Älskar sitt Frölunda

Lite motvilligt började föreningen med ishockey. Någon insåg potentialen i sporten, men det fick inte kosta så mycket. I dag är klubben svenska mästare.
Göteborgarna älskar sitt Frölunda, så pass att när SM-guldet var säkrat hoppade många i fontänen vid Götaplatsen. Foto: Björn Larsson Rosvall, TT

 

Frölunda Indians är svenska mästare i ishockey 2016. Även om alla experter verkar vara rörande ense om att rätt lag vann kan segern ändå sägas ha suttit långt inne. När ishockeyn infördes i landet under mellankrigstiden var det nämligen många som snabbt fick upp ögonen för spelet, men i Frölundas fall dröjde det desto längre innan den nya vintersportflugan fick fäste. 

"Bittan" höll i pengarna

Västra Frölunda IF (som föreningen då hette) startade visserligen en ishockeysektion redan 1938, efter en marknadsföringsinsats där Svenska Ishockeyförbundet delade ut subventionerad utrustning till hugade klubbar i Västsverige, men verksamheten existerade egentligen bara på pappret fram till andra världskrigets slut. 

Det var svårt att få ihop ekonomin och klubbens starke man, den legendariske kassören Bengt ”Bittan” Johansson, höll hårt i plånboken. Några extravaganser i stil med en satsning på den nya popsporten ishockey var inget ”Bittan” tyckte att medlemmarna kunde kosta på sig. 

Efter ett tag blev dock tjatet efter ishockeyn så pass stort från spelarled att klubben ändå gjorde slag i sak och anmälde ett lag till seriespel. Beslutet kan ändå inte sägas ha varit ett direkt utslag av något uppdämt ishockeyintresse inom föreningen, eftersom osäkerheten över de ekonomiska förutsättningarna alltjämt levde kvar. 

Det som i stället avgjorde var styrelsens påtagliga känsla av att ishockey var en internationell storsport i vardande, kopplat med rädslan för att bli efter i den idrottsliga utvecklingen. 

Förutseende

Något tillspetsat kan därför konstateras att Frölunda valde att börja spela ishockey mot sin vilja, eftersom man önskade hålla sig framme i strålglansen när ära och hedersbetygelser delades ut i en inte alltför avlägsen framtid. 

Följande rader, saxade ur Västra Frölundas IF:s årsberättelse 1944/1945, talar sitt tydliga språk:

”Med hänsyftning till den kommande storsport som ishockey utan tvekan kommer att bli, har föreningens ishockeyutskott i samråd med föreningens huvudstyrelse från och med innevarande vintersäsong anmält sitt deltagande till årets Göteborgsserie. 

Träning och regeltolkningar kommer snarast möjligt att igångsättas. Ishockeysporten är en synnerligen fascinerande idrott och därtill internationell. Överallt i världen bedrives ishockey och samlar ofantliga åskådarskaror.

Nu när ishockeyn på allvar upptages i Sverige som storsport gäller det att vara med från början. Då har en förening möjlighet att komma framåt och få sitt namn erkänt. Avvaktar man och väntar kan det bli för sent och man får börja den tröttsamma och mödosamma vägen nerifrån”. 

Förutseende, minst sagt.

Publiken ökade

Under den första säsongen smälte dock alla fromma Frölundaförhoppningar bort, i och med att det nyckfulla vintervädret omöjliggjorde spel. Den formella seriepremiären ägde i stället rum den 25 januari 1946, då Frölunda fick storstryk av Mölndalklubben Fellows (8-1). 

Ishockeykunnandet i Frölunda utvecklades ändå i snabb takt och säsongen 1950/1951 gick laget obesegrat igenom seriespelet i Göteborg efter att bland annat ha skåpat ut Lerum med hela 15-2. 

Den 17 februari 1954 ställdes Frölunda för första gången mot ett lag hemmahörande utanför Västsverige, då Hammarby IF tvålade dit ett förstärkt A-lag med hela 16-1 på Ullevis is. 

Nu hade hade ishockeyintresset blommat upp rejält i Frölunda och klubben kvalificerade sig snart (1958-1959) för landets högsta serie. Parallellt med Frölunda framsteg på rinken började också Göteborg torna upp sig som landets kanske mest ishockeyintresserade stad över huvud taget, väl synbart i det att publiksnittet vid Frölundas matcher år efter år låg fast förankrat i toppen på de inhemska publikmätningarna. 

Talande är att på listan över publikrekord inom svensk ishockey har Frölunda bokförts för fyra av de fem mest välbesökta matcherna, med nuvarande toppnotering 31 144 åskådare (Frölunda-Färjestads BK, den 28 december 2009) som grädde på moset. 

Mannen bakom verket

Att Frölunda gått kräftgång av och till av under årens lopp har inte heller tagit udden av det spirande ishockeyintresset på västkusten. Trots flera SM-guld i prisskåpet har det ibland rent av talats om att Frölundas spel inte gjort sig förtjänt av en så pass stor och trogen hemmapublik som den klubben kunnat kan stoltsera med. 

Sådana tankegångar torde emellertid te sig verklighetsfrämmande för alla Frölundasupporters i dag, när de kan se tillbaka på en sällsamt lyckad säsong där klubben vunnit såväl CHL som SM-tecknet. 

Just därför kan det också vara på sin plats att i dessa dagar skänka ”Bittan” och hans kumpaner i Frölundas styrelse en extra tanke. Om det inte vore för deras förmåga att bortse från sin första motvilja mot ishockeyn – och i stället få upp ögonen för den stora potential som en satsning på sporten bar i sitt sköte – kunde det kanske lika gärna ha varit Fellows som dansat i guldyra på Götaplatsen.  

Tobias Stark

Fakta

Källor:

Svensk ishockey 75 år. Ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Historien om svensk ishockey, redigerad av Janne Stark & Hasse Andersson, Vällingby 1997a.

Svensk ishockey 75 år. Ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Faktadelen, redigerad av Janne Stark & Hasse Andersson, Vällingby 1997b.

Szemberg, Szymon, Västra Frölunda 50 år. Från Bittans pojkar till Boorks boys: Ett halvsekel med Sveriges mest populära hockeylag, Malmö 1994 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Så sent som 2016 ingick Erkan Zengini det svenska landslaget.

Nu är han försatt i personlig konkurs av Södertörns tingsrätt. Detta trots en tio-årig karriär i bland annat Hammarby och flera turkiska klubbar. 

Nu börjar den ena efter den andra kommunen i och runt Stockholm att vilja göra sig gällande på området utbyggnad av idrottsplatser. Solna Stad  lanserar en ny idrottsplats med tre fotbollsplaner och ny entré till naturreservatet på Norra Järvastaden. Först ska samråd genomföras för planförslaget.

De turister som besökte VM i Åre respektive Östersund spenderade nästan exakt lika mycket pengar per dag. Det är en slutsats i den stora VM-studien från Mittuniversitetets turismforskningscentrum ETOUR. Deras svar: 1 552 kronor/dag

Den totala ekonomiska effekten av världsmästerskapen i alpint och skidskytte för Jämtlands län beräknas uppgå till minst 176 miljoner kronor

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet  med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.

Nu gör SVT en egen lansering. ”SVT – kanalen för damfotboll!”

Sportevenemang och tv – men i vilken kanal… Den här gången är det SVT som har varit på tårna. SVT har klart med större delen av det svenska damlandslagets kvalmatcher och landskamper och nu står det klart att EM 2021 sänds i SVT. 

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.