Vi kan börja tro på ett nytänk

Barn- och ungdomars rättigheter i idrotten diskuteras flitigt. Som förändrade regler i fotboll som nu ska införas. Men mycket tyder på att den nya modellen blir bra, skriver Johan R Norberg.
Ungdomar ska tycka om idrott i högre grad, det är vad rekommendationerna betonar. Som fotboll för 13-åringar och yngre utan serietabeller. En regel som får många att ändå reagera. Foto: TT

 

I det tysta och med stor framgång har barnens rätt blivit ett väletablerat koncept i idrotten som tjänstemän på Riksidrottsförbundet beskriver utvecklingen. Ja, de använder till och med ord som ”omvälvande” och ”revolutionerande”.

Förvandlingen för ungdomarna

I somras genomförde jag på uppdrag av Unicef Sverige en kartläggning av hur idrottsrörelsen, myndigheter och andra aktörer tillämpar FN:s barnkonvention i svensk idrott.

Till saken hör att jag för några år sedan var sekreterare i den statliga utredning som under professor Tomas Petersons ledning föreslog att ett s.k. barnrättsperspektiv skulle införas i det regelverk som reglerar statens idrottsstöd.

Jag hade därmed på nära håll kunnat följa processen under 2008-2009 när barnkonventionen integrerades i svensk idrottspolitik. Med det nya uppdraget fick jag även möjlighet att undersöka reformens faktiska genomslag.

Många antar nytänkandet

Arbetet med kartläggningen gjorde mig positivt överraskad. Det visade sig att barnrättsperspektivet idag har utvecklats till ett väletablerat koncept i idrotten.

Det har en framskjuten roll i den offentliga idrottspolitiken – inte minst på kommunal nivå i form av nya idrottspolitiska program.

Det ligger även till grund för betydande verksamheter inom idrotten, framförallt satsningen på Idrottslyftet.

Därtill har barnrättsperspektivet genererat utbildningsinsatser och samarbetsprojekt mellan idrottsrörelsen och Rädda Barnen, Friends och Bris.

Tydligt är även att genomförandet av barnrättsperspektivet intensifierats inom idrotten under senare år.

Lärandet viktigast

En viktig milstolpe var Riksidrottsstyrelsens beslut i maj 2014 att utfärda särskilda anvisningar för hur barn- och ungdomsidrotten ska utformas för att leva upp till barnkonventionen.

Där framhålls att ungas idrottande ska inriktas på lärande och långsiktig utveckling, att tävlingssystem, tävlingsformer och tävlingsregler ska utformas med hänsyn till barns utvecklingsnivå samt att rankinglistor och dylikt inte får förekomma.

Ett särskilt avsnitt rör dessutom hur idrottsrörelsen ska hantera verksamheter ”som uppenbart strider mot riktlinjerna”.

Budskapet är att problem på individnivå kan hanteras av den enskilda föreningen medan ekonomiska sanktioner och andra insatser av Riksidrottsförbundets regionala organisationer (distriktsförbund, SISU etc) kan bli aktuella om problemen är av större karaktär.

Förbunden höjer ambitionen

I kölvattnet på Riksidrottsstyrelsens nya anvisningar har även många specialidrottsförbund höjt sina ambitionsnivåer.

Ett 40-tal förbund har anpassat sina regelverk. Mest omtalat är att ett antal lagidrotter med fotbollförbundet i spetsen beslut att inte längre kora slutsegrare i tävlingar med barn före 13 års ålder – en åtgärd som i praktiken innebär ett omdiskuterat avskaffande av cuper och seriespel för barn.

Parallellt har idrottsrörelsens distriktsförbund fått en allt mer operativ roll. I exempelvis Skåne har särskilda ”barnrättsstrateger” utbildats i samarbete mellan Skåneidrotten och Kommunförbundet med målet att sprida kunskaper och insikter om barnrättsbegreppet i den regionala idrotten.

Jag har talat med tjänstemän på Riksidrottsförbundet som beskrivit utvecklingen under senare år som ”omvälvande” och som ”en revolution”. Det är stora ord men högst rimliga i dessa sammanhang.

Tomas Peterson fick rätt!

