Kravmärk barn- och ungdomsidrott!

Det talas om att bidrag ska dras in om klubbar inte sköter sig. Men statens stöd kan användas till att belöna klubbar. Det kan vara dags att införa ett idrottsligt KRAV-märke.
Ett system med KRAV-märkt ungdomsidrott skulle innebära att minskade eller uteblivna bidrag används som ekonomiskt styrmedel för att åstadkomma en förändring i verksamheten. Foto: TT

 

Här är mer mer läsning om idrottens framtid:

Idrottens kollektiva självmord

Idén som entusiasterna älskar

Här är ungdomarna som tröttnar

 

På ett övergripande plan har det offentliga idrottsstödet två funktioner. Den första och mest självklara funktionen är att hjälpa förbund och föreningar att bedriva en verksamhet som ytterst baseras på oavlönat arbete och frivilligt engagemang.

Om inte förväntningarna infrias...

Den andra funktionen är att styra. Att stat och kommuner stödjer idrottsrörelsen bygger givetvis på att verksamheten på det hela taget uppfattas som positiv och samhällsnyttig.

Men i detta erkännande finns även hotet att stödet kan upphöra om de samhälleliga förväntningarna inte infrias. Det är mot den bakgrunden vi måste förstå de krav på indragna bidrag som följde med Sveriges radios reportage angående elitsatsningar, selektion och utslagning i barn- och ungdomsidrotten.

Det är även denna princip som fick Riksidrottsförbundet att för en tid sedan tillfälligt dra in elitstödet till ett av sina medlemsförbund på grund av missförhållanden i ledarkulturen på landslagsnivå.

I båda fallen handlar det om att (hotet om) minskade eller uteblivna bidrag används som ekonomiskt styrmedel för att åstadkomma en förändring i idrottsverksamheten.

Ett kravmärkt idrottsstöd

Jag tycker givetvis att det är viktigt att idrottsrörelsens förbund och föreningar är medvetna om att statens stöd är villkorat och att bidrag kan dras tillbaka om verksamheten bedöms som skadlig eller orättvis.

Men samtidigt ställer jag mig lite frågande till varför den idrottspolitiska diskussionen så ensidigt handlar om att dra in bidrag när något går fel.

Är det något som inlärningspsykologin lärt oss så är det ju att uppmuntran av bra beteenden är mer effektivt än att bestraffning av dåliga. Överfört till idrottspolitikens område så blir min fråga varför det inte finns ett särskilt bidrag för de klubbar som gör bra saker?

Ett sätt att undvika avarter

Jag tänker mig helt enkelt att det borde finnas en sorts idrottslig motsvarighet till miljömärkena KRAV och Svanen där särskilda medel avsätts till sådana föreningar som kan visa att de aktivt jobbar med idrottens kärnvärden i form av delaktighet, mångfald och att barnets bästa sätts i första rummet (barnrättsperspektiv).

För landets idrottsföreningar skulle ett sådant bidrag skapa ekonomiska incitament till att se över sin verksamhet och undvika avarter i form av toppning och selektion.

Och för potentiella medlemmar skulle bidraget fungera som en kvalitetsstämpel. Jag är själv förälder till två idrottsaktiva söner och funderar ofta över vilka idrottsmiljöer mina barn hamnar i när de prövar olika idrotter. Om valet fanns, så skulle jag självklart föredra ”kravmärkta” idrottsföreningar.

Ett sådant bidrag skulle påminna oss om att det offentliga stödet inte främst handlar om att neka bidrag till föreningar som missköter sig – det handlar ju tvärtom om att uppmuntra en sund och positiv barn- och ungdomsidrott. 

Johan R Norberg

Fakta

I en första av en serie krönikor ska Johan R Norberg skriva om statens stöd till idrotten. Han har under många år forskat och jobbat med idrottspolitiska frågor och samlat på sig funderingar över den statliga bidragspolitikens utformning och effekter. 

r b (inte verifierad)

fre, 2015-01-23 12:40

1. Bäste Johan R Norberg ! Så

Bäste Johan R Norberg ! Så väl tänkt och skrivet , ja - och det finns ! Genom landstingsprojektet "Ett hopp för hälsan " tog Hälsorådet i Eksjö fram ett koncept där vi skrev avtal med våra föreningar; inga stora pengar; 1 - 10 tusen om året... men utbildning, föreläsningar och debatter ; som en tacksam synergieffekt tillkom uppemot 90-talet nya ledare ... Tyvärr var kommunen inte intresserad att fortsätta när den femåriga projektperioden var över ...

Titan (inte verifierad)

tis, 2015-01-27 11:47

2. Yes Johan, var är belöningen?

Precis som du skriver så måste vi hitta ett sätt att visa uppskattning till de som gör ett utmärkt jobb med våra barn och ungdomar. Det är ledsamt att dag efter dag läsa och höra om hur dåliga vi är. Det måste löna sig att göra rätt! Alla kampanjer och insatser går ut på att rätta till fel. Det är bra, vi måste jobba vidare med detta. Men någonstans måste det finnas respons för de tusentals ungdomsledare som reda gör som de ska varje dag I veckan. Sedan tycker jag att ordet elitsatsningar måste slippa stå för negativa värderingar. Vi tränare som vill göra en elitsatsning är vi onda? Var sak de ungdomar som vill bli elit få plats, ska de tvingas bort till privata lösningar? För mig är elitsatsning att ha välplanerad och högkvalitativ träning där varje individ får chansen att bli så bra hen kan och vill. Oavsett hur bra det blir till slut. Alla ska få chansen om de kommer på träning. Nu förknippas elitsatsning med toppning och utslagning, vilket jag tycker är olyckligt. Med det ordvalet blir det ju vägen om man vill bli elit, något som inte alls är självklart.

