Men var är du och idrotten på väg?

Inom något år är Sveriges partiella sport-BNP cirka 100 miljarder svenska kronor per år motsvarande 120 000 årsarbeten. Samtidigt är världens motsvarande sport-BNP cirka 10 000 miljarder svenska kronor, det vill säga vår marknadsandel av all sport i världen är omkring 1 procent. I denna BNP ingår konsumtion av all utrustning, media, resor, upplevelser och deltagande inom sport samt drift och investeringar i sport, 

Foto: Jonny Lindner/Comfreak

Vart är all denna sport på väg i Sverige?  Efter vinter-OS och nu under alla slutspel i Sverige som allt TV-rapporteras i en mängd TV-kanaler börjar jag och många andra känna mättnad av att titta på. På riktigt. Skall utbudet fortsätta så här? Kommer problemen vi ser att öka? Och vi konsumenter, vill vi titta på allt mer sport eller vill vi vara mer av utövare. Skall offentliga aktörer fortsätta att investera och subventionera för tävlingsidrott och därmed undergräva privata investerares inklusive klubbarnas incitament att satsa och äga evenemang och anläggningar?

Sverige kan sport

Vad är sportens roll i samhället mer än att underhålla oss? Folkhälsan, det vill säga vår egen hälsa ökas effektivare utanför elitsporten. Gå eller skida i vår stora natur ger exempelvis mycket hög hälsoavkastning per satsad timme eller krona (SROI).

IEC har sedan 90-talet bland annat argumenterat för att Sverige bör kunna öka sin export inom sport med fler producerade stora publika event (vinter-OS med mera), mer sportmedia, produkter och tjänster. Sveriges kunnande i sport är större än vår ekonomiska sportvolym utvisar. Företag för sportexport ger BNP-inkomster och mer välfärd i framtiden. Eller kanske är allt bra som det är.

En svensk modell med bra eller bästa folkhälsa, en föreningskultur vilande i demokrati och jämlikhet och där låg grad av kommersialism råder. Men kommer det att ge fortsatt internationella elitframgångar?  I vilken mening? Är OS-guld i de sporter som vår kultur backar upp nog? Alla 197 länderna har snart egna små sport som kan ge nationell stolthet. Om inte i OS så i speciella ”egna” VM, typ bandy. Många OS-guld kan vinnas av Sverige om vi riktar våra resurser dit OS-guld per satsad mkr är högst kvot. Då kan vi omfördela från de sporter som kräver mest insatser per deltagare.

Arenakulturen dominerar

Fotbollsporterna i världen (soccer, am fotboll, rugby med mera) ökar stadigt sin samlade marknadsandel av alla resurser, konsumtion, av alla arenor, media, reklamintäkter det vill säga av sportens BNP. Deras andel av världssporten sammantaget bedöms nu vara 20-30 % medan övriga sporter är starkt fragmenterade och med olika styrka i olika geografiska områden i världen.

Vad betyder det att fotboll och arenakulturen runt den dominerar alltmer i alla länder och med tyngdpunkt i vissa ekonomier (England, Spanien etc) som sedan exporterar upplevelserna och mediakontakter till övriga länder? Sverige med sin fotbollsandel på 8-10 % av all sport i hemmamarknaden skapar en låg konkurrensförmåga och för små resurser som innebär att svensk fotboll normalt inte finns i världstopp. Trots att vår stora ekonomi och 10 miljoner invånare skulle räcka till för det. Se samma invånartal eller lägre i Portugal, Uruguay och Belgien och BNP i dessa som är nedåt hälften mot Sveriges och deras fotbollsframgångar på klubbnivå är större än Sveriges.

Vi brukar säga att Sveriges bredd och deltagande i elitsporter året runt och stödsystemen för dessa är så stort åtagande att antalet topputövare (talanger?) inte räcker till för globalelitnivå i alla dessa sporter. Se medaljjagande Norge som systematiskt koncentrerar sig på de flesta vintersporterna.

Deltagarsporter det rätta?

Eller varför maximera antalet medaljer? Sverige har en bredd i ovanligt många sporter och det motsvarar befolkningens preferenser. Vi väljer att göra det vi gör.

