Ideell och/eller volontär

Krasst sett är musiken det enda som skiljer. De sjunger i stället för idrottar. Annars finns det mycket gemensamt.
Globen och arrangemang, denna gång i konsten och, för den delen, att uppträda. Foto: TT

 

Det råder för närvarande feber i Stockholm – Eurovisionsfeber. Många är de likheter som finns mellan Eurovision Song Contest (ESC) och ett internationellt idrottsevenemang. 

Precis som vid ett internationellt TV-sänt idrottsevenemang krävs det t ex en tämligen stor organisation för att genomföra ESC i dess olika delar under den aktuella veckan. 

Tar inte betalt

Vidare behövs en försvarlig mängd människor i organisationen och ingen av dem tar betalt för sitt arbete, utan välvilligt ställer x antal timmar till förfogande. Dessa volontärer har dessutom underkastat sig en ansöknings- och urvalsprocess för att få vara med. 

De lyckligt utvalda är nu igång med genomförandet och allt vad det innebär att vara en del av ett unikt evenemang. Ingen vet om, och i så fall när, nästa möjlighet att vara med dyker upp. 

Precis så ser det ut för ett motsvarande idrottsevenemang.  Men för den ”vanliga” svenska föreningsidrotten är detta förmodligen så långt från verkligheten man kan komma.

Det är skillnad på att som enskild bidra vid speciella tillfällen än att blir kassör och inte veta vilket år det slutar...

Det är ändå inte ovanligt att företrädare för olika idrottsorganisationer förlitar sig på att det alltid finns resurser i form av ideell arbetskraft. Människor ställer helt enkelt upp. Bara därför liksom. Så ordinarie verksamhet vecka till vecka under aktuella delar av året rullar på. 

Konkurrens om två saker

Vi resonerar gärna kring människors livspussel, vår tids stora utmaning. Frågan blir allt mer närvarande i alla sammanhang, såväl professionellt som privat.

Inom idrotten konkurrerar vi i grunden om två saker. Människors pengar (ibland) och människors tid (alltid). 

Medan det verkar finnas hyggligt med kapital på sina håll är det värre ställt med tiden. Den räcker allt sämre till. Samtidigt utsätts idrotten för en allt tuffare konkurrens från alla möjliga aktiviteter. 

Vilka blir vinnarna i den tävlingen, det vill säga vilka kommer att vinna slaget om människornas tid? Med andra ord, vem lyckas bli en tillräckligt stor angelägenhet? 

Dottern ägnar sig åt flera olika aktiviteter, men det finns bara tid för föräldrarna att engagera sig i en av dem. Vilken blir det? Varför just den?

Vad påverkar?

Det den enskilda idrottsorganisationen måste komma fram till i perspektivet ideella krafter kan uttryckas i ett antal frågor, såsom t ex:

• Hur ska rekryteringen av ideella krafter bedrivas på kort och lång sikt?

• Hos vem vilar ansvaret för arbetet med ideella krafter?

• Hur fördjupas relationen med de människorna? Och hur ska de utbildas?

Ideellt arbetande människor inom idrotten är sportkonsumenter. De har behov som idrotten måste kartlägga och förhålla sig till, precis som när det handlar om utövare av själva idrotten eller om åskådare. 

De är inte självklara

En optimal situation skulle vara en idrottare som vid den aktiva karriärens slut växlar roll i sin verksamhet. Att lämna klubben skulle vara en omöjlig tanke...

Det är ingen vild gissning att utmaningen med att attrahera människor kräver en allt större ansträngning från klubbar och organisationer. 

De där självklara blir allt färre och tillgänglig tid allt mindre.

Till Eurovision Song Contest eller ett internationellt evenemang är det däremot annorlunda  och andra villkor.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Sista ordet är långt ifrån uttalat i turerna runt kommunens övertagande av Guldfågeln Arena i Kalmar. Nu har Gunnar Rydström, civilingenjör i fastighetsekonomi, lämnat in ett överklagade till Förvaltningsrätten.

Det blir det största arenaprojektet någonsin i Sverige. Politiker och tjänstemän i Göteborgs stad är nu överens om samma linje – att bevara positionen som landets främsta evenemangsstad. Och det får kosta. Dagens arenor rivs och ersätts av en jättearena för 16 000 åskådare, en mellanstor arena för 5 000 personer och tre hallar för breddidrotten.

2018 är valår och då passar Riksidrottsförbundet, RF, på att stärka samarbetet med Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan 5-7 mars. RF:s satsning kommer att fokusera på frågor om anläggningar och folkhälsa – och generalsekreteraren Stefan Bergh hoppas på ännu fler rikspolitiker än senast.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Byggvaruhuskedjan BAUHAUS har förlängt sitt avtal till och med 2020 som titelsponsor för den svenska Diamond League/BAUHAUS-galan på Stadion. Den 10 juni kommer världsstjärnorna till Stockholm. Företaget har varit titelsponsor sedan 2015.

Motorn i den svenska hästnäringen riskerar att stanna. Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken säkrar en rättvis finansiering av trav- och galoppsporternas grundläggande infrastruktur som anläggningar och tävlingskostnader samt de breda satsningar inom hästsektorn som idag finansieras via ATG.

För alla fotbollsälskare blir sommaren mycket speciell. VM spelas i Ryssland och från den 14 juni och en månad framåt cirklar mycket av tillvaron runt matcherna och alla spekulationer. SVT och TV4 laddar på varsitt håll, de delar på sändningsrättigheterna och ska återge vardera 32 matcher.

Premier League, med alla spelaraffärer och silly Season fascinerar många, inte minst fans och journalister. Men nu nu kan det bli ändring och helt andra villkor.