I samarbete med Träffpunkt Idrott i Göteborg 

Serneke har lösning

 

Idrotten är en fantastisk plattform för integration. Samtidigt är skillnaderna i idrottsdeltagande mellan flickor med svensk och utländsk bakgrund stora. I Göteborg bygger en entreprenör en multisportarena med devisen – något för alla.  

Bara några kvarter ifrån platsen där en 25-årig man, med kopplingar till gängverksamhet, skottskadades på öppen gata i maj i år uppför byggföretaget Serneke Göteborgs Nya Arena. I anläggningen i Kviberg, med hotell, gym, skolor och idrottsföreningar som hyresgäster, finns ”något för alla” när arenan öppnar den 10 juli. 

- Det är en världsunik multisportarena som kommer att ge massor med folk andra tankar än att falla i brottslighet eller drogmissbruk, säger Ola Serneke, vd i Serneke Group där Serneke Bygg ingår. 

Socialt engagerad entreprenör

Ola Serneke är byggentreprenören som inte backar för att benämna sig själv en ”socialt engagerad entreprenör”.

- Jag är nog svårslagen i det. 

Förutom Göteborgs Nya Arena bedriver Serneke för närvarande ett kulturprojekt i Landskrona och ett projekt för att få fler människor i arbete i Gårdsten i Göteborg. Serneke ägnar sig även åt sponsring av idrottsföreningar som allsvenska IFK Göteborg och SHL-laget Frölunda Indians.    

- Fler företag borda ägna sig åt sponsring och samhällsprojekt. Det finns för mycket snålhet i Sverige vilket stör mig oerhört. Tjänar ett bolag pengar så anser jag att det ska lägga minst fem procent av vinsten på sponsring, säger Ola Serneke. 

Segregerad kommun

En studie från Göteborgs universitet 2013 presenterar Göteborg som Sveriges tredje mest segregerade kommun. Hur ser då Ola Serneke på det? 

- Det gör ont i mig att läsa dessa siffror. Däremot är det inte så konstigt då man lagt hela nordöstra Göteborg för sig självt med barriärer mellan staden i övrigt. Göteborgs Nya Arena ska vi sammanlänka de nordöstra delarna med staden. 

- Idrott är en stor del i god folkhälsa. Utan föreningsliv och idrott skulle det vara en oerhört stor mängd personer i olika former av utanförskap. Idrotten fångar upp folk på ett mycket bra sätt, som ett fallskyddsnät. Men det krävs dessutom en hårdsatsning för att få folk i arbete. Utan arbete så kommer folk inte ifrån sina hem, och framför allt inte in i andra kulturer och miljöer, säger Ola Serneke.  

Tydliga könsskillnader

Mer än en tredjedel (36 procent) av de utrikesfödda göteborgarna bor i de nordöstra stadsdelarna, det vill säga Angered och Östra Göteborg. Ungefär hälften av Angereds drygt 50 000 invånare är födda utomlands. 

En studie av Centrum För Idrottsforskning från 2014 visat att skillnaderna i idrottsdeltagande mellan flickor med svensk och flickor med utländsk bakgrund är stora. 43 procent av flickor med utländsk bakgrund uppger att de föreningsidrottar jämfört med 65 procent av flickorna med svensk bakgrund. Bland pojkar är skillnaderna mindre.

Hur kan vi få fler tjejer med utländsk bakgrund att bli mer aktiva, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, Gabriel Wikström?

- Dels är det viktigt att denna utmaning uppmärksammas, vilket fler och fler börjat göra, dels måste det göras riktade insatser. Det pågår flera sådana projekt inom idrotten, jag har själv besökt en fantastisk klubb, Örebro Multi Basketklubb. Där är det en eldsjäl i Vivalla som startade projektet. Nu har klubben flera flicklag där många av de tjejer som var med från början är ledare för de som är yngre. För att fler sådana projekt ska komma till, och för att de befintliga ska utvecklas, behövs det dock resurser och där kommer de nya anslagen hjälpa till. 

Förebilder spelar roll

Anna Iwarsson, rådgivare inom folkhälsa, leg. fysioterapeut och tidigare generalsekreterare för Friskis & Svettis tror på förebilder för att överbrygga kulturella skillnader: 

- Jag satt i en panel för några år sedan och då berättade en kvinna som kom till Sverige som flyktingbarn att hon inte kunde förstå det här med att bli svettig frivilligt. Hon var uppfostrad med att svett luktar illa och att det ska man därför undvika. När hon var med på idrotten i skolan valde hon därför att stanna upp i aktiviteten så fort hon började bli lite varm. Hon sammankopplade det med olust och att det var äckligt. 

- Det handlar alltså om att vi är uppväxta i olika kulturer. Vi har olika bakgrund med olika traditioner och därmed olika syn på kroppen. Runt om i världen finns avsevärda skillnader på kroppen och kroppsideal. Vem har rätt och vem har fel? Min erfarenhet är att förebilder är avgörande. Vi attraheras av olika förebilder eftersom vi är olika. Därför behövs många olika, goda vuxna förebilder i barnens och ungdomarnas liv och uppväxt som inspirerar, respekterar och utmanar, säger Anna Iwarsson. 

Riktade anslag kritiseras 

De ökade anslagen för idrotten, 32 miljoner kronor i år och 64 miljoner kronor nästa år, är avsedda för integrationsarbete. Pengarna ska komma nyanlända unga och vuxna till gagn. Tanken är att fler nyanlända ska få ta del av idrottsrörelsen som utövare, samt i olika ledarroller. Kritiska röster har dock höjts att idrottsrörelsen redan gör mycket för integrationen och att anslagen inte borde ha öronmärkts. 

- Det är helt rätt att idrotten redan gör mycket och är väldigt duktig på arbetet med integration. Men vi har utmaningar med integration i samhället och idrottsrörelsen vill göra mer. Då krävs det också att den får ökade anslag, vilket den nu har fått. I mina samtal med ledarna på de olika förbunden har denna kritik inte framförts, utan tvärtom. Jag förstår de som vill att pengarna ska gå till annat, men man får inte glömma att det är 64 miljoner av drygt 1,8 miljarder som är riktade till integration, säger Gabriel Wikström. 

Här hittar du mer info om Träffpunkt idrott