Jättebehov av idrottsentreprenörer

Att vara ledare i en tid som denna när vi befinner oss mitt i en kris och ta ansvar och orka tänka på vad som kommer sen är svårt, men nödvändigt. Vi vet ännu inte hur svår denna kris är och blir. Vi vet inte ens förutsättningarna för det innevarande året  - om det överhuvudtaget blir fotboll, om vi kommer att få resa utomlands, om vi kommer att få möjligheten att samla människor som publik eller deltagare. 

Just nu görs ett imponerande arbete av många idrottsorganisationer för att mildra effekten av regler och restriktioner, hantera de som vill förbättra sin position och driva egna frågor på idrottens bekostnad (t ex Konsumentverket) och samtidigt skapa hopp bland aktiva och fans. Detta är en otacksam uppgift eftersom många beslut inte är de beslut som idrottsledare önskar ta, men tyvärr tvingas till.

Vi behöver ha en framtidsbild

Samtidigt är det vid dessa tillfällen som det kanske är än viktigare att försöka orka skapa en framtidsbild, vilken man kan fatta beslut emot. Ett tillvägagångssätt man kan tillämpa är att reflektera kring olika scenarios och framtidsbilder. 

När man gör scenarioövningar brukar man se till vad man vet och vad är svårt att bestrida. Detta blir en referensram för andra mer osäkra faktorer, även om vissa av de dessa har en större påverkan eller hävstångseffekt för olika möjliga utfall.

Vad vet vi om post-corona?

  • Staten har tagit på sig statskulder
  • Kommunernas ekonomi prövas till bristningsgränsen
  • - Arbetslösheten kommer bli större
  • -Den sammanlagda ekonomin blir mindre än tidigare

Mindre offentliga bidrag

Vad innebär det för idrottsrörelsen?

Det är svårt att se att offentliga bidrag ökar till idrottsrörelsen de kommande åren, så vida inte värdet är tydligt. Det finns helt enkelt inte medel. Att det finns ett löfte om oförändrat LOK-stöd är mycket positivt, eftersom det innebär att idrottsrörelsen från det offentliga inte lär får mindre medel för den löpande verksamheten.

Vad är troligt post-corona?

  • Ökad digitalisering – mer hemarbete, mindre resande, ökad digital konsumtion
  • Förändrade förhållningsregler – mer social distans och ökad oro
  • Tillväxt och återhämtningsfokus – kanske grönt men troligare fokus och stimulans av kärnverksamheter
  • Betydande skillnader hur människor, grupper och företag drabbas

Vad innebär detta för idrottsrörelsen?

Många annorlunda krav

Vi hamnar i en än mer osäker och segmenterad miljö. Där villkoren blir än mer olika för idrotter, förbund, utövarare och fans. En enskild lösning är svårare att hitta utan förbund måste hantera större olikheter och bredd. Det kommer vara många olika nya krav som måste tillgodoses – till exempel förändrade krav på stora folksamlingar, både publik och deltagare. Detta ställer krav på att förändra arbetssätt och vad och hur man erbjuder idrott.

Samtidigt innebär dessa förändringar att nya behov skapas. Integrationsutmaningarna försvinner inte utan idrotten kanske har än större behov att fylla i samband med ökad arbetslöshet, som ofta drabbar de som redan har det sämst. Hemarbete bör ha konsekvensen med ett ökat behov av social tillhörighet och motion – två områden som idrotten kanske är bäst på att leverera.

Det finns många flera öppningar för idrotten och även förväntningarna på idrotten framöver.

Nya villkor

Vad är viktigt för att idrotten ska kunna utvecklas post-corona?

Konkurrensbilden inom idrott för föreningssverige är hård. Vi ser mindre intresse för unga att vara med i föreningar, utan i stället väljer man kommersiella alternativ. Föreningar och förbund måste förstå att omvärlden förändras och att strukturen måste hänga med. Vi behöver inse att sättet att utveckla är intimt kopplad till förmågan och förutsättningarna att driva hybridorganisationer – dvs kombinera det ideella med intäktsbefrämjande och målgruppsanpassad verksamhet. 

RF och idrotten i stort behöver se till att lagar, regler och strukturer tillåter idrottsrörelsen att utvecklas – centralt och framför allt lokalt med ökat entreprenörskap. Ett entreprenörskap som tillåts att svara upp mot samhällets och svenskarnas behov. Ett entreprenörskap som tillåter idrotter, även de små, att utvecklas. Detta är utmanande, men om man inte gör det kommer svensk idrott eroderas.

Staffan Movin

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Att aldrig stå på fel sida – det är nyckelord för Never Offside som erbjuder svenskt föreningsliv nya inkomstmöjligheter. Företaget startades 2014 och är idag en viktig samarbetspartner för flera elitklubbar i våra största lagidrotter.

Never Offside bygger digitala nätverk i syfte att skapa nya intäkter där klubbens olika partners, och supporters, kan möta varann.

Rögle ska förbli en elitklubb i ishockey. Mot den bakgrunden satsas 250 miljoner krnor för att bygga ut Carena arena i Ängelholm för att få en anläggning som uppfyller kraven.

Den nuvarande hallen blir sju meter högre, utökas med 3 450 kvm och det innebär att publikkapaciteten ökar med drygt 1500 platser och totalt  6 550 platser. Detta via nya balkongläktare, loger, ståplatser och större restaurangytor. Och inte minst, en tredje träningshall med anslutning till arenan tillkommer.

Idrottsförbunden  har kölapp hos idrottsminister Amanda Lind den här veckan. I takt med samtalen stiger förväntningarna.Många ser hur idrotts-Sverige snart öppnar igen.

Då tar statsepidemiolog Anders Tegnell till orda och slår igen dörren med kraft och utan minsta vilja att diskutera ett öppnande.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

SDHL och SHL har tecknat ett nytt samarbetsavtal som ger den svenska damhockeyligan miljoner i flera år framöver.

– Det här skapar en trygghet för damligan att kunna utvecklas, säger Agne Bengtsson, SDHL:s ordförande.

Handbollsmålvakten Johan ”Hubbe” Sjöstrand räddar inte bara bollar. Han vet hur man kryssar i travkuponger. ”Hubbe” har varit utlandsproffs sedan 2009 men svensk travsport har han järnkoll på. På V75 på Bollnäs i helgen fick hans andelssystem in sju rätt. Utdelning: 5 007 965 kronor.

Varje andel kostade 385 kronor. 51 andelsköpare kunde kvittera ut 99 959 kronor. 5-miljonersvinsten var den största i landet.

SVT och TV4 gör gemensamma affärer igen.  Den 14 augusti är det säsongspremiär för friidrottens  Diamond League – och nu står det klart att tävlingarna ska sändas av båda bolagen, Inte bara i år utan det nya avtalet gäller de kommande fem säsongerna.