När privata intressen tar över

Sporter kan styras och ägas på många sätt. Här syns den nya tiden och kommersialiseringen allra mest. Med slutna organisationer och privata intressen, Fifa är ett exempel, och ofta en massa inklusive herrar i kostym.
Idrotten växlar karaktär. Den transparenta nordiska modellen minskar, skriver Björn Anders Larsson. Foto: TT

 

Sporter kan ägas underifrån av lokala utövare organiserade i klubbar som sedan organiserar och styr både nationella och globala förbund. Det är den idrottsdemokratiska traditionsstarka och därmed transparenta nordiska modellen. 

Mer eller mindre tranparens

Men, och det är skillnaden jämfört med tidigare, sporter kan i kontrast till detta ägas uppifrån genom företag eller autokratier av olika slag som Formel 1, utan särskilt mycket insyn från omvärlden. Däremellan finns olika hybridformer med merito- och autokratier som präglas av mer eller mindre transparens och medlemsstyrning.

Världsfotbollens organisering av de stora mästerskapen ackumulerar stora ekonomiska resurser. FIFA:s organisation och ägande med en sluten styrning kan inte ha annat skäl än att tillgångarna på konton och löner ska vara hemliga.

Inte ens Lennart Johansson som ändå satt i den exekutiva kommittén hade någon framgång när han begärde utdrag ur ekonomihanteringen.

Olika sätt att utveckla

Men tro inte att FIFA-modellen är unik. Den finns också på andra håll.

Hundratals sporter försöker skapa en gemensam världsorganisation. Vi har kunnat följa detta under lång tid. De bästa organisationerna över tiden skapar de bästa tävlings- och ekonomiresultaten. 

Organisationerna och de institutionella formerna och reglerna är olika när vi jämför hur sporterna utvecklats. 

Tänk på hur Formel 1 skapades och styrs av en person, Bernie Ecclestone som också är ägare. Han har blivit förmögen och har samlat 4 miljarder dollar i ladorna. Ska vi fördöma det? 

Sporter som vilka företag som helst

Nej, inte nödvändigtvis. Det är inte fel om vi accepterar att sporter är som vilka företag som helst . Lönsamma växande globala företag tycker vi alla om (IKEA,H&M). Sverige borde t ex ha sportföretag som driver världssport. Det kunde vara innebandy och orientering. 

Men Sverige vill ofta se internationella förbund som styrs och ägs demokratiskt med en röst per nation.Då skall intäkter delas ut till de nationella förbunden som delar ut till de nationella klubbarna enligt någon princip som man enats om. Endast ersättning för administration och samordning för dessa förbund skulle då utgå.

När vi analyserar globala sporters organisation måste vi utgå från en god och rationell allmängiltig princip. Sådan god och rationell organisering leder till bättre utfall än otydliga och korruptionsbenägna organisationsformer.  

Bygga intresse och intäkter

Se  hur det olympiska systemet erövrade sin position med nationer organiserade på ett unikt sätt med utvalda personer i IOK och nationella olympiska kommittéer fristående från de sporter som bygger spelen. Helt unikt och svåranalyserat.

Former och utvecklingslinjer i organiserandet är olika. Boxningen är exemplet på fragmentisering. Golfen har sitt professionella PGA-system. Hästsporterna har många olika organisationsformer. Seglingssporterna likaså. Många har uppnått en samordnad världsstruktur, ta exempel friidrott, simning, handboll etc. 

Organisation av sporter lokalt, nationellt och globalt handlar om att skapa intresse och intäkter för huvudmännen i varje sport. Ju större media- , publik- och konsumenttäckning desto större intäkter. 

Så byggs en organisation

Vilka organisationsformer har störst framgång? Vi ser tydligt vinnare och förlorare. Världssporten har under några årtionden skapat ett oligopol, alltså en marknad eller prisbildning med en liten grupp av säljare. Några stora sporter och konsumentmarknader dominerar och kan utforma affärsområden efter eget godtycke. 

Kluster med sponsorer, TV-bolag och intressenter bidrar alla till att cementera ett visst beteende och nya intressenter får svårt att hävda sig.

Vad är framgångsrika sporter? Mått på det är sportens intäkter till förbund och klubbar, befolkningens totala konsumtion av sportens produkter och tävlingar och befolkningens utövande av sporten. 

Kan en sport ta över här också?

Av den globala sportindustrins ca 6 000-7 000 miljarder kr (ca 2 procent av världens samlade BNP som uppgår till 300 000 miljarder kr) har några blivit världssporter.

Några har stort deltagande, som fotboll  och basket. Andra omsätter stora ekonomiska värden.Just nu beräknar jag världsfotbollen (konsumtion) till 10-15 procent av all sport, amerikansk fotboll till 7-9 procent, golfen till 10 procent, båtsporter till 6-7 procent , hästsporter 7-9 procent , basket 3-4 procent,baseboll 5-6 procent och skidsporter 3-4 procent. Det är preliminnära beräkningar- jag återkommer senare under året.

Organisation av institutioner, investeringar och  den samlade marknadsföringens (metnivån) inverkan på konsumtionsmönster skapar vinnande respektive förlorande sporter.

Kommer svenska organisationer på nationell och lokal nivå att ta andel av dessa marknader? Kommer klubbar och förbund att delta i denna globala marknad ? Företagen kan - det visar övrigt svenskt näringsliv.

Frågan är om idrotter i Sverige tar över den tidigare så traditionella formen och blir till föreltagsliknande skapelser. Det borde ni fundera på. 

Björn Anders Larsson

Sista ordet är långt ifrån uttalat i turerna runt kommunens övertagande av Guldfågeln Arena i Kalmar. Nu har Gunnar Rydström, civilingenjör i fastighetsekonomi, lämnat in ett överklagade till Förvaltningsrätten.

Det blir det största arenaprojektet någonsin i Sverige. Politiker och tjänstemän i Göteborgs stad är nu överens om samma linje – att bevara positionen som landets främsta evenemangsstad. Och det får kosta. Dagens arenor rivs och ersätts av en jättearena för 16 000 åskådare, en mellanstor arena för 5 000 personer och tre hallar för breddidrotten.

2018 är valår och då passar Riksidrottsförbundet, RF, på att stärka samarbetet med Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan 5-7 mars. RF:s satsning kommer att fokusera på frågor om anläggningar och folkhälsa – och generalsekreteraren Stefan Bergh hoppas på ännu fler rikspolitiker än senast.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Byggvaruhuskedjan BAUHAUS har förlängt sitt avtal till och med 2020 som titelsponsor för den svenska Diamond League/BAUHAUS-galan på Stadion. Den 10 juni kommer världsstjärnorna till Stockholm. Företaget har varit titelsponsor sedan 2015.

Motorn i den svenska hästnäringen riskerar att stanna. Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken säkrar en rättvis finansiering av trav- och galoppsporternas grundläggande infrastruktur som anläggningar och tävlingskostnader samt de breda satsningar inom hästsektorn som idag finansieras via ATG.

För alla fotbollsälskare blir sommaren mycket speciell. VM spelas i Ryssland och från den 14 juni och en månad framåt cirklar mycket av tillvaron runt matcherna och alla spekulationer. SVT och TV4 laddar på varsitt håll, de delar på sändningsrättigheterna och ska återge vardera 32 matcher.

Premier League, med alla spelaraffärer och silly Season fascinerar många, inte minst fans och journalister. Men nu nu kan det bli ändring och helt andra villkor.