Den verkliga bilden av idrotten
Krönika | Publicerad: 2014-05-28 07:33
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
En majoritet av klubbarna har färre än 200 medlemmar och så många som två tredjedelar har en omsättning som inte når en halv miljon kronor om året. Här är den verkliga bilden av svensk idrott.
"Vi är glada amatörer". Så beskriver en majoritet av landets idrottskassör sig själva. Foto: Fredrik Sandberg, TT
Egentligen är det ju synnerligen märkligt. Det finns nästan ingen forskning i Sverige om svarta ersättningar, bidragsfusk och andra oegentligheter inom idrotten.
Vanligt med fusk
Centrum för idrottsforskning presenterar en undersökning om etik och ekonomi i idrottsföreningar. Studien, som genomförts i samarbete med analys- och strategiföretaget United Minds, bygger på en omfattande enkät riktad till kassörer i landets idrottsföreningar.
I nyhetsrapporteringen riktades intresset till de frågor i studien som rör ekonomiska regelbrott. Detta är inte konstigt. Det finns nästan ingen forskning i Sverige om svarta ersättningar, bidragsfusk och andra oegentligheter inom föreningsidrotten.
Undersökningen visar också att nästan var fjärde kassör tror att det är vanligt med medvetna ekonomiska regelbrott i syfte gagna den egna klubben. Sådana uppgifter är både oroande och allvarligt.
5 480 kassörer gav svar
Men studien är inte bara intressant ur ett etiskt perspektiv. Aldrig tidigare har idrottsrörelsens kassörer fått möjlighet att komma till tals om sig själva och den egna klubbens ekonomiska verksamhet. Aldrig tidigare har svarsfrekvens varit lika hög i en studie om idrottsföreningar: inte mindre än 5480 kassörer besvarade enkäten.
Och viktigaste av allt – den bild som kassörerna ger av svensk idrott var inte riktigt vad vi förväntade.
Först och främst framstår svensk idrott som betydligt mer småskalig och ideell än vad man kan tro av medias rapportering.
• En majoritet av landets idrottsklubbar har färre än 200 medlemmar.
• Två tredjedelar har en omsättning som understiger en halv miljon kronor om året – och intäkterna består huvudsakligen av medlemsavgifter och offentliga bidrag.
• Drygt hälften av föreningarna (55 procent) ger dessutom inte någon ersättning alls till medlemmarna för deras arbetsinsatser. Större och mer kommersiellt orienterade idrottsföreningar finns visserligen, men de utgör en mindre del.
• Endast tre av tio idrottsföreningar har anställd personal.
• Knappt en fjärdedel bedriver elitverksamhet på seniornivå.
Glada amatörer
Ett annat resultat av undersökningen handlar om kassörerna själva. Att ansvara för en förenings ekonomi är ofta en både kravfylld och komplicerad uppgift.
Trots detta svarade över hälften av kassörerna att de är ”glada amatörer” som saknar professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomifrågor.
Närmare sju av tio kassörer tillägger att de inte gått de utbildningar som förbund och andra organisationer erbjuder i exempelvis föreningslära och ekonomihantering. Den vanligaste källan till information är istället att googla på internet eller söka information på förbundens hemsidor.
Inte medvetet fusk
Det är mot denna bakgrund vi bör analysera kassörernas svar om ekonomiska regelbrott. Enligt kassörerna själva är de vanligaste felen nämligen inte alls medvetna fusk i syfte att stötta den egna klubben.
Mest vanligt är istället fel som sker till följd av slarv eller okunskap. Över hälften av samtliga kassörer menade att sådana omedvetna regelbrott i ekonomifrågor är vanligt.
Studien Etik och ekonomi i idrottsföreningar handlar därmed inte bara om huruvida idrottsklubbar är beredda att fuska i ekonomifrågor för den goda sakens skull. Studien förtjänar även att ligga till grund för en bredare diskussion om idrottsrörelsens existensvillkor och professionaliseringsgrad. Dessutom väcker den viktiga frågor om behovet av kompetensutveckling i landets idrottsklubbar. Kurser och utbildningsmaterial i föreningslära och ekonomihantering finns ju sedan länge.
