Idrott bra att ha bland...

Idrotten – till skillnad från andra arenor i samhället – lyckas förhållandevis bra med delaktighet och att nå över kulturella gränser. Därför tycker politikerna det är värt att satsa nya miljoner.
Samhället har uppenbarligen ett stort förtroende för idrottsrörelsens förmåga till integration. En förmåga som grundar sig på allas rätt att delta – på ett rättvist sätt, skriver Camilla Hending. Foto: TT

 

Idrottsrörelsen har flera uppdrag i det samhälle den verkar inom. Inte bara producera folkhälsa utan även fostra individer till att bli demokratiska och delaktiga medborgare. Idrotten är också, tillsammans med de andra folkrörelserna, en arena där politiska värderingar kan uttryckas vilket demonstrerades härom veckan. 

Stort förtroende för idrotten

Visserligen fick idrotten inte de 250 extra miljoner som utlovades innan valet men väl 64 miljoner öronmärkta kronor. De är alltså villkorade; miljonerna ska användas för att öka integrationen i samhället. Politiken vill betala extra för uppdraget ”demokratisering”. 

Samhället har uppenbarligen ett stort förtroende för idrottsrörelsens förmåga till integration. En förmåga som grundar sig på allas rätt att delta – på ett rättvist sätt.

Idrottsrörelsen är en del av samhällskroppen men är också en egen mötesarena med egna regler och värderingar. Det är inom idrotten som människor möts och det är denna unika mötesplats som politiken nu hoppas ska ta sin del av samhällets allt större arbete med integration.

Utan språkliga barriärer

Anledningen är att idrotten – till skillnad från andra arenor i samhället – lyckats förhållandevis bra med delaktighet och att nå över kulturella gränser. Det finns flera förklaringar till detta.

Idrotten fokuserar på kroppen – inte på knoppen. Utan språkliga barriärer och sociala konventioner minskar trösklarna för att kunna uttrycka sig själv och få erkännande för det man gör. 

Det är alltså möjligt att delta från första stund och få återkoppling på sin prestation direkt. Idrotten ger också möjlighet till karriär där vägarna framåt är tydliga och rättvisa. Karriär behöver inte innebära proffsspel i Tyskland utan kan mycket väl handla om tränarkarriär eller avancemang i föreningslivet.

Idrottsarenan med sin tydliga struktur som både är bekräftande och belönande lyckas alltså där skolarenan – den egentliga och självklara platsen för integration – misslyckas. 

Att samhället vill att idrotten ska arbeta med integration är alltså därför att den har varit den mest framgångsrika platsen för detta. Men med Stockholms Maratons http://www.idrottensaffarer.se/blogg/dan-persson/2015/04/protektionismen...)">utspel eller påhitt om att endast nordiska deltagare har rätt till prispengar ser vi kanske början till slutet på den eran. 

Vad vill idrotten?

Idrotten vill nog både och. Det finns de som menar att idrotten – den fysiska prestationen – ger samhället tillräckligt med avkastning i sig självt. Folkhälsoaspekten är för dessa det avgörande argumentet när pengarna ska fördelas. 

Men vi finner också dem som understryker folkhemsidealet och ett fostrande av människor som det primära målet och där idrotten är ett medel för att nå detta. Oavsett vilken aspekt som väger tyngst har politiken tydligt visat vad de vill ge extra pengar till. Inte mer idrott utan mer integration.

Det finns två sätt för idrottsrörelsen att arbeta med integration. Det första handlar om en bred rekrytering av utövare och ledare till idrotten för att integrera dessa, via idrotten, i det befintliga samhället. 

Nya människor i nya gemenskaper

Utmaningen ligger i att få en så representativ fördelning av individer som möjligt. Det handlar inte bara om etnicitet utan också om kön och ålder. Idrotten har, på det här sättet, varit framgångsrik i att få in nya människor i nya gemenskaper.

Det andra sättet handlar om idrottsrörelsens integration i det omgivande samhället.

Ett samhälle som präglas av organisatorisk och kulturell mångfald. En mångfald också i betydelsen att alla organisationer måste arbeta med alla samhällets frågor. Sådan integration skapas genom att de som inkluderas i idrotten görs delaktiga också i utformandet av verksamheten, inte bara i utövandet.

Därmed kommer idrottsrörelsen att förändras i grunden – både som idé och konkretion.

Väljer idrottsrörelsen att arbeta med att integreras snarare än att integrera kommer vi att få se ett helt annat föreningsliv än det vi sett de senaste 100 åren. Det blir i så fall en spännande resa.

Camilla Hending

Inga publikintäkter, men spelarna ska ändå ha betalt, liksom övrig personal. Sedan tillkommer övriga omkostnader.Då pekar ekonomin åt endast ett håll. Nu medger Malmö FF: ordförande, Anders Pålsson, att klubben har en förlustprognos på ungefär 50 miljoner i resultatet för 2020.

Rögle ska förbli en elitklubb i ishockey. Mot den bakgrunden satsas 250 miljoner krnor för att bygga ut Carena arena i Ängelholm för att få en anläggning som uppfyller kraven.

Den nuvarande hallen blir sju meter högre, utökas med 3 450 kvm och det innebär att publikkapaciteten ökar med drygt 1500 platser och totalt  6 550 platser. Detta via nya balkongläktare, loger, ståplatser och större restaurangytor. Och inte minst, en tredje träningshall med anslutning till arenan tillkommer.

Idrottsförbunden  har kölapp hos idrottsminister Amanda Lind den här veckan. I takt med samtalen stiger förväntningarna.Många ser hur idrotts-Sverige snart öppnar igen.

Då tar statsepidemiolog Anders Tegnell till orda och slår igen dörren med kraft och utan minsta vilja att diskutera ett öppnande.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

SDHL och SHL har tecknat ett nytt samarbetsavtal som ger den svenska damhockeyligan miljoner i flera år framöver.

– Det här skapar en trygghet för damligan att kunna utvecklas, säger Agne Bengtsson, SDHL:s ordförande.

Handbollsmålvakten Johan ”Hubbe” Sjöstrand räddar inte bara bollar. Han vet hur man kryssar i travkuponger. ”Hubbe” har varit utlandsproffs sedan 2009 men svensk travsport har han järnkoll på. På V75 på Bollnäs i helgen fick hans andelssystem in sju rätt. Utdelning: 5 007 965 kronor.

Varje andel kostade 385 kronor. 51 andelsköpare kunde kvittera ut 99 959 kronor. 5-miljonersvinsten var den största i landet.

SVT och TV4 gör gemensamma affärer igen.  Den 14 augusti är det säsongspremiär för friidrottens  Diamond League – och nu står det klart att tävlingarna ska sändas av båda bolagen, Inte bara i år utan det nya avtalet gäller de kommande fem säsongerna.