Thörner är min Årets Eldsjäl för evigt

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Under torsdagen utsågs Anna Karlsson, Luleå, till Årets Eldsjäl. IA:s krönikör Thomas Björn tänker tillbaka på sin idrottsungdom och hyllar en annan eldsjäl: svenske mästaren i tungviktsboxning, Thörner Åhsman, som tränade Thomas och hans kompisar i Västra Frölunda IF Fotboll under en kort men händelserik tid.

 

Hade förmånen att få vara på Eldsjälsgalan på Berns under torsdagskvällen.

Folkspel och Expressen har med stöd av bland annat Volkswagen lagt ned ett stort arbete för att vaska fram Årets eldsjäl ur en bas på cirka 600 000 ideella ledare inom idrotten, utifrån nomineringar från de breda folklagren. 

20 av eldsjälarna var nominerade i fem klasser, och vi fick se en vinnare i varje klass. Av dessa utsågs Anna Karlsson från Luleå slutligen till Årets Eldsjäl och fick ta emot ovationer, 75 000 kronor och en ny bil av ovan nämnda märke. ”Att ge är att vara rik på riktigt”, sade Anna i tacktalet och inte ett öga var torrt.

Anna Karlsson har startat VildaKidz i Luleå som erbjuder gratis aktiviteter året om för barn som har det svårt på olika sätt, bland annat adhd. Ungefär varannan dag bjuder hon och hennes familj in barnen till någon meningsfull aktivitet. Det kan vara allt från skogsutflykter och hopp på ett trampolincenter till bakning hemma hos Annas familj.

Allt är gratis och det finns bara en tydlig regel: du måste vara snäll.

Värt 20 miljarder

Grattis, Anna! Och grattis alla övriga 19 som stod på scenen och nervöst väntade på vilka namn som skulle ropas upp. Ni är givetvis vinnare allihop. 

Det är viktigt för både idrotten och samhället att ert slit i det tysta, värt 20 miljarder kronor årligen för samhället enligt RF:s ordförande Björn Eriksson beräkning från scenen, får ordentlig uppmärksamhet åtminstone en gång om året.

Jag har också haft förmånen att få idrotta med ett antal fantastiska eldsjälar som ledare. Kungshamns-födde Thörner Åhsman, trefaldig svensk mästare i tungviktsboxare på 50-talet, var en sådan (han lämnade oss tragiskt nog hösten 2016).

Av alla underbara ledare jag haft som extrapappor under min idrottsuppväxt i Västra Frölunda IF:s Pojkar 63 vid 8-15 års ålder, stack Thörner ut.

Box i magen

Till att börja med var han smart nog att inte träna sin egen son – den fällan är vi många som gått i - Mats, född 1962, utan han tog istället hand om oss födda året efter, alltså 1963.

Jag glömmer aldrig första träningen med Thörner. Det var en inomhusträning i Kaverösskolans gymnastiksal en kulen januarikväll, och vi entusiastiska killar var inne på vårt elfte levnadsår. 

När Thörner tog av sig och blottade sin fortfarande vältränade boxarkropp blev det tyst i omklädningsrummet. Vi hade aldrig sett något liknande. Han var som två av våra pappor. Tystnaden bröts av busige Bernt:

”Wow, vilka magmuskler! Får jag boxa dig i magen?”

Nu blev det verkligen tyst. Tills Thörner sade lugnt.

”Visst, det går väl bra.”

Nu utbröt istället kalabalik i omklädningsrummet.

”Jag med! Jag med! Jag med!” ropade vi alla i oorganiserad kör, varpå Thörner sade lika lugnt:

”Visst. Ställ upp på en rad där borta.” 

Stukade handleder

Bernt var först att prova. Han sprang fram och drog sin späda näve med ”full kraft” mot Thörners mage. Tungviktsmästaren rörde inte en min. Däremot hörde vi ett ”kras”. Det var ljudet av Bernts stukade handled. Vi andra tittade på varandra och tänkte samma sak:

”Ja, ja, men Bernt är ju svagast i gruppen, det vet ju alla.”

Robban var nummer två. Han var känd som en av de starkare i gruppen. Samma orörda min hos Thörner. Och samma ”kras” från Robbans handled.

Nu tittade vi oroligt på varandra. Det hade vi anledning till. Några minuter senare satt vi nämligen alla och ojade oss med stukade handleder. 

Thörner gick mot utgången till gymnastiksalen, vände sig om och sade stillsamt:

”Jo, förresten, ni kan låta bollarna ligga. I dag ska vi träna magen.”

Det är 43 år sedan, men om känner jag efter strax under sista revbenet på vänster sida har jag faktiskt lite träningsvärk fortfarande. Å andra sidan har jag aldrig haft problem med ryggen, eftersom det året Thörner tränade oss till stor del bestod av magträning. Tack, Thörner!

Thörner byggde inte bara vår fysik, han byggde också vår självkänsla. Vi fick vara som vi var – fullständigt vilda men utan något ont i oss – och utvecklade oss lika mycket som människor som han utvecklade oss som fotbollsspelare. 

Körde elva mil

När den första matchen närmade sig, en träningsmatch mot GFF, Göteborgs Fotbollsförening, var jag förkrossad. Jag kunde inte vara med. Jo, jag platsade, men mamma och pappa hade precis köpt en sommarstuga drygt fem mil söder om Göteborg, mellan Fjärås och Sätila, och att familjen skulle åka dit först efter min match strax efter lunchtid på lördagen fanns inte på kartan. Att min fyra år äldre bror skulle vara hemma och ta hand om mig var heller inget alternativ. Han hade upptäckt tjejer, mopeder och ”pappadricka”, så det lugnade inte mamma, tvärtom.

Då klev Thörner in i handlingarna. Han ringde min pappa och erbjöd sig att köra mig till sommarstugan, och tillbaka, efter matchen. En nätt liten resa på elva mil. Pappa protesterade milt att det var alldeles för mycket begärt, men Thörner stod på sig. Och så fick det bli.

Jag minns inte vad matchen slutade. Men jag minns att jag satt till höger i baksätet på Thörners gräddvita Opel Diplomat – det närmaste ett rymdskepp bilindustrin har kommit – och tittade förundrad på Karelin-kopian som rattade sin bil med en högerarm som var i storleken av mitt högerlår, och tänkte tyst för mig själv:

”Om den gubben kör mig drygt fem mil till sommarstugan, och tillbaka, bara för att jag ska kunna vara med i en träningsmatch en regnig lördagseftermiddag mot GFF – då kanske jag inte är så dålig fotbollsspelare i alla fall.”

Lyssnade till kort karriär

Den stora bedriften från Thörners sida var dock inte de elva milen i bil. Nej, det var att behöva lyssna till min pappa som berättade om sin boxningskarriär i Strängnäs BK på 40-talet under den timme Thörner tillbringade sittandes och fikandes vid vår sommarstuga vid Tolaredssjöns norra strand. Pappas engagerade berättande om sina få träningspass, och möjligtvis någon match, avbröts endast av mammas ständiga fråga:

”Får det lov att vara en kaka till, herr Åhsman?”

Tack, Thörner, för att du stod ut.

Och tack, alla andra eldsjälar för att ni finns och för att ni orkar ställa upp så mycket för alla andra – utan en endaste tanke på egen vinning.

Utan er skulle idrotts-Sverige stanna.

Övriga samhället också. 

 

Thomas Björn

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.