Forskarna har lyckats

Barnrättsperspektivets allt mer framträdande position måste rimligtvis ses som ett resultat av ett antal samverkande faktorer.

Till viss del handlar det säkerligen om en reaktion på stora samhälleliga utmaningar såsom minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten och ökad konkurrens från kommersiella idrottsaktörer.

Jag tror också att forskarsamfundets kritik av barn- och ungdomsidrotten satt sina spår. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram professor Tomas Peterson.

Han fick utstå mycket missnöje och kritik från idrotten när han lanserade tesen att barn- och ungdomsidrott präglades av för mycket ”tävlingsfostran” på bekostnad av ”föreningsfostran”.

Men det är precis denna analys som idag präglar Riksidrottsförbundets anvisningar och specialidrottsförbundens förändrade regelverk.

Men, men...

Vad händer då ute i föreningarna?

Har Riksidrottsförbundets anvisningar och förbundens anpassade regelverk accepterats eller mötts med motstånd? Kommer de att förändra klubbarnas aktiviteter och barn- och ungdomsidrottens utformning?

Frågan är särskilt aktuell inom fotbollen där de nya reglerna om nya regler för serie- och cupspel före 13 års ålder gäller från årsskiftet. 

 Verkligheten är ju egentligen att matcherna spelas precis som vanligt. Varje lag har en serie som heter t.ex P12-7. spelare och föräldrar kan följa spelprogrammet. Varje match har en vinnare eller förlorare (eller oavgjorda). Spelarna får göra mål. Spelarna får släppa in mål. Den enda skillnaden är att domaren inte rapporterar in resultatet till förbundet och uppdaterar tabellen. I cuper är det nya att det inte sker prisutdelningar och överdrivna känsloyttringar ska undvikas. 

Jag är själv pappa till en fotbollsspelande 11-åring. Han har spelat serier och cuper i flera år. Jag vet mycket väl vilken känsloladdad diskussion nyordningen väckt bland tränare och föräldrar i hans lag – och jag ser med spänning fram emot att följa lagets utveckling under 2017.

Med allt vad det innebär.

Johan R Norberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

De var affärskompanjoner och betraktades som ett radarpar i Göteborg. Ola Serneke och Nils Wiberg, två förmögna och framgångsrika företagare, därtill mycket idrottsintresserade personer som stod bakom förverkligandet av landets förnämsta multiarena i Kviberg.I dag räddar de två mångmiljonärerna, på var sitt sätt, IFK Göteborg från undergång.

Flera Premier League-klubbar fejkar sina publiksiffror avslöjar BBC, som har granskat samtliga PL-klubbar genom att jämföra klubbarnas officiella publiksiffra med den som polis och myndigheter har rapporterat.

 Som mest har en publiksiffra ”ökat” med upp till 12 000 åskådare den gångna säsongen. 

Det finns ett folkligt stöd för OS och Paralympics i Sverige 2026. Det visar den senaste statistiskt säkerställda undersökningen som gjorts.

- Nästan dubbelt så många är positiva till OS i Sverige jämfört med de som är negativa, säger Mats Årjes, ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Under tiden Fifa funderar på ersättning till spelarnas klubbar till VM i Frankrike handlar ett privat företag. Bostadsutvecklaren OBOS har skrivit ett femårigt avtal med Svenska fotbaollförbundet värt 40 miljoner kronor.

 ATG har slutit ett partneravtal med TVG som är USA:s största tv-nätverk för trav- och galoppsport.. Det innebär att 45 miljoner amerikanska tv-hushåll fårmöjligheten att spela på ATG:s produkter. 

Anna Brolin, 38, känner att hon är nära gränsen för vad kroppen orkar. Under det senaste har hon synts i program efter program. TV4-ledningen har belastatat henne hårt, men nu säger hon från. Eller rättare sagt, läkaren gör det.

– Jag hoppas verkligen att jag har dragit bromsen i tid, säger Anna Brolin.

Ena dagen talas det om skulder och hot, nästa dag har klubben planer på att värva hem en av de främsta svenska proffsspelarna utomlands under senare år. Helsingborgs IF vill bygga vidare och tanken är att det ska ske med 34-åriga Alexander Farnerud.