Om de ändå inte var så giriga...​

46 miljoner dollar. Så mycket har de fyra Grand Slam-turneringarna Australian Open, French Open (startade i går), Wimbledon och US Open sedan 1986 delat med sig av sin vinst. 46 miljoner dollar – wow! Storslaget och beundransvärt kan man vid en första tanke kanske tycka.
AP Photo/Christophe Ena

 

Men nej, de fyra Grand Slam-nationerna är i själva verket riktiga girigbukar som är mycket ovilliga att dela med sig av vinsten – på uppskattningsvis runt 300 miloner dollar per år.

Det är alltså enbart småsulor som kommer den övriga tennisvärlden till del.

Djupt orättvist förstås. Att Australien, Frankrike, Storbritannien och USA i sina arrangörsroller ska dela på den största biten av kakan finns ingen anledning att ifrågasätta.

Men de hade knappast kunnat teckna lika lukrativa sponsors- och tv-avtal som nu utan schweizaren Roger Federer, spanjoren Rafael Nadal och serben Novak Djokovic.

18, 14 och 12

Den trion har tillsammans dominerat tennisen i drygt tio år under vilka sporten upplevt sin kanske starkaste period i historien. Federer har 18 Grand Slam-titlar, Nadal har 14 och Djokovic 12.

Även om det inte går att avgöra hur stor del ett internationellt förbund har i en spelares framgångar och även om det finns spelare som lyckats trots brist på förbundsstöd tycker jag att de nationella förbund som har spelare med i Grand Slam-turneringarna ska få del av intäkterna. (Om det handlar om en spelare som utvecklats på en akademi och fått noll stöd från sitt förbund får man hoppas att sistnämnda part i sin tur är villig att dela med sig).

Om fördelningen ska ske efter hur stora framgångar landet haft i en Grand Slam-turnering eller efter hur många spelare som representerat landet är en smaksak. Det viktiga i nuläget är få Grand Slam-nationerna att dela med sig långt mer än vad som nu är fallet.

Svenska tennisförbundets tidigare ordförande Jan Carlzon är en av dem som kämpat för att fler nationer ska få ta ta del av Grand Slam-intäkterna och även om han kanske inte talade för döva öron är det bara att konstatera att inte mycket har hänt.

Ja, utom på en front då – Grand Slam-nationernas förbund blir allt rikare.

Allt rikare

En del av pengarna investeras i utbyggnad och förbättring av Grand Slam-arenorna men också de respektive förbunden ges enorma ekonomiska förutsättningar. Där byggs nationella center, regionala- och lokala center, där skapas team för alla åldergrupper och där finns pengar att anställa exproffsen som tränare eller för att på annat sätt ta tillvara deras kompetens.

Frankrike är föregångslandet i kvartetten medan Storbritannien sett i ett historiskt perspektiv främst visat att en överfylld kassakista inte per automatik leder till framgång. Det krävs också kunskap och entuasiam i alla led.

Men pengar är viktigt och dess betydelse har ökat ytterligare under åren eftersom genombrotten sker högre upp i åldrarna än tidigare vilket ställer krav på en större ekonomisk uthållighet.

Sverige är ett av många länder där förbundets ekonomiska situation är av slaget att det inte kan göra några sportsliga satsningar att tala om. Främst handlar det istället för förbundet om att försöka hjälpa ett antal spelare för att dessa överhuvudtaget ska kunna fortsätta sin satsning.

Det ligger alltså i svensk tennis intresse att försöka förmå Grand Slam-nationerna att dela med sig mer och jag hoppas att förbundsordföranden Thomas Wallén i alla fall strider för saken.

Wimbledon var först av Grand Slam-turneringarna med att skjuta till pengar till ITF:s utvecklingsprogram. Året var 1986 och summan 100 000 pund blev grundplåt i Grand Slams utvecklingsfond som sedan starten 1986 delat ut runt 46 miljoner dollar.

Främsta syftet med fonden är att ge tennisen en plats i regioner där sporten inte haft något fäste samt att stödja enskilda spelare. I huvudsak handlar det om spelare från länder där tennisen saknar tradition.

Men i år finns två svenskar med bland de 14 spelare som får ekonomiskt stöd från fonden. Elias Ymer och Rebecca Peterson tilldelas nämligen vardera 50 000 dollar.

Sverige och Uzbekistan är för övrigt enda länder som har två spelare bland de 14 utvalda...

 

Jonas Arnesen

Jonas Arnesen

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

De var affärskompanjoner och betraktades som ett radarpar i Göteborg. Ola Serneke och Nils Wiberg, två förmögna och framgångsrika företagare, därtill mycket idrottsintresserade personer som stod bakom förverkligandet av landets förnämsta multiarena i Kviberg.I dag räddar de två mångmiljonärerna, på var sitt sätt, IFK Göteborg från undergång.

Flera Premier League-klubbar fejkar sina publiksiffror avslöjar BBC, som har granskat samtliga PL-klubbar genom att jämföra klubbarnas officiella publiksiffra med den som polis och myndigheter har rapporterat.

 Som mest har en publiksiffra ”ökat” med upp till 12 000 åskådare den gångna säsongen. 

Krönikörerna vässar pennorna. Människor är vassa i sina kommentarer på sociala medier. Politikerna i Stockholmsalliansen har sagt bestämt nej till OS, tills nu....

Då gör Stockholms idrottsborgarråd, Karin Ernlund (C), en kovändning.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Totalt får 72 idrottare Riksidrottsförbundets och Svenska Spels elitidrotts-stipendium. Förutom summan på 50 000 kronor så ingår resursstöd från Riksidrottsförbundet i idrottspsykologi, idrottsmedicin, idrottsfysiologi och idrottsnutrition. Dessutom är alla elitidrottare inbjudna till ett läger under tre dagar på Bosön. 

 ATG har slutit ett partneravtal med TVG som är USA:s största tv-nätverk för trav- och galoppsport.. Det innebär att 45 miljoner amerikanska tv-hushåll fårmöjligheten att spela på ATG:s produkter. 

Anna Brolin, 38, känner att hon är nära gränsen för vad kroppen orkar. Under det senaste har hon synts i program efter program. TV4-ledningen har belastatat henne hårt, men nu säger hon från. Eller rättare sagt, läkaren gör det.

– Jag hoppas verkligen att jag har dragit bromsen i tid, säger Anna Brolin.

Ena dagen talas det om skulder och hot, nästa dag har klubben planer på att värva hem en av de främsta svenska proffsspelarna utomlands under senare år. Helsingborgs IF vill bygga vidare och tanken är att det ska ske med 34-åriga Alexander Farnerud.