Första analysen av konstsnöns kostnader

Förmågan att tillverka konstsnö skiljer vinnare och förlorare från varandra bland arrangörer av vintersport. Nu visar det sig att tillverkningen av konstsnö kan vara en bra affär!
Östersunds skidstadion, visst ser det inbjudande ut. Nu visar också en analys att det kan vara lönsamt att producera konstsnö. Foto: Östersunds kommun

 

Snöproduktionen på Östersunds skidstadion bidrar till samhällsekonomisk vinst visar en ny rapport från Peak Innovation och projektet Snö där en jämförelse gjorts mellan de rekreationsvärden som konstsnön bidrar till och de kostnader som förknippas med snötillverkningen. 

Kostnader mot utbyte

I rapporten betonas att konstsnön ger en nettoökning av värden för samhället motsvarande cirka 400 000 kronor per år.

Varje år tillverkas stora mängder konstsnö på stadion för att göra det möjligt för staden att arrangera världscuptävlingar i skidskytte och tidigarelägga säsongen för skidåkningen för allmänheten.

De senaste åren har Östersunds kommun satsat på att utveckla skidstadion till en arena i världsklass. För att garantera tidig snötillgång har det krävts stora investeringar.

Konstsnön ger ett 50-tal extra skiddagar per säsong, vilket givetvis uppskattas bland många och inte bara bland de skidåkarna utan även allmänheten då satsningen är kostsam och till stor del finansieras av kommunens innevånare. 

Nu finns en analys

En samhällsekonomisk analys har efterfrågats och nu har en preliminär studie tagits fram av miljöekonomerna Fredrik Gisselman och Scott Cole på uppdrag av Peak Innovation och Snö-projektet.

I studien har de nyttor och kostnader för produktionen värderats och jämförts med vad längdskidåkare är beredda att betala för de extra skiddagar som konstsnön ger. 

Resultatet visar att snöproduktionen ger en samhällsekonomisk vinst via en ökning av värden för samhället på cirka 400 000 kronor varje år. Studien visar också att den negativa miljöpåverkan från snöproduktionen (CO2–utsläpp) var liten i relation till de totala kostnaderna.

Just snötillverkningen i Östersund är enligt rapporten en lönsam affär för staden. Gisselman och Cole trycker dock på att marginalen är relativt låg, och att resultaten belyser en relevant rättvisefråga kring vem som betalar och vem som får nyttan som skapas. 

De menar vidare att storleken på framtida investeringar i snöproduktionen avgör om konstsnön även fortsatt kommer att innebära en samhällsekonomisk vinst för staden. 

Lockar finansiärer

Väl avvägda investeringar framåt och Östersundsområdets förmåga att dra till sig finansiärer för att täcka större investeringar är viktiga för att regionen ska kunna bibehålla en lönsam snöproduktion, skriver Gisselman och Cole i rapporten. 

Vidare framgår att rekreationsvärdet (som driver resultatet i analysen) skulle ökas substantiellt om snötillverkningen styrs av motionärers användning av spåret snarare än de hårda krav på snödjup och spårbredd som gäller för internationella tävlingar. 

I dagsläget begränsas stundtals allmänhetens tillgång till spåren trots att dessa till stor del finansierar snötillverkningen. Författarna lyfter därför frågan: vem gör vi snö för?

Hur  ansträngd situationen är i Östersunds FK beskrivs av dagens fakta – klubben har fått in drygt 7,7 miljoner kr, men behöver ytterligare 11 miljoner! Sedan den 1 september har klubben lyckats samlat in7,7 miljoner kronor av de tio miljoner kronorna som föreningen behöver kortsiktigt och av de 15 miljoner kronorna som behövs långsiktigt.

När nykomlingen Åby-Tjureda i elitserien basunerade ut att vi ska bygga en bandyhall var det många som hånlog. En bandyhall mitt i skogen i Åby-Tjureda socken med 750 invånare? Det går inte, var andemeningen. Underskatta aldrig smålänningar. Nu är hallen klar. Bygget tog fem månader. Världsrekord?

Kostnad: 43 miljoner kronor. Hallen är stålklädd men fullisolerad. Ljus och fin invändigt med träläktare som ger ett varmt intryck, Yta: 78x120 meter. Plats för 2 000 stående, plus 102 stolar som monterades på torsdagen. Takhöjd tolv meter till lamporna enligt Bandyförbundets bestämmelser.

Svaneholm Open lockade med några av världens bästa spelare till den nya tennisturneringen vid slottet. Men det kom alldeles för få åskådare och arrangemanget gick back. 

Arrangörsbolaget saknar pengar och kan inte betala räkningarna, enligt Sydsvenskan.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nordea återkommer som landets ledande sponsor till tennis. Banken har en lång tradition som tennissponsor, allra senast för Nordic Light Open åren 2002–2008. Damturneringen i Båstad gällde det då, nu går banken all- in för både damtävlingen och herrturneringen, den som är en av tourens äldsta och mest populära tävlingar. Nu skaSwedish Open bli Nordea Open, en tvåveckors tennisfest sommaren 2020.

Rättigheter att sända stora idrottstävlingar i tV  halkar hit och dit. Köpslåendet är intensivt och som konsument är det inte lätt att alltid hänga med. De gäller att ha rätt abonnemang.

Glädjen över att SVT var tillbaka i en huvudroll vid ishockey-VM i fjol blev kortvarig. Förvisso är SVT kvar VM t o m 2023, men sedan tar Nent Group med Viasat-kanalerna, Viaplay, TV3 och TV6 tillbaka ett eget herravälde. Kontraktet är signerat och gäller fem år, 2024–2028.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.