Fortfarande är skillnaderna stora mellan olika kommuner. Mer än 500 kronor skiljer den kommun som ger mest och den som ger minst i kontant stöd per invånare. Skillnaderna är också stora på länsnivå där kommunerna i Örebro län i genomsnitt ger 156 kronor per invånare i kontantstöd, jämfört med 349 kronor i Jämtlands län.
Oroväckande svängningar
– Vi är naturligtvis glada att kommunerna ökar sitt stöd till idrottsföreningarna igen, efter förra årets nergång. Samtidigt är det oroväckande att svängningarna är så stora, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.
– Med tanke på dagens allmänna ekonomiska osäkerhet finns en stor risk att pendeln kommer att svänga tillbaka nästa år igen.
Det kommunala stödet består inte bara av kontanta bidrag. I de flesta kommuner är satsningar på idrottsanläggningar ännu viktigare. Även här har det skett en positiv förändring.
Många ökade driftsbudgeten
37 procent av kommunerna ökade sin driftsbudget för kommunala idrottsanläggningar och 20 procent höjde bidragen till föreningsägda anläggningar. Motsvarande siffror 2010 var 23 respektive 10 procent. Antalet kommuner som subventionerar föreningarnas lokalhyror har också ökat från 215 till 225.
– Stödet från kommunerna är ofta helt avgörande för de lokala idrottsföreningarna. Idrottsstödet måste ses som en investering för framtiden, inte en kostnad. Att bara 47 kommuner har antagit någon form av idrottspolicy är ett tecken på att alldeles för få har tänkt igenom vad de vill med sitt idrottsstöd, säger Karin Mattsson Weijber.
Fotnot: Riksidrottsförbundet har under flera år regelbundet låtit CMA Research kartlägga kommunernas idrottsstöd. Svarsfrekvensen är hög, i år svarade 278 av landets 290 kommuner på enkäten. Kartläggningen gjordes i början av året, då 2011 års budget var fastlagd