Det var kanske VM:s oskönaste match. Det var kantigt och knöligt och ideliga frisparkar och avbrott - men skönt ändå till slut. Det koras ingas Världens Vackraste fotbollspelare (Ronaldo äger visst den självpåtagna titeln) och 1-0-segrar ger lika många poäng som utklassningar. 

Meningen i rubriken är självfallet politiskt inkorrekt. Den korrekta meningen är något i stil med att idrott och alkohol hör inte ihop. Det är en fin tanke, men det är självfallet inte sant.

Conny Torstensson, Bayern München och Åtvidabergs FF, har en imponerande meritslista. Tredubbla CL-titlar, (dåvarande Europacupen) världscupvinst, flera ligatitlar i Tyskland och Sverige, två VM-turneringar, 1974 och 1978, 40 A-landskamper, gör att vissa hävdar att det finns en särklassighet i påståendet ”Sveriges mest meriterade”.

Det finns en godkänd transparens bakom vill man hoppas. Jag hoppas verkligen att han har rätt. För känslan för fotbolls-VM i Ryssland, och sannolikt också i Qatar om fyra år, är att man tappat lusten. Det känns bra att svenska ordföranden i Fotbollförbundet, Karl-Erik Nilsson, känner sig nöjd och full av tillförsikt efter valet av Mexiko, Kanada och USA som värdland för VM om åtta år. Valet har gått schysst till, konstaterar han i SVT. 

Bland de allsvenska fotbollsklubbarna uppgick under 2017 de totala intäkterna från sponsring till cirka 380 miljoner kronor. I genomsnitt står sponsring (och reklam) för cirka 25 procent av den totala intäkten för de allsvenska klubbarna. Det är naturligtvis vid en första anblick en ansenlig summa pengar, men i den internationella fotbollsekonomin är den i praktiken försumbar. Det skriver Sven Junghagen i sin första krönika för Idrottens Affärer.

Idag får Riksidrottsförbundet, 71 specialförbund, 71 distriktsförbund, Stockholms idrottsförbund, ledande klubbar i Stockholm, Stockholms stad och Stadshuset i Stockholm med berörda organisationer och personer samt riksmedia med flera en larmrapport från Sport Campus Sweden.

Bästa startfältet på flera år. Det bäddar för publikfest i söndagens gala i friidrott på Stockholms stadion. Gala-generalen Jan Kowalski hade redan på fredagen galan ekonomiskt i hamn.

Hur är det möjligt? Jag har arbetat med sponsring i 20 år och konstaterar ett galet lågvattenmärke! Till den grad att jag åter ifrågasätter vårt biståndsarbete. Vad ställer Sverige för krav? Hur kontrollerar vi vårt bistånd? Vem av Sveriges politiker agerar först (förutom Herr Åkesson som åter fått en straffspark utan målvakt att nyttja inför septembervalet)?