomiska regelbrott. Detta är inte konstigt. Det finns nästan ingen forskning i Sverige om svarta ersättningar, bidragsfusk och andra oegentligheter inom föreningsidrotten. 

Undersökningen visar också att nästan var fjärde kassör tror att det är vanligt med medvetna ekonomiska regelbrott i syfte gagna den egna klubben. Sådana uppgifter är både oroande och allvarligt. 

5 480 kassörer gav svar

Men studien är inte bara intressant ur ett etiskt perspektiv. Aldrig tidigare har idrottsrörelsens kassörer fått möjlighet att komma till tals om sig själva och den egna klubbens ekonomiska verksamhet. Aldrig tidigare har svarsfrekvens varit lika hög i en studie om idrottsföreningar: inte mindre än 5480 kassörer besvarade enkäten.

Och viktigaste av allt – den bild som kassörerna ger av svensk idrott var inte riktigt vad vi förväntade. 

Först och främst framstår svensk idrott som betydligt mer småskalig och ideell än vad man kan tro av medias rapportering. 

• En majoritet av landets idrottsklubbar har färre än 200 medlemmar. 

• Två tredjedelar har en omsättning som understiger en halv miljon kronor om året – och intäkterna består huvudsakligen av medlemsavgifter och offentliga bidrag. 

• Drygt hälften av föreningarna (55 procent) ger dessutom inte någon ersättning alls till medlemmarna för deras arbetsinsatser. Större och mer kommersiellt orienterade idrottsföreningar finns visserligen, men de utgör en mindre del. 

• Endast tre av tio idrottsföreningar har anställd personal. 

• Knappt en fjärdedel bedriver elitverksamhet på seniornivå. 

Glada amatörer

Ett annat resultat av undersökningen handlar om kassörerna själva. Att ansvara för en förenings ekonomi är ofta en både kravfylld och komplicerad uppgift. 

Trots detta svarade över hälften av kassörerna att de är ”glada amatörer” som saknar professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomifrågor. 

Närmare sju av tio kassörer tillägger att de inte gått de utbildningar som förbund och andra organisationer erbjuder i exempelvis föreningslära och ekonomihantering. Den vanligaste källan till information är istället att googla på internet eller söka information på förbundens hemsidor. 

Inte medvetet fusk

Det är mot denna bakgrund vi bör analysera kassörernas svar om ekonomiska regelbrott. Enligt kassörerna själva är de vanligaste felen nämligen inte alls medvetna fusk i syfte att stötta den egna klubben. 

Mest vanligt är istället fel som sker till följd av slarv eller okunskap. Över hälften av samtliga kassörer menade att sådana omedvetna regelbrott i ekonomifrågor är vanligt. 

Studien Etik och ekonomi i idrottsföreningar handlar därmed inte bara om huruvida idrottsklubbar är beredda att fuska i ekonomifrågor för den goda sakens skull. Studien förtjänar även att ligga till grund för en bredare diskussion om idrottsrörelsens existensvillkor och professionaliseringsgrad. Dessutom väcker den viktiga frågor om behovet av kompetensutveckling i landets idrottsklubbar. Kurser och utbildningsmaterial i föreningslära och ekonomihantering finns ju sedan länge. 

Men hur kommer det sig att så få idrottsledare väljer att gå dessa kurser?

Krönikör

John R Norberg

Fakta

Studien Etik och ekonomi i idrottsföreningar kan laddas ned från Centrum för idrottsforsknings hemsida (www.centrumforidrottsforskning).  

Janne (inte verifierad)

ons, 2014-05-28 09:53

1. Det är väl inte konstigt att

Det är väl inte konstigt att folk inte går utbildningar. Obetalt arbete och sedan ovanpå det ett antal kurser som man förvisso får betalt men ersättning för förlorad tid kan det oftast inte bli frågan om. Samma problem finns definitivt i fotbollen med föräldratränare som gärna anser sig vara världens bästa tränare men att gå en kurs för att få en större insikt i hur man bemöter/hanterar barn det har man min själ inte tid med!