Men hur kommer det sig att så få idrottsledare väljer att gå dessa kurser?
Mest lästa just nu
SHL-laget Örebros tidigare vice ordförande och sportchef, Mikael Lindqvist, tidigare Fahlander, 49 år, dömdes på tisdagen av Örebro tingsrätt till tre år och sex månades i fängelse, i tre fall av grova skattebrott, samt fem års näringsförbud. Han var under flera säsonger, 2010-2014, ishockeylagets största sponsor.
På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.
Sverige behöver en smalare och mer centraliserad elitidrott. Det anser danska Idrottens Analysinstitut (Idan), i en utvärdering som presenteras i ny regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning (CIF).
– Idans analys är viktig i ett läge där svensk idrott kommit till ett vägskäl. Vägvalet påverkar inte bara elitidrottens framtid, utan idrottsrörelsen i sin helhet, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs.
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.
Janne (inte verifierad)
ons, 2014-05-28 09:53
1. Det är väl inte konstigt att
Det är väl inte konstigt att folk inte går utbildningar. Obetalt arbete och sedan ovanpå det ett antal kurser som man förvisso får betalt men ersättning för förlorad tid kan det oftast inte bli frågan om. Samma problem finns definitivt i fotbollen med föräldratränare som gärna anser sig vara världens bästa tränare men att gå en kurs för att få en större insikt i hur man bemöter/hanterar barn det har man min själ inte tid med!Stefan (inte verifierad)
ons, 2014-05-28 12:41
2. Inte så konstigt...
Det är väl ganska självklart att majoriteten av föreningarna inte kan bedriva elitverksamhet... Då skulle det ju upphöra att vara elit.Anders (inte verifierad)
ons, 2014-05-28 14:52
3. En liten idé om lösning på eknomi-problemet
Problematiken ligger i att de få vuxna som orkar engagera sig i föreningarna har fullt upp med att hålla igång den löpande verksamheten: träningar, tävlingar och matcher. Få orkar idag utöver detta bearbeta eventuella sponsorer eller ta ansvar för intäkerna. Därav det stora beroendet av bidrag. Ett förslag till lösning: Idag har alla svenskar rätt att nyttja arbetskraft hemma till halva priset (bl a rot- och rut-avdrag). Staten betalar halva lönen för hundratusentals arbetare, polska städare och byggarbetare från östeuropa. Tänk er att göra lika för våra ledare som kämpar gratis inom idrottsrörelsen: dvs att staten skulle införa ett "fot-avdrag". De betalar hälften av lönen för anställda inom föreningslivet (t ex max 3 per förening). Tänk på det ni politiker! Vad skulle hända? Se det som en investering i folkhälsan. Då skulle föreningarna få möjlighet att komma upp ur det statliga bidragsträsket och börja jobba med att skapa nya intäkter; sponsorer, arrangemang för utövarna och allmänheten. Idag går ju föreningsledarna på knäna i idrottsgrupperna. Dessutom utan ersättning. Med bättre resurser (fot-avdrag) skulle föreningarna våga satsa, och utbildningskvalitéerna skulle höjas. Det vore väl inte så dumt? Det parti som tar upp detta i valrörelsen kommer automatiskt att plocka minst en halv miljon nya röster. Jag lovar.Martin (inte verifierad)
ons, 2014-05-28 21:08
4. Skatteavdrag
Med glada ideella krafter blir det mycket fixat med idrotten, men det otacksamma arbetet med administrationen flyr de flesta. Inte nog med detta utan många ledare förstår inte ens att underlag behövs för bokföringen. Jag har själv som kassör lagt ner en bra bit över 200 timmar per säsong i ideellt arbete under kvällar och nätter. Många andra har varit tvungna att stjäla tid från sina avlönade normala jobb. Ersättning för detta får mycket få och med skattskyldiget från 1000 kronor/kalenderår så är det mycket dyrt för föreningarna att avlöna på rimlig och försvarbar nivå. Om skatteavdrag talet för idrottsutövarna (halvt prisbasbelopp) skulle kunna tillämpas också på kassörer skulle det vara mycket lättare att motivera fler till både utbildning och engagemang. Det skulle verkligen vara en billig skattejustering, men med stor positiv påverkan.