Inte heller experterna kan hjälpa till

Handbollsfesten kom av sig. Den till bristningsgräsen uppblåsta handballongen sprack och ni vet hur ledsen en punkterad ballong ser ut.
Dagen efter... Sveriges förbundskapten Henrik Signell försöker förklara varför det inte gick bättre i EM. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

 

En bra match mot ett Spanien som inte var så fantastiskt som experterna påstod, en bra halvlek mot Frankrike, en målvaktsinsats av hög internationell klass i en enda match; det räcker inte.

Fightas kan alla. Fysik kan alla öva upp, försvarsorganisation går att lära sig och det räcker en bit.

Och dessa experter...

Det var i det individuella ansvaret som det svenska damlandslaget svek.

Och jag hör knappt en enda s k expert ta modet till sig och påstå det.

Varför kan Danmark utbilda spelare som vinner både OS och VM? Varför kan Norge? Här går det knappast att skylla på vare sig astmamedicin eller läppsalva.

Mantrat har hela tiden varit; målvakterna måste stänga till, försvaret hålla ihop, kollektivet fungera.

Det jag såg var ett svenskt lag där spelarna lade så stor vikt vid kollektivet och kände sig som en del i något större men inte tog det individuella ansvaret.

Om nu Sverige har dessa fantastiska spelare - sett i ett internationellt perspektiv - som de handbollsinitierade påstår; vad var det då som gjorde att vi inte såg skymten av dem mera än i undantagsfall?

Måste vara djärvare

När fransyskorna, i den helt avgörande matchen om en semifinalplats, inledde med att flytta ut sin försvarsmur ett par meter öppnades en linje fri för snabba, påhittiga, djärva spelare att dyka in i och göra sig spelbara men det såg jag inte en enda gång.

I svensk lagidrott har alltid kollektivet och försvarsorganisationen spelat en stor roll och det är också det lättaste att rita upp, förklara och få att fungera. 

Men man vinner inga medaljer utan kreativitet, individuell skicklighet, mod och initiativförmåga.

Den var som bortblåst med undantag från ett par bra matcher i början av Nathalie Hagman och Loui Sand. Och Gulldén förstås. Jamina Roberts då och då.

Anfallsspelet som helhet saknade finess och briljans och variation.

Bella Gulldén är en underbar handbollspelare - hon gjorde förstås alldeles för få mål också hon - men det är ju runt henne som det måste virvla och blåsa och löpas och luras för att hon skall kunna vara den effektiva playmaker hon är.

Var är farten och spänsten?

Svensk damhandboll måste helt enkelt lämna kollektivtänkandet ett tag, plocka in råmaterialet i smedjan och slipa fram de diamanter som krävs för att ta steget upp bland de främsta.

Nästan alla lag jag sett har haft spelare som med fart och spänst gjort mål från distans. Inte Sverige.

Den största behållningen i mästerskapet var Anna Lagerquist - alltför länge ratad i blågult - som höll sitt energiska, tuffa försvarsspel på hög nivå genom hela turneringen. Ett damernas svar på klippan Ola Lindgren under de gyllene åren med Bengan Boys.

Och på tal om det; handbollen kan verkligen glädjas åt en jämställd sport. Jag tänker inte på uppmärksamhet och bedömning utan på det faktum att det ur publik synpunkt är precis lika roligt att se tjej-handboll (ibland faktiskt mera underhållande) än herrhandboll, ett faktum som fotbollen måste avundas. 

Ger lallandet ett ansikte...

Tv3:s uppställning har varit imponerande - i varje fall numerärt. Jag vet inte hur många s k expertkommentatorer det fanns men minst fyra i varje match. Det var Frändesjö och Ahlm och Claes Hellgren och Magnus Grahn. Claes Hellgren är ju ett fenomen i sig, jag gillar att lyssna till honom, men han talar ju företrädesvis för nördarna och med en insidevokabulär som du måste vara ympad med handbollens begreppsparlör för att hänga med i. 

Men hur är det med kritiken? Det blir ju bara mesigt när den skall framföras av spelare, f d spelare, f d tränare eller sådana som hoppas bli förbundskaptener. 

Det är som när poliser utreder sig själva. Det är lite smågnabb i familjen men ingen ärlig, tuff objektiv kritik. Det där skötte vi som journalister och kommentatorer en gång i tiden men nu finns nästan ingen som kan ge ett landslag objektiv och skarp kritik när det behövs.

Som t ex när det stod klart att Sverige inte alls hade så bra handbollspelare som påstods. När det bara var tomma ord när kommentatorerna påstod att ”de (vi) kan så mycket bättre.”

Nej, det kunde de inte.

För många s k expertkommentatorer ger lallandet ett ansikte och en röst.

Hans B (inte verifierad)

ons, 2016-12-14 12:16

1. Åke Stolt

Klockrent som vanligt! Dessa hejaklacksledare till "experter" som inte törs komma i onåd hos spelare och förbund. Konstaterar att svensk handboll har kört fast i ett stereotypt idé -och tempofattigt spel som tillhör det förgångna. Ingen har heller ifrågasatt Signells brist på Coaching när Nederländskorna gång på gång kontrade in mål samt hur är det med relationen med Torstensson? Visst hade vi behövt henne , förhoppningsvis med självförtroende,som bombkastare för att skapa luckor och avlasta Gullden. Ngt lurt är det kan det vara personkemi????

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Framträdande partner och mycket folk på läktarna i Malmö Arena. Men Malmö Redhawks har ekonomiska problem. Klubben hotas av ett underskott på uppemot 15 miljoner

Sveriges längsta permanenta racingbana byggs i Skellefteå. Nu har STCC  skrivit ett 10-årigt avtal med Skellefteå Drive Center.Därmed blir det möjligt att återinföra klassiska Midnattsolsloppet som inte har arrangerats på 50 år. 

Fotbollsentusiasterna i Sverigefår två verkliga toppmatcher att se fram emot på  sensommaren. Nu står det nämligen klart att _Arsenal och Chelsea kommer till Stockholm den 4 augusti och tre dagar tidigare, 1 augusti, spelar Chelsea mot Inter på Ullevi i Göteborg.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nu ska Dynamite Cheerleading får hjälp av Northen Link PR för att föreningen ska bli mer känd. Dynamite Cheerleading är en av landets största och äldsta cheerleadingföreningar, grundad för snart 30 år sen.

Östersund var inte långt ifrån att bli en vinnare i dubbelmötet med Arsenal. London-klubben drog dock det längsta strået till slut, men det fanns stora vinnare. Östersunds vinst på bortaplan bidrog till att tre kuponger på Europatipset lyckades pricka in 13 rätt och 1 miljon kronor i vinst.

Thomas Ravelli är vinnare av Superstars 2018. 

– En fantastisk känsla att vinna Superstars. Det är ett fåtal gånger i livet man känner sådan spontan glädje att tiden står stilla. För mig var det smått otroligt att lyfta trofén, tyckteThomas efter triumfen. 

Helgläsning: Svante Samuelsson var klubbchef i Kalmar FF 2006-2016. Under 2013-2014 upplevde Svante sin mest dramatiska tid i KFF.  Klubbens målvakt Etrit Berisha plötsligt var registrerad för två klubbar i italienska Serie A.