Ola (inte verifierad)

tis, 2015-02-03 15:58

3. Positiv förstärkning

Håller med Titan, elitsatsning behöver inte förknippas med toppning och utslagning. Ett kriterie i KRAV-märkningen skulle kunna vara att alla ledare (ofta föräldrar inom barn- och ungdomsidrotten) går en utbildning i vad som främjar barns utveckling både mentalt, fysiskt, personligt. Vet att många specialförbund redan har detta t ex fotbollen i sin BAS-utbildning, dock verkar det som att det inte går ned i "rötterna" i många fall. Har själv upplevt detta i en stor handbollsförening där ledarna är glada föräldrar som mycket tidigt inte klarar av att hantera att det är en elitförening de är engagerade i. Tecken på detta är att barnen nu i första tonåren redan har utvecklat ett "vi och dem", där "vi" är ledarnas nyckelspelare (ledarnas ord) och således upplever sig bättre på alla plan än de som inte är "kallade". Atmosfären i laget är att ledarna oftare berömmer och uppmärksammar de som är nyckelspelare samt låter de matcha längre (80 % mer tid) och på samma positioner. Nyckelspelares suckar, miner och negativa kroppsspråk är tydligt då en "okallad" misslyckas. Tyvärr har det varit så sedan 9-10 års ålder och inget har hänt trots fråga om förändring - utifrån allas möjlighet till att utvecklas. Tränar gör de lika mycket. Själv hade jag gladeligen kunnat begära hälften av medlemsavgiften tillbaka under alla dessa år för att markera att det inte går rätt till, men som sagt vad hjälper bestraffning? Förslag således: KRAV på barn-/ungdomsutbildning och att föreningarna genomgående diskuterar idrottens värdegrund varje ny säsong för att ge stöd till oss glada föräldrar/ledare samt någon form av belöningssystem till föreningar som sköter detta. Allt för att bl a främja barnens möjligheter att bygga upp sin självkänsla och sitt självförtroende.

Med 9,9 miljoner kronor i skulder  och nej till rekonstruktion från Skatteverket har Karlskrona Hockeyklubb hamnat i en mardröm. Den ekonomiska knipan är så svår att undergången kommer allt närmare.

– Då är det helt enkelt svårt att överleva, säger ordförande Tobias Larsson till Kvälls-Posten.

HL-laget Örebro HK är Sveriges mest publikdragande lag. Det visar Idrottens Affärers genomgång av den så kallade beläggningsgraden på ishockeyns och fotbollens arenor. Med beläggningsgrad avses det antal stolar som är sålda vid varje matchtillfälle.

Apropå publiksiffror och betydelse: I diskussionen om när fotbollen kan återstartas är det centrala för SEF-klubbarna, Allsvenskan och Superettan, att rädda det nya TV-avtalet.  Uppgörelsen med sändande Discovery garanterar klubbarna 700 miljoner kronor årligen under sex år.

Träffpunkt Idrott, arrangemanget i svenska mässan i Göteborg, som gör anspråk på att kunna locka hela idrotts-Sverige genomförs inte 2020, men från ansvarigt håll finns en förhoppning om återkomst 2022 och även däremellan!

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Det är ett av de största sponsorkontrakten som har skrivits i Norden. Norske skidstjärnan Johannes Hösflot Kläbo är garanterad 25 miljoner kronor de närmaste fem åren efter en uppgörelse med bensinbolaget Uno-X

– Ett viktigt och stort avtal för mig, säger Kläbo till tidningen VG.

Och vad annat ska han säga…

Statistik från Skatteverket visar en förflyttning av spelare. Men de har inte till nätkasino, utan många föredrar spel på hästar

Under våren har socialförsäkringsministern fört fram bilden av att spelandet på nätkasino ska ha ökat kraftigt under den pågående pandemin. Några fakta för detta påstående har inte presenterats, menar BOS (branschföreningen för onlinespel i ett uttalande.

Svenska Fotbollförbundet, SvFF, hotar med repressalier mot distriktsförbund vid fortsatt samarbete med streamingtjänsten Solidsport.

Flera stora förbund som Skåne, Västergötland och Småland har efter förbundets påtryckningar tills vidare avbrutit all samarbete – och därmed har distriktets mindre klubbar förlorat chansen till  värdefulla tillskott till klubbkassan. Extra värdefullt nu i corona-tider.

Under måndagen höll Cas, Idrottens skiljedomstol, en hearing med Saman Ghoddos och Östersunds FK. Anledningen känner ni till. Ghoddos underskrift med den spanska klubben Huesca, kovändningen till ett nytt kontrakt med franska Rennes som till slut blev ett kontrakt franska Amiens. Någon dom i ärendet kom inte.