Barriärer och gränszoner

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
"Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande..." skriver Karin Book
Foto: Fredrik Varfjell, Scanpix

När jag var utomlands för ett tag sedan simmade jag nästan varje dag. För att det var tillgängligt och lätt. Det fanns inga barriärer. Jag tänkte då att jag borde fortsätta med detta när jag kom hem. Men det gjorde jag inte. Tanken på att ta sig igenom hela processen i den oattraktiva omklädningszonen på simhallen är avskräckande. Anledningarna är flera, bl a att behöva trängas helt avklädd med okända kroppar i gemensamma duschar och inte minst omklädningsrummens utformning där skåpens placering inte möjliggör någon som helst avskildhet. Jag och grannarna trängs på en minimal yta. Detta skulle kunna uppfattas som socialt, men det blir det motsatta. Att orientera sig mellan badhusets olika zoner är också lite krångligt.

Då ska vi ändå tänka på att jag ligger inom det som betraktas som normen – kulturellt, religiöst, funktionsmässigt, kroppsligt etc. Jag har en god förförståelse för rutiner och oskrivna regler, jag kan simma någorlunda bra. Ändå känner jag mig inte helt bekväm. Att vi alla är olika och har olika behov har börjat uppmärksammas i badhussammanhang. Här vill jag hänvisa till en undersökning som genomfördes av några nyutexaminerade studenter på Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad förra året. De tog fram en modell för upphandling av ett mer innovativt badhus, ett framtidens badhus (http://www.krinova.se/blog/framtidens-badhus-en-innovationsupphandling/).  Bl a pekade de på vikten av att badhuset blir en mötesplats över exempelvis ålders- och kulturella gränser och att en normkritisk pedagogik tillämpas. Detta innebär att genom utbildning utveckla badvaktens roll till badpedagog som kan jobba förebyggande med konflikter för att skapa trygghet och trivsel. Framtidens badhus blir förhoppningsvis attraktiva och funktionella rum där fysisk och social aktivitet förenas.

Simhallens omklädningszon och simhallen som ett icke-socialt rum, såsom den oftast är utformad idag trots höga ambitioner, är ett exempel på barriärer som kan hindra folk från att vara fysiskt aktiva. 

Jag har tidigare skrivit om betydelsen av de sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna, det som jag kallar gränszonerna. Det kan handla om omklädningsrum, samlingslokaler och uppehållsytor vid idrottsanläggningen. Sådana som möjliggör att du stannar lite och socialiserar i samband med träning. Detta är helt avgörande för det framtida engagemanget i verksamheten ifråga. De flesta föreningar bygger på engagemang hos medlemmarna och för detta krävs det att utövarna tycker om att uppehålla sig i sammanhanget. Detta är säkert också av betydelse för om idrottande (främst ungdomar) väljer att fortsätta idrotta eller finner andra platser och aktiviteter som är mer intressanta. De sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna kan vidare ha en betydelse för den potentiella utövaren. Att ta steget ut på fotbollsplanen eller löparbanan kan vara ett stort steg. Om man har möjlighet att hänga, aktivera sig lite spontant och successivt bli en del av idrottssammanhanget bryts kanske barriären ner. Vi ska inte heller förakta demonstrationseffekten. Aktiviteter som sker bakom lyckta dörrar utan insyn är mindre tillgängliga och lockar få som inte redan är invigda eller aktivt söker sig till aktiviteten. Aktiviteter som däremot interagerar med omgivningen kan locka fler. 

Samma gäller spontanidrottsytor. Där dessa kompletteras med ytor för annan aktivitet finns större chans att nå de som inte redan är aktiva och invigda.

Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande, oavsett om det handlar om simhallen, fotbollsplanen eller utegymmet. Här finns mycket att göra och mycket att vinna. Samtidigt vill många av oss inte motionera inför åskådare. Detta är en ekvation att bita i. Liksom att vi måste hushålla med ytorna och utveckla yteffektiva och kompakta lösningar, samtidigt som fler aktiviteter ska rymmas. Det där med framtidens idrottsanläggning är komplicerat.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Färjestad ärSHL-ishockeyns mest välmående förening, med ett eget kapital på 150 miljoner, men har nuryggen mot väggen och tvingas vinna fyra matcher i rad för att överleva kvartsfinalserien mot Rögle, på nionde plats i grundserien.
Ännu har inget lag i SHL:s historia, på 41 försök, lyckats med den bedriften.
 För Färjestads BK, tabelletta och mästare säsongen 2021-2022, totalt 10 SM-.guld och 21 finaler, har allt gått snett i jakten på 2024 års mästartrofé, Le Mat pokalen. 

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.