Varför lämnar Sverige walk over?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Norge är världens bästa vinteridrottsland. Hur man än vrider och vänder på statistiken så hjälper det inte. Det är bara att gratulera. Men samtidigt som Sverige gör sitt bästa vinter-OS nånsin lämnar vi walk over i de flesta grenarna på programmet.

Foto: Christine Olsson / TT

Utfallet på OS-truppens medaljchanser i PyeongChang blev rekordartat. Den historiska statisktiken, att var tredje medaljchans går in, har blivit just historia. I Vancouver var det 41 %, i London 44 %, i Sotji 52 %, i Rio 55 % och nu i PyeongChang 61 %, som blev medaljer av truppens dokumenterade kapacitet.

Det är en stor framgång för samarbetet mellan SOK och idrotterna, trots att statens bidrag släpar efter. Det är förstås rätt. De som satsar långsiktigt måste få förutsättningarna för att lyckas i OS.

Topp och Talangstödet levererar

Sedan SOK startade sitt Topp och Talangstöd för 20 år sedan har konkurrenskraften ökat. Fler och fler når medaljkapacitet, särskilt på vintersidan. I sommaridrotterna har utvecklingen gått mer upp och ner. Pengarna har inte räckt till för att ta in nya talanger i stödet i den takt som varit önskvärd.

Med ökad konkurrenskraft och rekordutfall på chanserna vid OS har medaljskörden ökat. Men hur skulle den kunna bli ännu större på vinter-OS?

Vi måste vara bra i fler grenar! Nu tar vi 14 medaljer, men det blir medalj bara i fyra av 15 grenar.

Totalt över 300 medaljer i 15 grenar ska fördelas vid ett vinter-OS. De som är före i nationsligan är bra i fler grenar. Norge tar medalj i 8 grenar, Tyskland i 9, Canada i 9 och USA i 11 grenar. Om vi var lika bra i dubbelt så många grenar, som de fyra vi tar medalj i nu, skulle vi kunna komma hem med 25-30 medaljer. Det är förstås bara en tankelek. Men låt oss leka med tanken ett tag till.

Väck traditionen!

Det finns ett undantag, ett land som är före oss i statistiken, som är ännu mer extremt än Sverige. Det är Nederländerna som bara tar medalj i skridsko - 16 medaljer i Hastighet och 4 i Short Track.

Skridsko är den gren i OS som har flest medaljer, 42, och lägg till det 24 i Short Track. Sverige har bara en (1) aktiv till start i PyeongChang, trots vår tradition och skridskokultur. Här får alla från barnsben lära sig åka skridskor, många utvecklar det vidare i hockeyskolor tills det blir för dyrt eller man inte längre platsar i lagen. Och med alla som älskar att åka långfärdsskridskor här är det inte många länder som har den bas som vi har att stå på.

Men - det finns ingen skridskohall i Sverige, inte en enda. Holland har 17!

Vi borde haft en för länge sedan, helst i Stockholm. Lägg den i en kommunikationsknut lätt att nå från hela regionen. Använd innerplan till rinkar för Short Track och Konståkning. Ett is-palats där killar och tjejer kan pröva olika grenar, där före detta hockeyungdomar kan hitta en annan fortsättning på is och där vuxna kan betala för att nöta sina långfärdsskridskor när uteisarna är opålitliga. Bygg nu!

Öppna nya möjligheter!

Tyskland tar 9 av sina 31 medaljer i backhoppning och nordisk kombination. Grenar som inte finns längre i Sverige och där de stora hoppbackarna i Falun står som monument åren mellan stortävlingar, utan mindre skolbackar som kan lotsa in nya generationer i de stora sprången.

Jag utgår från att det bara är en tidsfråga innan det finns ett spårområde för skidor och skidskytte i Stockholmsregionen med modern teknik för snögörning som kan öka tillgängligheten och förlänga säsongen. Det är klart att det ska finnas en hoppbacke där. De stora hoppen behövs inte men med en liten backe och skolbackar kan nya hoppare hitta sin utmaning och nordisk kombination komma igen.

Satsa innovativt!

Tillbaka till Tyskland. De tar 11 medaljer i rodel, skeleton och bob - av totalt 27 i de tre grenarna! Nu tycker det internationella förbundet att "vi har de anläggningar vi behöver" och IOK tycker man ska använde de befintliga oavsett var de ligger!? Ska sådana grenarna verkligen vara kvar på i OS? Vill inte ens deras eget förbund nå nya unga? Nöjer de sig med att Tyskland kan få sina medaljer?

Bakom ligger förstås att banan är dyr, i storleksordningen en miljard, och en miljömässig huvudvärk. Men det finns alternativ!

Tekniska högskolan i Lausanne, tillsammans med de internationella förbunden och IOK, har tagit fram en lösning med en bana i plast, som kan ge samma åkegenskaper, byggd av prefabricerade sektioner som sätts samman, kan flyttas eller delas upp i mindre backar. Logistiken är löst, miljöproblemen borta och kostnaden 40-50 miljoner - en tjugondel av en konventionell bana - för året runt bruk! Och till och med för banan i skogen utanför Lillehammer går driften runt på turistaktiviteter och företagsevent.

Skanska har visat att överskottsmassor från alla byggnationer borde användas för att öka fallhöjden på alpina backar i Stockholmsområdet. Det skulle spara kostnader, minska miljöbelastningen och vara en god affär. Steg för steg skulle då Stockholmsområdet kunna få bättre anläggningar för alpint, snowboard, skicross och slopestyle.

Mer vinteridrotter utanför fleras dörrar

Jag fortsätter att tjata om Stockholm. Varför? Jo därför att en allt större del av befolkningen finns här och därmed underlaget och behovet av nya möjligheter till idrott.

Och vi behöver bredda de utmaningar idrotten erbjuder. Det handlar förstås egentligen inte om att det är viktigt att ta fler medaljer eller om att vi ska ha ett OS i Stockholm. Nej, det handlar helt enkelt om att kunna locka nya unga till idrotten, erbjuda nya utmaningar och ge idrotten plats i vardagen.

Oavsett ett eventuellt OS-projekt - börja bygga nu! Nya anläggningar och nya utmaningar behövs för att locka fler till idrotten. Nya grupper från olika delar av regionen, som kan mötas vid välplacerade nya anläggningar också för nya spännande grenar - det är ett självändamål.

Men då kan också ett möjligt svenskt OS-projekt bli hävstången som motiverar fler att utvecklas med idrotten - och de som vill ha fler medaljer få sitt lystmäte. Det blir det inte om anläggningar ska byggas först om/när vi ska ha ett OS. Börja i rätt ordning. Bygg nu!

Stefan Lindeberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.