Då var då Glansen försvann
Skilda tider- då vann svenskar pokaler ideligen
De senaste två åren har jag återupptäckt tennisens oerhörda underhållningsvärde.
För att få denna njutning måste man numera, som bekant, vända blickarna bort från det totala, svenska raset i en sport där vi en gång hade världsherravälde. De senaste årens uppvisningar av, framförallt allt, spanjoren Alcaraz och italienaren Sinner har fått mig att förstå vilka astronomiska avstånd som skiljer oss från världens främsta.
I svensk tennis tycks desperationen nu övertrumfat allt förstånd. Medan några krampaktigt kämpande ungdomar försöker samla rankingpoäng långt ifrån centercourten och strålkastarljuset, har finansmannen Christer Gardell skapat oreda genom att med pengarnas makt försöka köpa bort svensk idrottsdemokrati mot löftet att skicka in 100 miljoner i Svenska Tennisförbundet. Det enda han hittills skapat är en konflikt med förbundet och en process som inte lär ge oss några världsstjärnor.
