Det här önskar människor

Tjejerna lyfte fram köpcentra och caféer och kanske är sociala ytor i anslutning till idrotten för att möjliggöra socialt häng det kanske mest centrala då idrottsytor planeras eller byggs om framöver.
Människor vill vara där människor är, de vill söka sig till sociala platser och folktomma idrottsplatser lockar få. Foto: Jessica Gow

 

I min förra krönika berättade jag om en ungdomspanel med tonårstjejer i Köpenhamn som reflekterade kring varför de inte idrottar. Det som lyftes fram som huvudsakligt argument var att de hellre umgås med kompisar. 

Idrotten ses, av dessa flickor, inte som en social arena där man träffar vänner och umgås. 

Kraftig reaktion

Traditionella idrottsytor, såsom bollplaner, idrottshallar, isbanor mm, är ofta väl avgränsade och tydligt definierade som just idrottsytor genom särskilda mått, linjer etc. Om du inte är en bra fotbollsspelare och kanske bara vill prova på att sparka boll på ett lekfullt sätt är det en ganska stor barriär att ta sig över. 

När kommunen för ca tio år sedan ville bygga en oval basketplan i Malmö, med visst stöd från Handslaget, blev man hos Riksidrottsförbundet upprörda eftersom planen då inte skulle kunna användas av föreningar. Varför inte, undrar jag. Planen byggdes. 

De senaste åren har dock synen på idrottsytornas utformning, främst vad gäller spontanidrott, förändrats och ett visst mått av nytänkande har smugit sig in. Detta är positivt, men fortfarande brister det när det gäller att inkludera och integrera olika sociala och kulturella aktiviteter i idrottsmiljöerna.

Det här ger perspektiv

Jag vill här lyfta tre exempel, eller snarare perspektiv, och samtidigt passa på att rekommendera det kapitel om idrottens anläggningar som jag skrivit i antologin Idéer för idrottsutveckling (SISU, 2015). Dessa exempel syftar till att visa på nytänkande och beaktande av de sociala inslagen i samband med planering av idrottens rum och ytor. 

Mitt första perspektiv är hämtat från en fokusgrupp som jag arrangerade förra hösten för att tillsammans med representanter för idrottsrörelsen och Malmö stad diskutera idrotten i den fysiska planeringen. En av frågorna vi arbetade med var vilka ytbehov som de uppfattade som de mest alarmerande eller problematiska.

Flera i gruppen lyfte då att det som är den främsta bristvaran när det gäller idrottsrelaterade lokaler är samlingslokaler och liknande, sådant som alltså inte har med själva idrottsutövandet att göra. 

De sociala sammanhangen och mötena är en mycket viktig ingrediens i den organiserade idrotten, och kanske det som idrotten främst kan konkurrera med, men då lokaler för detta rationaliseras bort eller inte finns så mister idrotten en viktig funktion. Så, sociala uppehållsytor i anslutning till idrottsytorna är viktiga.

Utmanade vanetänket

Nästa exempel är hämtat från föreningen LUGI Gymnastiks planer på en ny anläggning. Lugi Gymnastik hade identifierat ett behov av fler och modernare lokaler och tanken på att skapa en större och mer nytänkande anläggning började ta form. 

Föreningen anlitade ett arkitektkontor för att ta fram en projektskiss på hur en sådan anläggning skulle kunna utformas. Anläggningen är tänkt att omfatta flertalet olika aktiviteter med fokus på gymnastik, motorik, parkour, dans och spontanidrott. I anläggningens hjärta finns en välutrustad gymnastikhall som lämpar sig för tränings- och tävlingsaktiviteter i organiserad form för barn och unga, såväl nybörjare som elit. 

Denna är tänkt att angränsa till en stor motorikhall som skiljs från gymnastikhallen med en glasvägg. Motorikhallen, som också ska innehålla ett parkourlandskap ska vara öppet för spontanaktivitet. 

På andra våningen ska det enligt förslaget finnas två danssalar, ett par mindre lokaler, en läktare samt ”hangouts” för läxläsning, mellanmål och samvaro. Byggnadens innehåll ska signaleras utåt dels genom glaspartier, dels genom aktiviteter utomhus. 

