Nån skrattar på väg till banken…

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Allt oftare när jag är på Old Trafford, Anfield eller Emirates har jag börjat frågat mig vad det egentligen är jag skriker och hejar på.
Liverpool har en chans, om liten, att hem Premier League. Men när laget tappade 3-0 till 3-3 mot Crystal Palace minskade möjligheterna betydligt. Det insåg då också Steve Gerrard, i mitten, och hans lagkompisar. Foto: TT

 

Allt oftare när jag är på Old Trafford, Anfield eller Emirates har jag börjat frågat mig vad det egentligen är jag skriker och hejar på. 

Är det vettigt? 

Är det värt det? 

Är oinspirerade fotbollsspelare som på två dagar tjänar mer än jag drar in på ett helt år verkligen värda min fulla uppmärksamhet? Och mina pengar?

Rakt ned i spelarnas fickor

Nu, i Premier League-säsongens sista skälvande minuter, när det verkligen gäller för toppspelarna att kliva fram, ta sitt ansvar och göra skäl för alla miljoner, då ställs dessa frågor på sin spets. Då duger det inte att vika ner sig mot Crystal Palace. Definitivt inte om man har en årslön på över 100 miljoner kronor.

Engelska Premier League är den i särklass rikaste fotbollsligan i världen. Enbart för nuvarande säsong får de 20 lagen dela på 42 miljarder kronor i TV-ersättningar.

Men det är inte intäkterna som är fotbollens problem idag. Det är utgifterna. De astronomiska TV-inkomsterna går i stort sett rakt ner i spelarnas fickor. 

Idag tjänar den genomsnittlige Premier League-spelaren 350 000 kronor i veckan. De mest kända spelarna, som Wayne Rooney, Yaya Toure eller Luis Suarez har en veckolön som motsvarar tio års arbete för många av deras supportrar. De senaste årens lönespiral är naturligtvis extra provocerande när världsekonomin är i kris och alltfler trogna fans inte ens har råd att se sina idoler på betal-TV.

Lönebudget på över 1 miljard

För mig som fotbollsfan innebär det här dyrare matchbiljetter och en allt tråkigare fotbollsliga, helt dominerad av fyra-fem klubbar. Den klubb som betalar högst löner vinner ligan. Den som betalar minst kommer sist. För att din favoritklubb ska ha minsta chans att vara med i slutracet krävs en lönebudget på långt över en miljard kronor. Som Manchester City, Liverpool och Chelsea, de tre klubbarna som höll ända in på upploppet av årets Premier League.

Pengar har förändrat fotbollen och inte alltid till det bättre. Framgång i dag beror mindre på en klubbs förmåga att utveckla egna talanger eller driva verksamheten på ett lönsamt sätt och mer på förmågan att attrahera ägare med finansiella muskler - och ofta dåligt omdöme. Sedan starten 1992 har bara de fyra största och rikaste klubbarna lyckats vinna Premier League, med ett enda undantag. Säsongen 1994-1995 tog Alan Shearer hem ligan, med lite hjälp av Blackburn Rovers.

Premier Leagueklubbarna måste lära sig ta ansvar för sin ekonomi. Precis som i all annan kommersiell verksamhet måste man lära sig att leva inom sina tillgångar och vårda sina kunder, varav många drabbats av lågkonjunkturen. Det borde innebära sänkta biljettpriser och lägre spelarlöner. 

En lavin till löneökning

Nu är det ingen lätt sak att sätta ett lönetak eller sänka spelarlönerna i Premier League. Toppklubbarna i England konkurrerar om de bästa spelarna med klubbar i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland. Och stjärnorna är inte fler än att de kan begära vad de vill. Ska topplönerna regleras måste det ske samtidigt i hela Europa. Problemet är att ingen av klubbarna vill se problemet och ta initiativ i den riktningen.

Om topplönerna är ett problem är den genomsnittliga lönenivån i Premier League ett annat, och en minst lika viktig förklaring till den orimligt höga totala lönekostnaden för klubbarna.