Kanske är deltagarsporter med stora mängder utövare i alla åldrar en optimal nationell strategi. Massor med utövare och dessutom stora åskådare- och mediavolymer skapar stor sportekonomi samtidigt som folkhälsoeffekter stimuleras fram. ”Världens största” regelbundna deltagarevenemang som Vasaloppen, Gothia Cup, O-ringen, Lundaspelen etc kan bli många fler. Masscykellopp, mass-segling, massvandringar etc. Management av sådant är en svensk specialitet. Det skapar jobb året runt, skatteinkomster, export, global social samverkan, profilering av orter, folkhälsa etc.

Vilka svenska strategier finns i olika sporter och är vi medvetna om de val och prioriteringar som vi står inför? Och vilka är vi som investerar i olika sporter? Stat, regioner, kommuner, icke vinstinriktad tredje sektor eller entreprenörer och företag som måste ha avkastning på riskfyllda satsningar? Vem skall betala specialiserade och allt dyrare event och investeringar för internationell tävlingsidrott?

Vad vill RF och dess 20 000 föreningar, staten, regionerna (se exemplen Jämtland, Dalarna), kommunerna ( som Åre), näringslivet ? Är sporterna i Sverige styrbara eller vill vi inte att processerna styrs?  Investeringarna är nu sammanlagt 10-15 mdr svenska kronor per år i olika sporter och kommer att växa alltmer. De dyra stora anläggningarna för elit måste skapas alltmer genom näringslivet och självfinansierande event och seriesystem.

Släpp loss debatten!

Min åsikt är att våra internationella proffssatsningar kan klaras av de aktiva själva i samspel med näringslivet inklusive privata anläggningar som golfen, alpinsporten med flera gör. Landslagen i fotboll, ishockey med flera byggs upp av svenskar som når toppnivå i utländska klubbar.

Breddmotion betalas alltmer och gärna av oss deltagare. Idrott och motion för barn, ungdom och socialt svagare konsumenter stöds alltmer i % genom kommunernas anläggningar och idrottsföreningarnas frivilliga insatser och av föräldrar.

Släpp loss debatter i dessa frågor, tag fram mer forskningsbaserade fakta och välj bästa strategier på alla nivåer.

Björn Anders Larsson

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Men jämna mellanrum kommer rapporter om hockeyklubbar i ekonomiska svårigheter. Men nu plötsligt rapporterar Ishockeyförbundets licensnämnd att när prövningen av elitlicens inför den kommande säsongen 2018/2019 avslutades blev facit både unikt och glädjande..Inte en enda klubb i SHL, SDHL och HockeyAllsvenskan fick underkänt.

Nu är det på riktigt. På fredagsförmiddagen togs de första spadtagen till en ishall med fullstor bandyplan. Platsen är Gubbängens IP i södra Storstockholm. Den är mer än efterlängtad, inte minst av Hammarby Bandy. Hallen kommer att kosta 150 miljoner kronor.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Sponsringen i svensk idrott uppgår till 5,4 miljarder kronor och handlar allt mindre om exponering via skyltar. Numera vill företagen betona ett aktivt samhällsengagemang, rapporterar Thomas Björn efter samtal med sponsorexperter. 

Östersund var inte långt ifrån att bli en vinnare i dubbelmötet med Arsenal. London-klubben drog dock det längsta strået till slut, men det fanns stora vinnare. Östersunds vinst på bortaplan bidrog till att tre kuponger på Europatipset lyckades pricka in 13 rätt och 1 miljon kronor i vinst.

Lördagens högt ställda förväntningar inför Sveriges kvartsfinal i VM mot England-VM infriades med en publiksiffra på 2,8 miljoner TV-tittare. Det innebar  rekord för TV-tittande. Det mytomspunna VM 1994 då 2,4 miljoner personer såg Sverige vinna kvartsfinalen mot Rumänien raderades.

Det råder Christiano Ronaldo-feber i Turin. Enligt tyska Sky Sport sålde Juventus 520 000 tröjor med nummer 7 ryggen för 1 000 kronor styck – på ett dygn sedan affären blivit officiell.