I synnerhet bland hockeyns elitklubbar väntas det uppstå aktivitet om 51-procentsregeln för bolagisering inom idrotten försvinner. Foto: Robert Granström, Scanpix

Vid Riksidrottsmötet i Uppsala 2011 ville en majoritet av specialidrottsförbunden rösta ner alla förslag på förändring av 51-procentsregeln.

Sköt bara upp beslutet

Då kom Lars Liljegren, ordförande i Svenska fäktförbundet, och Lars-Åke Lagrell, då ordförande i Svenska fotbollförbundet, till förslaget om att göra en utredning och det gillade delagaterna.

Egentligen var det bara en fråga om att skjuta upp beslutet.

– När nu utredningen presenterades blev utfallet det förväntade, dvs det logiska även om min egen bedömning var att talibanerna på folkrörelsesidan skulle förskjuta det några år till, säger Idrotten Affärers Dan Persson i en kommentar.

Överdrev riskerna

Faran för att i synnerhet fotbollen och ishockeyn skulle ge investerare fritt tillträde till att investera mer än 50 procent i så kallade Idrotts AB och risken att medlemmarnas skulle hamna i minoritet bedömdes för ett år sedan som överhängande av skeptikerna.

Lars Liljegren medger att han har ändrat uppfattningen och konstaterar i dag:

– I gruppens rapport kommer också att finnas förslag om hur idrottens kärnvärden ska kunna garanteras också i de bolag, där föreningen inte äger majoriteten.

Utredning på remiss

Utredningen ska på remiss till idrotten, men förändringen förväntas ske vid Riksidrottsmötet i Luleå nästa år.

– När till och med folkrörelsefundamentalisten Lars Liljegren går med att låta enskilda förbund själva bestämma om man vill ha kvar 51-procentregeln så finns det skäl att hoppas lite. Det är dock långt kvar till att 67 procent av Riksidrottsmötet röstar för, säger Dan Persson.

Vad betyder då en förändring för idrotten?

– Väldigt lite för väldigt få, men viktigt för dessa är en bra sammanfattning. Sedan kan en förening som Djurgården fortsätta med omfattande verksamhet som ideell förening och ha elitlagen som bolag där man inte är majoritetsägare men genom ett avtal om varumärket har tillräcklig kontroll.

Även motsatsen kan ske

– Den antagna volymen är efter ett antal år ca 50 föreningar inom arenaidrott som får ett idrottsbolag där föreningen äger mindre än 50 procent.

Till det kommer ett hundratal golfklubbar, ridklubbar, någon skidförening som äger backe och lift och några till med en anläggning/fastighet. Här bör nämnas att nya momsregler för ideella föreningar lika gärna kan innebära nedmonterade bolag med återgång till renodlad föreningsdrift som det omvända.

– Med 22 000 idrottsföreningar så är det mycket skrik för lite ull den här frågan handlar om, säger Dan Persson.

”Bolag köper bolag”

Vad innebär det då för de få som ser fördelar med att bolagisera och släppa in nya ägare?

– Helt nya möjligheter att optimera verksamheten. En av de troliga effekterna är att vi får arenabolag som köper idrottsbolag och idrottsbolag som köper arenabolag för att kunna paketera utan negativa effekter.

– Vi får också ett antal elitklubbar som kan köpa loss sina arenor från kommunen med hjälp av nya ägare, avslutar Dan Persson.