För spelarna i den lägsta divisionen, League 2, är just nu den genomsnittliga veckolönen 15 000 kr. År 1992 – året då Premier League startades – var det ungefär vad en genomsnittlig Premier League-spelare tjänade. Idag, med de senaste årens hysteriska TV-ersättningar, är den genomsnittliga Premier League-lönen 30 gånger högre än snittlönen i League 2, eller drygt 260 000 kronor i veckan, och cirka 350 000 kronor i veckan med olika premier och andra tillägg. 

Inte längre sport

De som försvarar de höga lönerna, som Professional Footballers Association och de flesta av spelarna, menar att lönerna dikteras av marknaden, att det handlar om utbud och efterfrågan. Fotboll är en global mångmiljardindustri och de som kan leverera ska också skörda frukterna, precis som de bästa skådespelarna eller musikerna.

Med sådana argument har den professionella fotbollen definitivt förvandlats till en underhållningsindustri och är inte längre en sport. Kanske var det oundvikligt.

Kalla det avund eller insikt, men för mig är en fotbollsliga där tonåringar som inte ens orkat ta sig igenom secondary school, på en månad drar in mer än vad Storbritanniens premiärminister tjänar under ett helt år, den verksamheten är helt enkelt inte långsiktigt hållbar. Det kommer en reaktion från fansen. Förr eller senare.

För det är bara vi fans som på sikt kan få till en förändring. Lagstiftande myndigheter och de internationella fotbollsförbunden verkar på det stora hela nöjda med den nuvarande ordningen. För vad ska man säga om internationella fotbollsförbundet Fifa som ”straffar” Manchester City för sin oansvariga ekonomi med 540 miljoner kronor i böter och ett stopp för att höja de redan astronomiska lönerna ytterligare. 

Jag är säker på att Citys ägare, Sheikh Mansour bin Zayed Al Nahyan, skrattar hela vägen till banken när han tar ut de pengarna…

Conny Hetting

Erik (inte verifierad)

sön, 2014-05-11 13:15

1. Fantastiskt bra skrivet! Ett

Fantastiskt bra skrivet! Ett akademiskt bevis på att fotboll inte är någonting utan fans!

Robert Schuller (inte verifierad)

sön, 2014-05-11 17:47

2. Klockren summering

Kunde inte sammanfattat det hela på ett bättre sätt. Hjärta, tradition & engagemang som en gång byggde denna liga (eller egentligen dess föregångare)lyser idag med sin frånvaro, precis som den publik som gjorde den så populär.

Jan Ahlström (inte verifierad)

mån, 2014-05-12 07:46

3. Förenklad bild

Det är stor skillnad på klubbar som Manchester U och Tottenham som alltid har svarta siffror på sista raden till skillnad från Manchester City, Chelsea och PSG som lever på ägarnas välvilja.

Vågar jag? (inte verifierad)

mån, 2014-05-12 09:13

4. Huvudet på spiken

Japp, sport på professionell nivå är underhållningsindustri. Kul att folk börjar fattadet och släpper hörnflaggan och slutar blanda ihop det med upplevelseindustri (amatöridrott etc). För betrktaren handlar det även där om upplevelseindustri, och där konkurrerar fotbollen med tv-spel, film, resor etc. Dock finns den gamla hederliga ideella inslaget kvar i form av VM och OS. Där handlar det rakt uppoch ner om att fostra spelare hela vägen. Och problemet med att några få lag är dominanta i sina serier löser ju CL. Så vad är problemet som är så stort att det kräver kverulerande krönikor om stt det var bättre förr?

Jonas (inte verifierad)

tis, 2014-06-03 09:37

5. "Huvudet på spiken". Det

"Huvudet på spiken". Det handlar väl kanske mer om att folk inte tycker att fotbollens utveckling mot en underhållningsindustri är rätt. CL erbjuder fler lag möjlighet till vinst över 13 matcher - en gedigen fotbollssupporter kanske suktar över den konkurrensen i inhemska serier, som löper över 38 matcher....
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.