ledarrollens förändring
Det nya favorit-landslaget!
När det blir idrottsgala nästa år - och det är dags för kategorin Årets ledare - kan man misstänka att norrmannen Glenn Solberg finns bland de nominerade.
Handboll har aldrig - trots lite vidlyftiga försök här och var - lyckats bli en stor publiksport i Sverige men när det drar ihop sig till EM, VM eller OS, när de blågula färgerna fladdrar på TV-skärmen, då är vi alla handbollsfans.
EM-guldet i Budapest, under norskt styre hade ju bragdens alla ingredienser. Men vem är egentligen ledaren?
Jag skulle kunna tänka mig Jim Gottfridsson i flera av kategorierna. Inte minst som Årets ledare. Med sitt dirigentskap, med sitt eldfängda fighting face, med sina uppfordrande kommandon till sina kamrater, med sina Time out-utbrott - ”stick in den där jävla näsan nu då” - tillsammans med genialiteten i passningsspelet, överblicken, schackspelarens förmåga att se kommande drag i både tre och fyra led.
En unik spelare. Utsedd till den värdefullaste under hela EM. Och det är liktydigt med att vara den mest värdefulle spelaren i hela världen.
