restriktioner

Maxtak innebär nya bördor för idrotten.

Maxtak på 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inomhus införs. Dessutom förlängs avrådan att delta i läger eller cuper. Det var några av de besked som lämnades vid presskonferens idag.

– Självklart är det tuffa besked för idrotter som samlar stor publik och för planerade tävlingar och mästerskap som inte blir detsamma utan stor publik på plats, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. 

 

han tar tillfället  och påminner beslutsfattare:

-Vikten av att idrottsrörelsen både ges kortsiktig kompensation på mer än 80 miljoner kronor som vi fått tidigare nu när vi drabbas av nya restriktioner blir allt tydligare. Ju snabbare besked från regeringen desto tryggare kan våra förbund och föreningar känna sig både i det akuta läget och inför framtiden, 

Vaccinationsbevis en bra lösning

Idrotten kan bedrivas – på sparlåga. Träning och matcher går bra, men så många cuper och läger är inte aktuella från nu och framåt.I den mån arrangemang bli aktuella är användandet av vaccinationsbevis en lösning

 

Regeringrnd budskap på tisdagen innebar att nyabegränsningar blir aktuella. Idrotten undgår naturligtvis inte  

Fram till och med 16 januari gäller avrådan för cuper och läger inomhus som inte innebär yrkesmässig utövning. Dessutom införs begränsningar och krav för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar från 20 deltagare.

Olika scenarier

Regeringen och Folkhälsomyndigheten meddelade olika scenarier för smittspridning den närmaste tiden och presenterade nya restriktioner som gäller från och med 23 december.

Nu kan idrotten börja hoppas

1 juli är tanken att vi ska gå in i nivå 2 i öppningsplanen, om man får tro regeringen . För idrotten betyder det bland annat 600 personer på evenemang utan sittplatser, 900 personer vid motionsarrangemang och 3000 personer i publik med anvisad sittplats.

Men kommer regeringen verkligen öppna upp den 1 juli?

Det är frågan som landets arrangörer ställer och man kan ha förståelse för att det råder en viss skepticism.

Många är "brända"

Många arrangörer känner sig fortfarande lite ”brända” efter att regeringen planerade att gå in i det första öppningssteget, nivå 3, den 11 april för att sedan skjuta upp det inte mindre än tre gånger. Först till 3 maj, sen till 17 maj och till sist den 1 juni. 

Glädjebeskedet tilll idrotten!

Regeringen ökar takten mot ett någorlunda öppet liv för svenskarna. Inriktningen är att idrotter på väg, vatten och i skog ska  kunna ta emot fler än vad nuvarande reglering tillåter. Regeringen ökar också möjligheterna att ta emot mer publik på arenor med flera sektioner.

Ppå måndagen presenterades ett förslag till ny begränsningsförordning. Förslaget skickas idag på remiss och beslut väntas efter midsommar och förändringarna ska gälla från den 1 juli. 

Tjatet gav resultat

– Jag är glad att regeringen har lyssnat på idrottsrörelsen. Det här förslaget gör det möjligt för idrotten att bedriva mer idrott för fler utan att öka riskerna för smittspridning, säger Björn Eriksson.

Samtalen mellan RF och FHM som öppnade

Beskedet var lika glädjande som plötsligt.

Folkhälsomyndighetens mycket efterlängtade klartecken till mer ungdomsidrott uppskattades av åtskilliga. Beskedet kom mitt i en kritikerstorm som antog allt större styrka.

De nya allmänna råden innebär att barn och unga kan delta i enstaka match och tävling utomhus

Hur blev beskedet möjligt? Björn Eriksson, RF:s ordförande, vet vad som sker bakom kulisserna. Han berättar:

- Folkhälsomyndighetens GD Johan Carlson och jag har haft många bra samtal. Vi har förtroende för varandra och diskuterar riktlinjerna för idrottens restriktioner. Men allt beror ju på smittoläget. Det är avgörande och bestämmer tillvägagångsättet.

-Det är en omständighet som vi inte rår på.

Värnar om ungdomarna

-Fram till nu fanns ingen öppning, hur gärna vi än har velat. Men vi har länge haft bra samtal och uppnått en enighet om hur vi vill agera.

Idrotten är inte prioriterat, Amanda Lind möter motstånd internt

Stigande smittsiffror. nya lokala restriktioner, utbrott inom olika delar av idrotten. Dessa nyheter möts vi av varje dag, vilket innebär att vi behöver fråga oss om det återstår en politisk vilja och en bredare opinion för att hitta en lösning för idrottens överlevnad.

Det är svårt att ta intryck av Covid-19:s härjningar utan att inse de förödande konsekvenserna, inte minst eftersom jag själv aktivt arbetar för möjliga lösningar för idrotten, men i ärlighetens namn- varför ska politiker vara intresserade av att öppna upp generellt för idrotten under den närmaste tiden? Jag menar,  till dess det finns ett vaccin. Det beräknas ju ske först ske till kommande senvår eller sommar.

Oro efter att hockeyspelare insjuknat

Folkhälsomyndigheten ser en ökad spridning av covid-19 inom lagidrotter på olika nivåer i Sverige. Det torde påverka möjligheten till lättnader vid matcher och arrangemang.  Förhoppningarna om att 50 personer blir 500 väntar bara på ett klartecken. Men med Anders Tegnells tidigare indikationer om hur FHM ser på idrottspublik och nu allt större problem känns det som att tron på bättre villkor från 1 oktober minskar. 

– Nu verkar just idrott, framförallt ishockey, vara väldigt drabbad, säger Anders Tegnell på en presskonferens

Tegnell tror inte att smittan sprids på isen.

– Jag tror inte att smittan sprids på isen, det händer i omklädningsrum och när man träffas före eller efter sporten. Personer som smittas här blir extremt sällan sjuka, och når vanligtvis inte sjukvården, säger han.

"Kan få spridning"

–  Men vi kan få spridning från den gruppen till de som är mer känsliga, .

Dalarna upplever en uppgång av coronafall. Dalarnas Tidning meddelade i mitten på september att flera elever vid ishockeygymnasiet i Mora hade blivit smittade.

Vi är i behov av aktivitets-neutralitet

Löjliga gränsdragningar fungerar bara ett tag. Sen börjar vi bryta mot dem; först lite grand, sen mer och mer.  

 Det finns gott om exempel på sån här ”omvänd nudging”.  Så kallade ”intelligenta trafikljus” som inte känner av cyklister är ett. 

 Så kallade ”intelligenta trafikljus” som inte känner av cyklister är ett. Där står man och väntar på att en bil ska komma så att det kan bli grönt ljus. Ser bilarna passera förbi. Ser dem få rött. Ser bilarna få grönt ljus igen. Rött igen. Första gången väntade jag fem växlingar mellan rött och grönt innan jag gav upp och cyklade mot rött ljus.