Så mycket att ta reda på

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det är ingen tvekan om att idrotten står inför många utmaningar. Rimligen behöver vi nya lösningar, inte minst kring hur vi leder idrottsföreningar.
Forskare från andra länder pratar om medlemsägda klubbar som samverkar med lokala bostadsområdet. Som svensk kan det kännas lite coolt när man kan säga ”ja alltså, i Sverige har vi ju sedan länge...”, skriver Magnus Forslund. Foto: TT

 

Forskning är ett sätt att komma till svar, om inte annat för att vi då försöker förstå oss på vad det är vi har med att göra. Det är ju inte alltid självklart att en idrottsförening är en idrottsförening om ni förstår hur jag menar. 

Fokus på föreningarna

Då och då besöker jag den årliga europeiska konferensen i sport management, EASM. Konferensen samlar forskare från hela världen, även om flest givetvis är från Europa. Några enstaka representanter för företag, förbund och föreningar finns också. Det är intressant att försöka summera en dylik konferens. Vad är det som det pratas om på den internationella scenen när det gäller sport management? Vilka lösningar nämns här?

Årets konferens hölls i Coventry. Runt 400 deltagare och många presentationer av forskningsprojekt. Det är omöjligt att få en helhetsbild, då det varje dag pågick åtta seminarier samtidigt. Man får således välja vad man är med på. En värdemätare är ”hur svårt är det att välja”?

Går jag tillbaka åtta år är det en stor skillnad på fokus. Då handlade det mest om sådant som förbund gör eller om stora event som OS.

Det var då populärt att prata om ”the legacy of event”. Det var nästan omöjligt att hitta forskning som handlade om att leda en idrottsförening. Nu är det annorlunda, med mer fokus på föreningsnivå. Glädjande nog är det inte heller bara elitföreningar som studeras. 

Det vi kan sen länge

En anledning till nämnda trend är att olika aktörer nu börjat stimulera forskning. Exempelvis har UEFA lanserat FREE, Football Research in an Enlarged Europe, vilket resulterat i flera projekt, artiklar och mini-konferenser på teman såsom financial fair play, CSR, football in the community och Governance. 

Lärdomen av detta är att forskare inte ”av sig själva” plötsligt börjar intressera sig för ett fenomen. Det krävs att det finns de som pytsar in medel och som har ett intresse av resultat. 

Länkat till detta är ett generellt större intresse för community sport, dvs den typ av idrottsverksamhet som Sverige sedan länge ”egentligen” excellerat i. I och med detta sätts fokus på den lokala idrottsföreningen och inte nationella idrottsförbund. Här är det offentliga medel som ligger bakom satsningarna.

De vill veta mer om oss

Det är spännande men också lite upp-och-ner-vänt att höra forskare från andra länder hänfört prata om medlemsägda klubbar som samverkar med lokala bostadsområdet. Som svensk kan det kännas lite coolt när man kan säga ”ja alltså, i Sverige har vi ju sedan länge...”. Det märks att de känner till systemet i Sverige och är intresserade av att veta mer.

Samtidigt, det är meningen att det ska stå ”egentligen” i meningen ovan. För frågan är om vi i Sverige är så mycket bättre på detta än i andra länder – numera. 

Hur mycket vet vi egentligen om vårt egen idrottsföreningsvärld?

RF:s årliga rapporter är bra på många sätt och vis, men skrapar på en yta som döljer många fler frågor. Utomlands har man i flera diskuterat förändringen från traditionell ”medlem” till ”pay-and-play-kund”. Flera forskare hävdar att det enda rätta är att acceptera denna förändring och anpassa hela systemet efter det. 

Sisus monopol

En annan fråga är om det är rimligt att det existerar en monopolsituation när det gäller att stödja idrottsföreningars utveckling? Jag tänker här på SISU, en fantastisk möjlighet för många föreningar. Men är verksamheten effektiv? 

De utländska forskare som frågar får till svar att jag inte vet, då jag inte känner till någon djupgående studie om detta. Utvärderingarna av handslaget/idrottslyftet riktar sig ju främst mot dessa satsningar och inte den grundläggande verksamheten.

De tittar då lite skeptiskt på mig: hur kan ni lägga så mycket pengar utan att veta resultatet? 

På EASM-konferensen var vi sex personer från Sverige, varav två var företagsekonomer, jag och Sten Söderman från Stockholms universitet. Vi borde vara fler. 

Krävs mer forskning

Ett bekymmer är dock bristen på finansiering från intresserade aktörer. Det är fortsatt så att av de ringa medel som satsas på samhällsvetenskaplig forskning, går det mesta till andra frågor än sådana som kan benämnas företagsekonomiska – eller idrottsekonomiska om ni hellre vill uttrycka det så. 

Det kan givetvis ses som att utslag av att det är för få forskare som söker. Det kan också ses som ett bevis för att det krävs särskilda satsningar, med öronmärkta pengar till projekt som handlar om just ledning av idrottsföreningar.

Om så inte sker,  lär vi fortsätta vara rätt få svenska deltagare på EASM-konferensen. Antal deltagare är ju såklart i sig självt inte poängen, men jag tror ni förstår vad jag menar.

Magnus Forslund

Färjestad ärSHL-ishockeyns mest välmående förening, med ett eget kapital på 150 miljoner, men har nuryggen mot väggen och tvingas vinna fyra matcher i rad för att överleva kvartsfinalserien mot Rögle, på nionde plats i grundserien.
Ännu har inget lag i SHL:s historia, på 41 försök, lyckats med den bedriften.
 För Färjestads BK, tabelletta och mästare säsongen 2021-2022, totalt 10 SM-.guld och 21 finaler, har allt gått snett i jakten på 2024 års mästartrofé, Le Mat pokalen. 

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.