Hur ska föreningen göra med föräldern?

Det är en viss känsla när man får det stora förtroendet att få inblick i en förenings verklighet. Det är svårt att förklara men när man direkt vill gå med och vara en del av den så förstår ni storheten i det.
Lisbet Olofsson skriver om sitt jobb på ett idrottsförbund som kan kallas in exempelvis när en föräldrar till en ungdomsspelare har burit sig åt och klubben behöver råd och hjälp om hur de ska komma till rätta med problemet. Foto: TT

 

Styrelsen som gärna berättar, först lite försiktigt och sedan med mer yviga rörelser och med stolthet vad de gör. Jag kan bara säga att det sker en hel del ute i de föreningarna jag besöker. 

Då gör det ont

Jag lugnt säga att jag varit inblandad i många olika föreningar med olika inriktningar. Allt från klubben med 40 medlemmar till den med några hundra. Några av mina kollegor har en helt annan utmaning när de jobbar med riktigt stora föreningar som har många sektioner. Det är också en bedrift.

Vad jag tänker lyfta idag är just att många föreningar är stolta över vad de gör. Så stolta att det gör ont när händelser sker som inte är av positiv karaktär. 

Det blir skamligt, fult och lite traumatiskt när föreningen kommer i sämre dagar och måste ta tag i obekväma frågor. Frågor som är oerhört viktiga och indirekt påverkar verksamheten. 

För idrotten är rätt dålig på att granska sig själva, vara kritiska till sig själva och säga stopp. Utan hela maskineriet matar på med fokus på idrottandet och många har ingen krishanteringsplan om det skulle hända.

När kritiken tilltar

Ibland haglar kritiken. Påståendet att vi blundar för verkligheten och väljer att inte se klart finns det en viss sanning i men många föreningar ser inte den naturliga hjälpen. Jag har under förra året medlat, vilket blir min uppgift från mitt jobb. 

Det finns olika grader av negativa händelser med olika infallsvinklar att reda ut och ta på sig sund barn- och ungdomsidrottsglasögonen. Behövs då det tyngre artilleriet kallar jag in den stödjande organisationen, Idrottsförbundet som tar till riktlinjer och kan peka med hela handen.

I några fall har föreningar hört av sig och vill ha hjälp i hur de ska agera. Det kan gälla hur de bör handskas med en förälder som förstör både träning och match med dåligt uppförande. Eller som ifrågasätter tränarens intelligens med att sätta deras barn på bänken och kör sin egen agenda. 

I andra fall gäller det en tränare som blir för ivrig och skriker, domderar och är spydig bredvid plan. Adrenalinet slår till och uppförandet sviktar i samma nivå som motståndarlaget är starkt. Som kör sin egen agenda, vägrar utbilda sig och vet bäst eftersom han varit med längst.

Eller att publiken bär sig illa åt.

Inte döma och utesluta

Omgivningen är snabb att både bedöma och döma. Tycker att det är bara att utesluta personerna eller ge liknande bestraffning. För mig är det den sämsta utvägen, att utesluta och fördöma, straffa hårt och NU. 

Jag tror på kunskap och bildning. Jag tror på att människor (de flesta) söker sig till idrotten för den är välkomnande, rolig och skapar gemenskap. Jag ser att många som bara lever för idrotten, för sin förening och lag. Har sina rötter, familj och all fritid där. 

Deras liv skulle rivas upp och förlora mening om de inte får medverka i föreningen. Istället för att döma och utesluta kan jag ställa rimliga krav på föreningen och se till personernas utbildning och utveckling. Ställa krav och ge alla en till eller ny chans.

Nu finns det tillfällen och händelser som är grova och allvarliga, där föreningen måste agera med hårdhandskar. Men i mina föreningar är det enstaka fall.

Lisbet Olofsson

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Sista ordet är långt ifrån uttalat i turerna runt kommunens övertagande av Guldfågeln Arena i Kalmar. Nu har Gunnar Rydström, civilingenjör i fastighetsekonomi, lämnat in ett överklagade till Förvaltningsrätten.

Det blir det största arenaprojektet någonsin i Sverige. Politiker och tjänstemän i Göteborgs stad är nu överens om samma linje – att bevara positionen som landets främsta evenemangsstad. Och det får kosta. Dagens arenor rivs och ersätts av en jättearena för 16 000 åskådare, en mellanstor arena för 5 000 personer och tre hallar för breddidrotten.

2018 är valår och då passar Riksidrottsförbundet, RF, på att stärka samarbetet med Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan 5-7 mars. RF:s satsning kommer att fokusera på frågor om anläggningar och folkhälsa – och generalsekreteraren Stefan Bergh hoppas på ännu fler rikspolitiker än senast.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Byggvaruhuskedjan BAUHAUS har förlängt sitt avtal till och med 2020 som titelsponsor för den svenska Diamond League/BAUHAUS-galan på Stadion. Den 10 juni kommer världsstjärnorna till Stockholm. Företaget har varit titelsponsor sedan 2015.

Motorn i den svenska hästnäringen riskerar att stanna. Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken säkrar en rättvis finansiering av trav- och galoppsporternas grundläggande infrastruktur som anläggningar och tävlingskostnader samt de breda satsningar inom hästsektorn som idag finansieras via ATG.

För alla fotbollsälskare blir sommaren mycket speciell. VM spelas i Ryssland och från den 14 juni och en månad framåt cirklar mycket av tillvaron runt matcherna och alla spekulationer. SVT och TV4 laddar på varsitt håll, de delar på sändningsrättigheterna och ska återge vardera 32 matcher.

Premier League, med alla spelaraffärer och silly Season fascinerar många, inte minst fans och journalister. Men nu nu kan det bli ändring och helt andra villkor.