När pengarna tog greppet

Idrottsrörelsen av idag är lite yrvaken i sitt uppvaknande inför det faktum att delar av verksamheten utvecklas i samklang med marknaden.
Genom att lära känna fotbollen i begynnelsen drar man lärdomar inför framtiden, är Nils-Olof Zethrins tes. Foto: TT

 

Denna yrvakenhet är en spegling av rörelsens djupa förankring i en föreställning att man främst är en folkrörelse med ideella syften. Det är en spegling av att man har svårt att se sig som en aktör på den kommersiella idrottsmarknaden. 

IFK ett nytt bevis

Men idrotten har länge utvecklats mellan masskonsumtion och folkrörelse. En ökad medvetenhet om detta kan bidra till bättre möjligheter att möta framtidens utmaningar.

Klubbar, förbund och idrottens branschorganisationer formar idrotten i konkurrens med varandra och med andra. Faktum är att idrotten under lång tid varit påverkad av kommersialiseringen. Detta har påverkat hur idrottsrörelsen utvecklats, hur man tagit ställning i olika frågor och det har också påverkat själva utövandet. Det handlar om allt från amatörreglers avskaffande, inställning till prestationshöjande medel, spelregler, kroppsideal och målen för verksamheten.

I ljuset av detta framstår IFK Norrköpings vinst i herrarnas fotbollsallsvenska som ännu ett bevis på att klubbar som tidigt satte sin idrottsverksamhet i marknadens tjänst också länge varit tongivande och vinnande. 

IFK Norrköpings stjärna har visserligen också varit skymd i djupa vågdalar. Det förtar inte att det är en klubb som tillsammans med ett fåtal andra kan kategoriseras som de allra mest framgångsrika genom alla tider. 

Tobaksaffärens insats...

Jag har nyligen doktorerat på studier om idrottens kommersialisering ur ett historiskt perspektiv. Med exempel från fotbollen, friidrotten och proffsboxningen framträder en bild som bidrar till nya perspektiv på den svenska idrotten. Dessa rör bland annat idrottens folkrörelsekaraktär.

Ofta vindlar sig idrottens historia till ett inbillat töcken av äppelkäck amatörism. Ibland omger detta töcken även IFK Norrköping, en klubb som få andra matchar vad det gäller produktion av storspelare, produktion av sportsliga framgångar och produktion av säljande matcharrangemang. 

Just i Norrköping var förutsättningarna redan under mellankrigstiden goda att forma framgångsrik elitidrott. Där fanns en stor arbetarbefolkning som kunde konsumera idrott och där fanns driftiga entreprenörer. 

Bland dessa entreprenörer fanns de som byggde fotbollen stark och som tjänade pengar på den. Tobaksaffärer anordnade supporterresor för tusentals personer, halvillegala tipsbolag startades och en stor lokal idrottspress etablerades. Idrotten omsatte pengar. Nöjestillställningar finansierade idrottandet och en omfattande värvningsverksamheter bland de svenska elitklubbarna utvecklades. 

Klubbarna blev tidigt beroende av ekonomiska intäkter för att kunna bli framgångsrika. Men vad innebar det?

Kunde inte stoppa kommersialismen 

Konsekvenserna blev att fotbollförbundet riskerade att tappa kontrollen över sin egen tävlingsverksamhet och att klubbarna kunde bli starkare än förbundet. Detta är fortfarande en levande dynamik som präglar elitfotbollen från FIFA, UEFA och ner till den svenska myllan. 

Fotbollförbundet reagerade något motsägelsefullt. Man bejakade den säljande elitfotbollen och man sökte samtidigt motverka konsekvenserna av dess popularitet. Men vad kunde man egentligen göra när man ställdes inför faktum att man var beroende av de stora intäkter som deras beskattning av framgångsrika klubbars intäkter innebar, samtidigt som man var tvungen att predika idealismens lov för att kunna behålla kontrollen över klubbarna?

Handlingsalternativen var många men en konsekvens är att både elitklubbar och förbund format sin verksamhet i konkurrens mer på marknadens villkor än genom tävlingar med syfte att främja höga ideal. 

Detta har inneburit att idrottsrörelsens idémässiga fundament framstått som idealistiska när det i stor utsträckning handlat om tävling, marknad och framgång. Men sådana grunder för den egna verksamheten är det inte förvånande att man nu är något yrvaken när renodlat kommersiella aktörer från media dikterar spelprogram, där organiserade konsumentorganisationer i form av supporterklubbar kräver inflytande eller när företag erbjuder idrottstjänster med allt från spektakulära säsongsupplösningar till träningskoncept inom barnfotbollen.

Nils-Olof Zethrin

Fakta

Vill du läsa mer om idrottens kommersialisering ur ett historiskt perspektiv? Ladda ner avhandlingen gratis via den här länken.

Inga publikintäkter, men spelarna ska ändå ha betalt, liksom övrig personal. Sedan tillkommer övriga omkostnader.Då pekar ekonomin åt endast ett håll. Nu medger Malmö FF: ordförande, Anders Pålsson, att klubben har en förlustprognos på ungefär 50 miljoner i resultatet för 2020.

Rögle ska förbli en elitklubb i ishockey. Mot den bakgrunden satsas 250 miljoner krnor för att bygga ut Carena arena i Ängelholm för att få en anläggning som uppfyller kraven.

Den nuvarande hallen blir sju meter högre, utökas med 3 450 kvm och det innebär att publikkapaciteten ökar med drygt 1500 platser och totalt  6 550 platser. Detta via nya balkongläktare, loger, ståplatser och större restaurangytor. Och inte minst, en tredje träningshall med anslutning till arenan tillkommer.

Idrottsförbunden  har kölapp hos idrottsminister Amanda Lind den här veckan. I takt med samtalen stiger förväntningarna.Många ser hur idrotts-Sverige snart öppnar igen.

Då tar statsepidemiolog Anders Tegnell till orda och slår igen dörren med kraft och utan minsta vilja att diskutera ett öppnande.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

SDHL och SHL har tecknat ett nytt samarbetsavtal som ger den svenska damhockeyligan miljoner i flera år framöver.

– Det här skapar en trygghet för damligan att kunna utvecklas, säger Agne Bengtsson, SDHL:s ordförande.

Handbollsmålvakten Johan ”Hubbe” Sjöstrand räddar inte bara bollar. Han vet hur man kryssar i travkuponger. ”Hubbe” har varit utlandsproffs sedan 2009 men svensk travsport har han järnkoll på. På V75 på Bollnäs i helgen fick hans andelssystem in sju rätt. Utdelning: 5 007 965 kronor.

Varje andel kostade 385 kronor. 51 andelsköpare kunde kvittera ut 99 959 kronor. 5-miljonersvinsten var den största i landet.

SVT och TV4 gör gemensamma affärer igen.  Den 14 augusti är det säsongspremiär för friidrottens  Diamond League – och nu står det klart att tävlingarna ska sändas av båda bolagen, Inte bara i år utan det nya avtalet gäller de kommande fem säsongerna.