Stefan (inte verifierad)

ons, 2014-05-28 12:41

2. Inte så konstigt...

Det är väl ganska självklart att majoriteten av föreningarna inte kan bedriva elitverksamhet... Då skulle det ju upphöra att vara elit.

Anders (inte verifierad)

ons, 2014-05-28 14:52

3. En liten idé om lösning på eknomi-problemet

Problematiken ligger i att de få vuxna som orkar engagera sig i föreningarna har fullt upp med att hålla igång den löpande verksamheten: träningar, tävlingar och matcher. Få orkar idag utöver detta bearbeta eventuella sponsorer eller ta ansvar för intäkerna. Därav det stora beroendet av bidrag. Ett förslag till lösning: Idag har alla svenskar rätt att nyttja arbetskraft hemma till halva priset (bl a rot- och rut-avdrag). Staten betalar halva lönen för hundratusentals arbetare, polska städare och byggarbetare från östeuropa. Tänk er att göra lika för våra ledare som kämpar gratis inom idrottsrörelsen: dvs att staten skulle införa ett "fot-avdrag". De betalar hälften av lönen för anställda inom föreningslivet (t ex max 3 per förening). Tänk på det ni politiker! Vad skulle hända? Se det som en investering i folkhälsan. Då skulle föreningarna få möjlighet att komma upp ur det statliga bidragsträsket och börja jobba med att skapa nya intäkter; sponsorer, arrangemang för utövarna och allmänheten. Idag går ju föreningsledarna på knäna i idrottsgrupperna. Dessutom utan ersättning. Med bättre resurser (fot-avdrag) skulle föreningarna våga satsa, och utbildningskvalitéerna skulle höjas. Det vore väl inte så dumt? Det parti som tar upp detta i valrörelsen kommer automatiskt att plocka minst en halv miljon nya röster. Jag lovar.

Martin (inte verifierad)

ons, 2014-05-28 21:08

4. Skatteavdrag

Med glada ideella krafter blir det mycket fixat med idrotten, men det otacksamma arbetet med administrationen flyr de flesta. Inte nog med detta utan många ledare förstår inte ens att underlag behövs för bokföringen. Jag har själv som kassör lagt ner en bra bit över 200 timmar per säsong i ideellt arbete under kvällar och nätter. Många andra har varit tvungna att stjäla tid från sina avlönade normala jobb. Ersättning för detta får mycket få och med skattskyldiget från 1000 kronor/kalenderår så är det mycket dyrt för föreningarna att avlöna på rimlig och försvarbar nivå. Om skatteavdrag talet för idrottsutövarna (halvt prisbasbelopp) skulle kunna tillämpas också på kassörer skulle det vara mycket lättare att motivera fler till både utbildning och engagemang. Det skulle verkligen vara en billig skattejustering, men med stor positiv påverkan.

Commercial Sports Media (CSM), med Jonas Persson i spetsen och med kontor i Stockholm, har fått ett ståndsmässigt uppdrag. CSM blir exklusiv rådgivare åt norsk topphockey.

Det har gått drygt elva år sedan invigningen och verkligheten har både kommit ikapp och sprungit förbi Borås Arena. Men nu ska det bli ändring på den saken. 100 miljoner kronor satsas när arenan ska bli modern.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Folkspel har gjort höstens värvning. Sportkrönikören Jennifer Wegerup har inlett ett samarbete med Folkspel och därmed blir hennes texter också publicerade här på idrottens Affärer. Hon ska från och med i dag skriva krönikor om de eldsjälar som finns därute i föreningslivet, om allas rätt till idrott och motion, om dem om gör så mycket gott i det tysta.

Franska PSG hade ”shoppat” för närmare 4 miljarder svenska kronor, när fotbollens internationella transferfönster stängdes den 31 augusti. En pengarullning som föranleder UEFA, det europeiska förbundet, att öppna en utredning med misstanke om brott mot UEFA:s Financial Fair Play.