Lugi Gymnastiks förslag befinner sig fortfarande bara på konceptstadiet. Jag vet inte om det kommer att bli verklighet (troligtvis inte) och i vilken form i så fall. Jag inkluderar det i denna text just för att jag tror att det som koncept utgör ett utmärkt underlag för en fortsatt diskussion kring hur olika aktiviteter kan integreras. 

Värt att nämna är att gymnastiken, och friidrotten, är väl framme när det gäller att tänka nytt kring sina anläggningar.

Tilläggen som betyder något

Mitt sista exempel är köpcentra, inte nödvändigtvis något specifikt sådant utan i stort sett vilket som helst. Vän av ordning kanske tycker att detta har väldigt lite med idrott att göra. Och det är i stort sett rätt! 

Köpcentrum är ett exempel på en långt gången kommersialisering och privatisering av det som tidigare förknippades med det offentliga rummet. Här finns tydliga regler för hur du får bete dig och det är inte tillåtet att cykla, åka skateboard, springa eller utöva annan fysisk aktivitet. Dock ska jag tillägga att avgränsade ytor för t ex skridskoåkning blir ett vanligare inslag stora köpcentra.

Idag är det så at köpcentrum och andra kommersiella rum fyller en viktig funktion i många ungas liv. 

Dessa anläggningar kan ses som en slags fritidsgårdar i modern, privatiserad tappning. Vad är det i dessa miljöer som är så lockande? Går det att överföra några av de karaktäristika som uppfattas som positiva av ungdomar till idrottens anläggningar?

Jag misstänker att jag kommer att återkomma till fenomenet köpcentra i någon av mina kommande krönikor. Det finns nämligen fler kopplingar till idrotten som kan belysas.

Karin Book

 

 

Utbildningsbolaget Stubybee tar in ytterligare miljoner i riskkapital – bland annat från två landslagsspelare i fotboll, Pontus Jansson och Robin Olsen via deras gemensamma investeringsbolag, PJ och PL Invest. 

"Hela den olympiska rörelsen, och speciellt IOK, är rörd över den stora kopplingen som fransmännen har gjort mellan Notre-Dame och OS i Paris 2024."IOO

Thom Bach, ordförande i IOK, reagerade efter branden i Notre-Dame och lät meddela att den olympiska rörelsen erbjuder 500 000 euro – motsvarande cirka 5,5 miljoner kronor – till återuppbyggnaden av katedralen så att den ska stå färdig till OS i Paris 2024.

Den tilltänkta tennissatsningen vid Svaneholms slott vid Skurup kommer allt närmare. Biljettförsäljningen är inledd och åskådarna ska bl a få se Mats Wilander möta John McEnroe. Bakom initiativet står entreprenören Mårten Hedlund och hans företag 3RS.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Anna och Emil Jönsson Haag , avslutade sina framgångsrika karriärer som skidåkare och vill vänja sig utan alla resor och träningar. Nu gäller ett annat liv. Från hemmet på Frösön beger de sig ut på olika uppdrag. Senast - de är ambassadörer för Folkspel.

Han ställde sig framför alla representanter från spelbolagen och deklarerade tydligt:

- Dämpa er. "Annars kommer regeringen att att ta fram nya regler som begränsar marknadsföring", 

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) gjorde sig till talesman för åtskilliga svenskar

SVT:s programdirektör Jan Helin försöker hålla liv i Vinterstudions brasa. – Vår målsättning är att fortsätta sända Vinterstudion. Först minst tre år framåt men sedan har vi som mål att fortsätta efter det, säger han.

I kväll bänkar sig miljontals tv-tittare för att se om Ajax kan skrälla igen i kvartsfinalen i Champions League mot Juventus. Speciellt i blickpunkten är 21-årige Frenkie de Jong, spelaren som framför allt legat bakom Ajax framgångar under säsongen.

Efter 1-1  hemma mot de trefaldiga mästarna Real Madrid gjorde Ajax sensation genom att besegra och slå ut spanjorerna med en 4-1-seger. Ikväll gäller bortaplan igen för Ajax.