En baksida av goda syften

Krönika: Kan integrations- och inkluderingssatsningar leda till att idrottsföreningar förlorar ursprungliga medlemmar? 

För att få fler att röra på sig, fler att bli intresserade av föreningsidrott och skapa möten mellan olika grupper bedriver idrotten (via idrottsrörelsen, men också aktiviteter i annan regi) en mängd olika integrations- och inkluderingsprojekt. Det borde väl hyllas av de flesta?

I samband med årets upplaga av European Sport Management Conference (i Sevilla i september) arrangerade Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet i samarbete med Fritidsförvaltningen i Malmö stad och Skåneidrotten en gemensam workshop på temat Sport and Integration from a Policy and Governance Perspective. 

Att tre sektorer gör detta tillsammans är ganska unikt och väldigt fruktbart! Under workshopen presenterades Malmös satsningarna på drop in-aktiviteter för att locka malmöbor som i vanliga fall inte deltar i föreningsidrotten att komma och prova på utan krav på medlemskap. I den icke föreningsaktiva gruppen är unga med utländsk bakgrund, nyanlända och flickor överrepresenterade. 

De här  aktiviteterna blir allt vanligare, inte bara i Malmö utan över hela landet. Ett problem är att aktiviteterna riskerar att (för)bli separerade från föreningens ordinarie verksamhet. Ett annat problem är att de som är med i drop in-aktiviteterna ganska sällan blir medlemmar och därmed integreras i den ordinarie verksamheten. 

Eftersom den svenska idrottsmodellen och stödsystemen som är kopplade till denna bygger på medlemskap är det i nuläget ett problem, som talar för att diskussionen om en modernisering av idrottsmodellen fortsätter. 

Utifrån rådande strukturer kan man säga att de som lyckas skapa attraktiva drop in-aktiviteter som resulterar i att deltagarna blir intresserade också av föreningens övriga  verksamheter och blir medlemmar har lyckats väl med inkludering och kanske i förlängningen  till en ökad integration. 

Förhoppningen är ju att idrottsföreningar som arbetar med sådana här strategier kan bli mötesplatser för människor med olika bakgrund. 

Om vi återgår till workshopen där Malmös drop-inprojekt presenterades så räckte en kvinna från Nederländerna upp handen och frågade om hur projekten påverkar den ordinarie verksamheten och ursprungliga medlemsbasen. 

I Nederländerna har de nämligen sett att idrottsklubbar som arbetar med integrationsstrategier och lyckats rekryterat personer med utländsk bakgrund, främst nyanlända, tenderar att förlora de ursprungliga medlemmarna som alltså inte tillhör gruppen nyanlända. Hon talade i termer av drop-outs. 

De nederländska medelklassungdomarna, som hon uttryckte det, är inte intresserade av att vara med i klubbar med unga från olika länder. Eller om det är deras föräldrar som misstycker kan man kanske undra…. 

Med andra ord: de klubbar som arbetar aktivt med att skapa inkludering lyckas kanske skapa aktivitet men knappast integration utan snarare en ny form av segregering. Begreppet ”integrations” etymologiska betydelse är att sammanföra och nyskapa. Det lyckas man uppenbarligen inte med.  

Jag började fundera på om detta också är ett växande problem inom den svenska idrotten. Kanske. Vi vet att så kallade integrationssatsningar tenderar att vara skilda från den ordinarie verksamheten, men är problemen med drop-outs påtagliga? 

Förra året slogs det upp att fotbollsklubben Sorsele IF hade drabbats av en dränering på ursprungliga medlemmar (i detta fall fotbollskillar) när nyanlända killar började spela i klubben. ”Klubben, som några år tidigare hade kammat hem över en halv miljon i bidrag för just integrationsarbete, var i kris”, stod det att läsa i Västerbottens-Kuriren den 23 maj förra året. 

Jag är nyfiken på hur vanligt detta fenomen är. Vilka erfarenheter har föreningar runt om i Sverige? Kontakta gärna mig och berätta.

När arbetet med att välkomna nya aktiva, oavsett ursprung, leder till drop-outs i andra änden har vi ett problem som måste hanteras. 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Vita Hästen gör sin bästa säsong på länge i Hockeyallsvenskan. Men de ekonomiska villkoren är hotfulla och förtar delar av glädjen..

 "Det är tuffa siffror", säger klubbchefen Dan Björkman.

Klubben måste ha in 5 miljoner kronor innan sista april för att klara elitlicensen, det är den bistra verkligheten.

66-årige Lasse Diding, välkänd i Varberg som mångmiljonär, kommunist , fastighetsägare och tidigare hotelldirektör får rubriker eftersom han vill köpa namnet på stans bästa fotbollsarena, gamla traditionella Folkbergsvallen  och  döpa om den till Leninstadion

Diding  har redan en Leninstaty som han vill ställa vid fotbollsarenan i Varberg – lagom till den allsvenska arenan.

AIK och Hammarby möts i åttondelsfinalen när SM-slutspelet i bandy startar i morgon tisdag. Men det blir utan bortaklackar på matcherna. Stockholms stads säkerhetsavdelning sa nej. ”Vi förlorar en halv miljon kronor när vi tvingas spela på Bergshamra IP, säger AIK:s ordförande Marco Engborg.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elias Pettersson genombrott i NHL är välkänt. Att hans stjärnglans stärks stadigt kommer det nu ytterligare bevis på. Han har skrivit ett personligt kontrakt med Vitamin Well där han ska bli en av varumärkets ambassadörer. Han  blir företagets första ambassadör inom ishockey.

Han lever ensam i dag och på existensminimum med en skuld hos Kronofogden på 20 miljoner kronor. Hustru och barn har flyttat och han tvingades lämna hus och jobb, men har nu varit spelfri i 20 månader och ser, trots all bedrövelse, en fortsättning på livet.

På ett år omsatte han 200 miljoner hos spelbolagen, han som knappt hade köpt en trisslott tidigare… Nu berättar han allt i boken Lukas Betting. Inte minst hur lätt det är att bli spelmissbrukare.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.