Yohannes Gebrehiwet, 20 år, kom till Sverige för fyra år sedan och har genom sitt idrottsintresse hittat innebandyföreningen Wårgårda IBK och vägen in i det svenska samhället. I en intervju i Göteborgsposten berättas om hur han idag känner många på orten och har ett arbete på den lokala ICA-butiken. 

Yohannes Gebrehiwet är en av många nya svenskar som idrottsrörelsen runt om i hela landet välkomnat till sitt nya land.

En stor kvalmatch i fotboll har sina olika ansikten, sina varierande nyanser som måste tydas på sitt vis. Det är sant att Sverige kanske aldrig blivit så utspelat i tjugofem minuter som av ett lite profillöst (jämfört med för några år sedan) men alldeles charmant Spanien, det är lika sant att matchen kunde förlorats där och det går att skoja om att från en decimeters håll kan till och med Marcus Berg göra mål. Men när allt kokats ihop; på sitt eget Janne Andersson-vis kan Sverige (och gör det ofta) rubba de absolut starkaste landslagen.

Svenskt Näringsliv ställer sig på fotbollens sida, mot polisen. Det är min slutsats i dag. Jag har de senaste åtta månaderna, sedan polisen helt plötsligt som en blixt från en blå himmel ensidigt och utan samverkan med någon från Fotbollen (varken SEF, klubbarna eller SvFF) införde en repressiv ny tolkning av den s.k. villkorstrappan baserad på rättsvidrig kollektiv bestraffning, varit ganska ensam med att kritisera polisen.

Vid årsmötet i juni presenterades tidernas bästa ekonomiska resultat, och nu trillar poängen in som aldrig tidigare.

 Allt går som på räls för SHL:s sensationslag, Rögle BK, i nordvästra Skåne. Bildad officiellt som bandyklubb redan 1932, och efter 10 omgångar Sveriges bästa hockeylag med sju raka vinster, 24 poäng och serieledning.

Vem såg det komma – inte jag i varje fall!

Vad gör en hockeyordförande i Vatikanen? Varför vill påven träffa och ta hockeynationernas ledare i hand? Ja, de frågorna har många ställt sig efter att vi delegater vid det internationella ishockeyförbundets (IIHF) kongress i Rom avslutade mötet med ett besök i Vatikanen.

Gamla Råsunda i Solna revs och den klassiska läktaren Norra stå förvandlades till en jättelik parkeringsplats. Från fotbollsfest till uppställningsplats för orörlig plåt. Det är en bra bild av utmaningen för idrott i storstan 2019. 

Vi är många som borde nyttja möjligheten att göra saker och ting bättre genom att vissla. Det menar Magnus Berglund, som tar ett aktuellt exempel från spelbranschen, en marknad han med stora ögon har tittat dagligen på de senaste sju åren.

Det blir fullsatt och är dukat för fest i prestigemötet i Europa League mellan Malmö FF och FC Köpenhamn om vem som är bäst i Skandinavien. Malmö är formstarkare och måste med stöd av hemmapubliken gå för seger. 

Vid Partille Cup, världens största handbollsturnering, riktas handbollsvärldens blickar mot centrala Göteborg. I organisationen finns förhoppningar om att bli dubbelt så stora. Inte bara i antalet lag eller i betydelse för idrotten, utan också i hur stort avtryck arrangemanget gör i Göteborg och likaså i betydelsen för hela regionen. Vi vill bidra till att evenemangsstaden växer ytterligare!

Bara dagar återstår till VM i Doha, Qatar, och det svenska friidrottslandslaget är på väg till mästerskapet. Uppladdning har dels skett på landslagets förläger i Ostia, utanför Rom i Italien, men också i Doha, i Sverige och på andra platser i Europa. VM genomförs 27 september – 6 oktober. Rätt tränad kan betyda medaljer, övertränad fiasko. Fyra års förberedelser bortkastade i så fall.

I en krönika för några veckor sedan ville jag motivera idrottens betydelse i samhället på det här sättet:

”I laget och föreningen spirar också ungdomarnas drömmar. Någon vill bli gymnastiklärare och tränare. Någon drömmer om att bli en ny Zlatan. Så kan idrottens gemenskap bidra till de vackra drömmarna, hålla planerna på en kriminell bana borta. 

I idrottens mäts framgången i medaljer och proffskontrakt, inte i rånarbyten och stulna bilar. Så kan elitidrottarna istället för de kriminella bli goda förebilder bland de unga.” 

Nu har jag läst budgetpropositionens text om idrott. Jag blir besviken.

Gävles har fått sin största sarkofag. Om det är den enda är jag inte tillräckligt bevandrad i – så stadsvandrare får gärna höra av sig.

Men storleken imponerar.

Gavlevallen är dess namn.

Det som man hoppats på skulle minska (eller ännu bättre – försvinna) har dessvärre ökat. Rasismens fula tryne visar sig allt oftare. Det finns flera exempel,

Nyligen stoppades allt spel på en svensk division II-serie i fotboll, efter misstänkt matchfixning. Detta fusk finns även på den högsta nivån. Hur ska vi trygga ett föreningsliv fritt från uppgjorda matcher och händelser?

Ett första steg vore att förbjuda massor av de spelformer som erbjuds idag.

Ja, just det, Ta ditt ansvar som vuxen! Det är min uppmaning till er. 

Vi kan inte längre luta oss tillbaka och tro att vi i Sverige är fysiskt aktiva och förhållandevis hälsomedvetna trots att vi brukar hamna högt i internationella undersökningar, såsom Eurobarometer.