Barriärer och gränszoner

"Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande..." skriver Karin Book
Foto: Fredrik Varfjell, Scanpix

När jag var utomlands för ett tag sedan simmade jag nästan varje dag. För att det var tillgängligt och lätt. Det fanns inga barriärer. Jag tänkte då att jag borde fortsätta med detta när jag kom hem. Men det gjorde jag inte. Tanken på att ta sig igenom hela processen i den oattraktiva omklädningszonen på simhallen är avskräckande. Anledningarna är flera, bl a att behöva trängas helt avklädd med okända kroppar i gemensamma duschar och inte minst omklädningsrummens utformning där skåpens placering inte möjliggör någon som helst avskildhet. Jag och grannarna trängs på en minimal yta. Detta skulle kunna uppfattas som socialt, men det blir det motsatta. Att orientera sig mellan badhusets olika zoner är också lite krångligt.

Då ska vi ändå tänka på att jag ligger inom det som betraktas som normen – kulturellt, religiöst, funktionsmässigt, kroppsligt etc. Jag har en god förförståelse för rutiner och oskrivna regler, jag kan simma någorlunda bra. Ändå känner jag mig inte helt bekväm. Att vi alla är olika och har olika behov har börjat uppmärksammas i badhussammanhang. Här vill jag hänvisa till en undersökning som genomfördes av några nyutexaminerade studenter på Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad förra året. De tog fram en modell för upphandling av ett mer innovativt badhus, ett framtidens badhus (http://www.krinova.se/blog/framtidens-badhus-en-innovationsupphandling/).  Bl a pekade de på vikten av att badhuset blir en mötesplats över exempelvis ålders- och kulturella gränser och att en normkritisk pedagogik tillämpas. Detta innebär att genom utbildning utveckla badvaktens roll till badpedagog som kan jobba förebyggande med konflikter för att skapa trygghet och trivsel. Framtidens badhus blir förhoppningsvis attraktiva och funktionella rum där fysisk och social aktivitet förenas.

Simhallens omklädningszon och simhallen som ett icke-socialt rum, såsom den oftast är utformad idag trots höga ambitioner, är ett exempel på barriärer som kan hindra folk från att vara fysiskt aktiva. 

Jag har tidigare skrivit om betydelsen av de sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna, det som jag kallar gränszonerna. Det kan handla om omklädningsrum, samlingslokaler och uppehållsytor vid idrottsanläggningen. Sådana som möjliggör att du stannar lite och socialiserar i samband med träning. Detta är helt avgörande för det framtida engagemanget i verksamheten ifråga. De flesta föreningar bygger på engagemang hos medlemmarna och för detta krävs det att utövarna tycker om att uppehålla sig i sammanhanget. Detta är säkert också av betydelse för om idrottande (främst ungdomar) väljer att fortsätta idrotta eller finner andra platser och aktiviteter som är mer intressanta. De sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna kan vidare ha en betydelse för den potentiella utövaren. Att ta steget ut på fotbollsplanen eller löparbanan kan vara ett stort steg. Om man har möjlighet att hänga, aktivera sig lite spontant och successivt bli en del av idrottssammanhanget bryts kanske barriären ner. Vi ska inte heller förakta demonstrationseffekten. Aktiviteter som sker bakom lyckta dörrar utan insyn är mindre tillgängliga och lockar få som inte redan är invigda eller aktivt söker sig till aktiviteten. Aktiviteter som däremot interagerar med omgivningen kan locka fler. 

Samma gäller spontanidrottsytor. Där dessa kompletteras med ytor för annan aktivitet finns större chans att nå de som inte redan är aktiva och invigda.

Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande, oavsett om det handlar om simhallen, fotbollsplanen eller utegymmet. Här finns mycket att göra och mycket att vinna. Samtidigt vill många av oss inte motionera inför åskådare. Detta är en ekvation att bita i. Liksom att vi måste hushålla med ytorna och utveckla yteffektiva och kompakta lösningar, samtidigt som fler aktiviteter ska rymmas. Det där med framtidens idrottsanläggning är komplicerat.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games  - på köpet. 

Idrottssverige skriker efter anläggningar av alla slag. Det går trögt på de flesta håll. Men det finns en kommun som gör något åt behoven: Nacka kommun, 8 kilometer utanför Stockholms centrum. Fram till 2035 kommer kommunen att satsa 2 miljarder kronor på olika anläggningar.

Under 2019 stod Skåne som värd för 23 procent  av de internationella idrottsmästerskap som arrangerades i Sverige - dvs 11 av 47 internationella mästerskap. Det visar den senaste statistiken från Centrum för Idrottsevenemang som varje år tar fram statistik över antalet internationella mästerskap som arrangeras i Sverige. 

Det innebär att Skåne är främst i landet.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Hammarby fotboll har inte bara Zlatan som ny sponsor. Nu presenteras Spendrups som ny huvudpartner och klubbens exklusiva dryckespartner. 

Bajen har olika huvudpartnerskap med Sveriges största privata fastighetsägare (Stena Fastigheter), Sveriges störst bryggeri (Spendrups) och Craft som är en stor svensk spelare inom sports wear

Världscupen i längdskidåkning har en stor plats i svenskarnas hjärta och hälften av svenskarna (50 procent) planerar att titta på SVTs vinterstudion.

Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor tittar på vintersport. Var tredje kvinna (33 procent) har Vinterstudion på i bakgrunden medan de gör andra saker. Det gäller bara för var fjärde man (24 procent).

När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.