Bristen på anläggningar skriande

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
I förra veckan presenterade Riksidrottsförbundet resultatet från vår årliga kommunundersökning. Kommunundersökningen är en enkät där vi frågat kommunerna om hur deras stöd – såväl ekonomiskt stöd som anläggningsstöd och särskilda idrottssatsningar – till idrotten ser ut. I år har undersökningen även haft ett särskilt fokus på anläggningstillgången och där resultatet är mycket oroväckande.
Foto: John Getchel

Hälften av de 247 svarande kommunerna upplever att idrottsföreningar tvingas tacka nej till potentiella utövare med hänvisning till brist på anläggningar. Det innebär att barn och unga som vill idrotta och motionera hindras från att göra det på grund av bristen på ändamålsenliga idrottsmiljöer.

Detta i en tid när stillasittandet är en av de vanligaste folkhälsosjukdomarna, när svenska barn är de mest stillasittande i Norden och när behovet av motion och rörelse är större än någonsin. Bristen på idrottsytor gör att många barn står i kö för att få plats istället för att springa, slå en kullerbytta eller sparka på en boll. Bristen på idrottsmiljöer är också ett av de allvarligaste hoten mot förverkligandet av idrottens gemensamma strategi för 2025.

Resultatet av kommunundersökningen är dessvärre föga förvånande utan bekräftar snarare den bild som Riksidrottsförbundet har sedan länge. Under året har vi varit ute och träffat våra distrikt för att identifiera vilka frågor som är viktigast och mest prioriterade inför valet nästa år. Alla distrikt har utmaningar med anläggningar för att föreningarna ska kunna utveckla sin verksamhet och nå fler, men det ser olika ut på olika orter runt om i landet.

Prioriterad fråga

Det är viktigt att frågan kommer upp på den politiska dagordningen och att politikerna tar ansvar för att säkerställa tillgången till bra idrottsytor och idrottsmiljöer, inte minst ur ett folkhälsoperspektiv. RF har bland annat mot bakgrund i detta beslutat att göra anläggningsfrågan till en av våra två prioriterade frågor inför valet 2018. Den andra frågan handlar om det livslånga idrottande där vi vill ha ett statligt stöd för idrott för äldre. När det gäller anläggningar kräver vi att:

• Ordet idrott skrivs in i plan- och bygglagen (PBL) så att kommunerna tvingas ta med idrotten i samhällsplaneringen.

Sveriges befolkning har sedan 1990 ökat med 14 procent, under samma period har tillgången till idrottsanläggningar, räknat i antal, inte ökat i samma takt. Befolkningsprognoser visar att befolkningen förväntas öka med ytterligare 20 procent fram till 2050 och när kommunerna tillåts nonchalera behovet av idrottsmiljöer så kommer bristen på idrottsanläggningar och ytor fortsätta växa.

Den höga byggtakten har gjort att stadsutvecklingsfrågor står högt upp på många kommuner och fastighetsbolags agenda. Men när fokus hamnar på hur fort vi kan bygga för att lösa bostadsbristen så missar kommunerna allt för ofta att planera in idrotten vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser. Genom att skriva in idrott i plan- och bygglagen får idrotten en högre prioritering i stadsplaneringen vilket kommer gynna såväl föreningslivet som folkhälsan i bred bemärkelse.

Ta frågan på allvar

Regeringen har lovat mer idrottsundervisning och mer daglig rörelse i skolan. Det är bra, men det är minst lika viktigt att skapa bra förutsättningar för människor att idrotta även på fritiden. Då behöver tillgången till idrottsytor och idrottens roll i samhällsplaneringen tas på allvar.

Anläggningsfrågan är också en hörnsten i förverkligandet av Strategi 2025, den strategi som vi inom idrotten gemensamt har fattat beslut om. Ifall vi ska kunna nå målet om det livslånga idrottandet där fler hittar och känner sig välkomna inom idrotten, där fler kan ta del av glädjen och gemenskapen samt få en mer aktiv och hälsosam livsstil så behöver vi fler idrottsanläggningar. Vi vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa men då måste vi också få rimliga förutsättningar att göra det, och för det krävs fler anläggningar.

Kommunundersökningen visar att det även finns ett brett stöd bland Sveriges kommuner för att skriva in ordet idrott i plan- och bygglagen. Hela 65 procent av de svarande kommunerna anger att de tror att utbyggnaden av idrottsytor skulle öka om ordet idrott skrevs in i PBL.

Att det byggs upp en infrastruktur med hallar, planer, banor och så vidare som ger alla möjlighet att idrotta är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. I forskningsrapporten "Idrottens samhällsnytta" (2017) visar till exempel att idrottsytor bidrar till en mer levande, hälsosam, attraktiv och trygg närmiljö. Den visar också att ju närmare man har till en idrottsanläggning, desto mer idrottar och motionerar man.

En strimma hopp

Även om resultatet av kommunundersökningen på många sätt är nedslående så inger den också ett en strimma hopp. Det finns ett starkt stöd bland landets kommuner för att en förändring av plan- och bygglagen, där ordet idrott skrivs in, främjar tillgången på idrottsytor och miljöer och det finns också forskning som visar på idrottens samhällsnytta samtidigt som folkhälsofrågorna är på framväxt i den politiska debatten. Vi behöver politiker som bygger för vår hälsa.

Idrottsrörelsen, med över 20 000 föreningar, vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa för att alla som vill och kan ska få vara med. Bygg för vår hälsa så får vi rätt förutsättningar för det arbetet.

Björn Eriksson

Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.